SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1950  
ORMBUNKE ωr3m~buŋ2ke, äv. (numera i sht koll. o. i vers) ORMBUNK ~buŋ2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(orm- 1639 osv. orma- c. 15501762. orme- 16401682. -bunge- 1709, 1727 (: Ormbungerot). -bunk 16401940. -bunka (-ck-, -gk-) 16891776. -bunke (-ck-) c. 1550 osv.)
Etymologi
[sv. dial. ormbunke; av ORM o. BUNKE. Det är ovisst till vilken bet. av ORM ordets första ssgsled ansluter sig. Rotstocken av vissa ormbunkar användas ss. medel mot inälvsmaskar (jfr ORM 7); jfr dock d. hugormekaal ss. namn på ormbunken Pteridium aquilinum (Lin.) Kuhn (Pteris aquilina Lin.). I fråga om senare ssgsleden se Hesselman MarLångh. 2, 34 (1922, 1935)]
växt tillhörande avdelningen Filicinæ, bräkenväxter, bland kärlkryptogamerna; ofta i inskränktare anv., om växt tillhörande ordningen Filicales, äv. kallade egentliga ormbunkar; särsk. om växt tillhörande familjen Polypodiaceæ; bot. äv. i vidsträcktare anv., om kärlkryptogamer över huvud, ormbunksväxter. IErici Colerus 1: 265 (c. 1645). Ormbunka är .. et ödande ogräs af jord-musten. Serenius EngÅkerm. 49 (1727). Trädartade ormbunkar. Fries Växtr. 61 (1884). Snår af törne, ormbunk, caprifol. Ullman Capr. 22 (1905). Asplund BrinnEld 79 (1940). jfr Ramsay GeolGr. 284 (1909: fröormbunkar). — jfr BLAD-, BÄRGS-, EK-, KÄRR-, STENKOLS-, TRÄD-, VATTEN-ORMBUNKE. — särsk. om vissa arter bland ormbunkarna.
a) Polypodium vulgare Lin., stensöta. Wahlenberg FlSv. 668 (1826; sammanfattande, om Polypodium vulgare o. vissa andra ormbunkar). ASFFlF XL. 4: 26 (1915; fr. Åland).
b) art av släktet Polystichum Roth, taggbräken. Hartman ExcFl. 164 (1866). Sundén (1888).
c) Dryopteris filix mas (Lin.) Schott (Polystichum filix mas (Lin.) Roth), träjon. 2LinkBiblH 4: 23 (c. 1550). Ekbohrn 1: 255 (1868).
d) Dryopteris spinulosa (O. F. Müll.) O. K., skogsbräken. Thedenius Skolherb. 83 (1868). ASFFlF XL. 4: 26 (1915; fr. Åland).
e) Athyrium filix femina (Lin.) Bernh., majbräken; äv. i uttr. finbladig ormbunke. Lilja SkånFl. 773 (1870: Finbladig Ormbunke). ASFFlF XL. 4: 15 (1915; fr. Åland).
f) Pteridium aquilinum (Lin.) Kuhn (Pteris aquilina Lin.), örnbräken. Franckenius Spec. C 1 b (1638). Linné Fl. nr 843 (1745). ASFFlF XL. 4: 27 (1915; fr. Åland).
Ssgr: A: ORMBUNK-ARTAD, -ASKA, -BLAD, -BLADIG, -GRÄS, -LIK, -RIK, -ROT, -SKOG, -SLÄKTE, se D.
-SÅDD, r. l. f. trädg. Den jord man använder till ormbunksådd. HbTrädg. 1: 34 (1872).
-TRÄD, -VÄXT, se D.
B (†): ORMBUNKA-GRÄS, se D.
C (numera knappast br.): ORMBUNKE-ASKA, -BLAD, se D.
-FAMILJ(EN). VetAH 1817, s. 53.
-GRÄS, se D.
-OLJA, r. l. f. ormbunksrotextrakt; jfr ormbunke c. Berlin Farm. 2: 498 (1851). Ekbohrn 2: 101 (1868).
-ROT, -SKOG, -SLÄKTE, -TRÄD, -VEGETATION, se D.
D: ORMBUNKS-ARTAD, p. adj. (-bunk- 18851934. -bunks- 18841934) Fries Växtr. 251 (1884). Ormbunkartade fröväxter. VetAÅb. 1912, s. 312.
