SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PENAL- pena3l~.
Ordformer
(penal- 1788 (: Penal-Lagar)1904 (: Penallag). poenal- (pœ-) c. 1695 (: Poenal-Constitutionen)c. 1823 (: pœnal-actionen))
Etymologi
[jfr t. pönal-, penal-, straff-, ävensom eng. penal, adj., fr. pénal, adj., båda med bet.: som har avseende på straff; ytterst av lat. poenalis, adj., som har avseende på straff l. böter, avledn. av poena (se PEN, sbst.2)]
i ssgr: straff-.
Ssgr: PENAL-AKTION. [jfr fr. action pénale] (†) jur. i rättegång: yrkande om straff(påföljd), straffrättsligt åtal; jfr aktion 4 a. Biberg 3: 426 (c. 1823).
-KONSTITUTION. [av t. pönalkonstitution] (föga br.) hist. av livländska lantdagen 1692 antagen stadga (med straffrättsliga bestämmelser) rörande bl. a. ämbetsmännens användning o. redovisning av medel som gm reduktionen inflöto från den livländska adeln; jfr konstitution 2 o. -lag. HC11H 1: 113 (c. 1695).
-LAG, r. l. f. l. m. [jfr t. pönalgesetz, eng. penal law, fr. loi pénale] (numera knappast br.) jur. strafflag. GT 1788, nr 82, s. 3. Ekbohrn 2: 160 (1904).
Spoiler title
Spoiler content