-ASKA. (-bunk- 1813. -bunke- 1788. -bunks- 1912 osv.) aska av ormbunkar, använd bl. a. vid tillvärkning av glas. Rinman 1: 593 (1788). Eidem ÄGlasH 85 (1912).
-BLAD. (-bunk- 19001923. -bunke- c. 16451892. -bunks- 1876 osv.) IErici Colerus 1: 301 (c. 1645).
-BLADIG. (-bunk- 1934. -bunks- 1894 osv.) (föga br.) om växt: vars blad likna ormbunkarnas. MöllerPrisfört. 1894, s. 23.
-GRÄS. (-bunk- 1807. -bunka- c. 16451690. -bunke- 17271828. -bunks- 17541862) (numera knappast br.) ormbunke; i sht koll.; jfr gräs 3; särsk. om arten Pteridium aquilinum (Lin.) Kuhn (Pteris aquilina Lin.); jfr ormbunke f. IErici Colerus 2: 144 (c. 1645). Sturzen-Becker 4: 112 (1862).
-HED. (tillf.) bevuxen med ormbunkar. Atterbom 1: 39 (1824).
-LIK, adj. (-bunk- 1876. -bunks- 1893 osv.) Tredubbelt parbladiga, ormbunklika blad. HbTrädg. 6: 228 (1876). Svensson Kulturv. 624 (1893).
-LIKNANDE, p. adj. —
-PALM. (-bunk- 1885. -bunks- 1891) (numera knappast br.) bot. cykadé, kottpalm. LfF 1885, s. 43. Stuxberg Haeckel 147 (1891).
-RIK. (-bunk- 1929. -bunks- 1934 osv.) Ormbunkrika alkärr. Almquist UpplVeg. 319 (1929).
-ROT. (-bunk- 18351930. -bunke- 16981897. -bunks- 1759 osv.) om rotstocken av vissa ormbunkar; särsk. om rotstocken av ormbunken Dryopteris filix mas (Lin.) Schott (Polystichum filix mas (Lin.) Roth), träjon, som användes som medel mot inälvsmaskar. ApotT 1698, s. 63. Ormbunkeroth .. är offta mächtig nog befunnen at dräpa then breda Matken. Lindestolpe Matk. 61 (1714). Svartz MatsmältnSj. 159 (1932).
Ssgr (farm.): ormbunksrot-, äv. -rots-extrakt. (-rot- 1897 osv. -rots- 1902) Wretlind Läk. 5: 99 (1897). Hewe VälsignVäxt. 141 (1939).
-pulver. (-rot-) (föga br.) pulveriserad ormbunksrot. KommentSvFarm. 943 (1905).
-SKOG. (-bunk- 18941918. -bunke- 18411915. -bunks- 1921 osv.)
1) (tillf.) under äldre geologiska perioder förekommande skog av trädartade ormbunkar. Frey 1841, s. 41. Rydberg 9: 344 (1894).
2) skog i vilken markvegetationen till stor del utgöres av ormbunkar. Fennia XLIII. 2: 7 (1921).
3) oeg.: tätt ormbunksbestånd; jfr -snår. Högberg JesuBr. 2: 41 (1915).
-SLÄKTE. (-bunk- 18751906. -bunke- 1838) Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 47. Ett fossilt ormbunkslägte. NF 1: 395 (1875).
-SNÅR. Björkman (1889). Oljelund GrRidd. 122 (1926).
-STAM. om ovanjordisk stam på ombunke (i motsats till rotstock). Areschoug LbBot. 350 (1863).
-TRÄD. (-bunk- 18451886. -bunke- 17781857. -bunks- 1900 osv.) trädartad ormbunke. Sparrman PVetA 1778, s. 11. Ymer 1940, s. 21.
-VEGETATION. (-bunke- 1843. -bunks- 1931 osv.) BotN 1843, s. 28.
-VÄXT, r. l. f. (-bunk- 18941913. -bunks- 1897 osv.)
1) bot. i pl., dels om kärlkryptogamer över huvud taget, dels om egentliga ormbunkar. NormFört. 40 (1894). Fries SystBot. 239 (1897; om kärlkryptogamer). Krok o. Almquist Fl. 2: 1 (1898). SvUppslB (1934; om kärlkryptogamer). särsk. (knappast br.) i inskränktare anv., om växter tillhörande familjen Polypodiaceæ. Lyttkens Växtn. 1565 (1913).
2) (tillf.) ormbunke. NoK 109: 123 (1931).
Spoiler title
Spoiler content