SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLUGG plug4, sbst.1, förr äv. PLYGG, r. l. m., i bet. 2 m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(plugg 1601 osv. plygg 1621)
Etymologi
[fsv. plugger (PMSkr. 343); jfr sv. dial. plygg, plögg, d. pløk, pløg (ä. d. äv. plyg, plok), nor. plugg, mlt. plugge, pluk, holl. plug, t. pflock, eng. plug; möjl. inlånat i sv. från mlt.; i övr. av omstritt urspr. — Jfr PLIGG, PLUGGA, PLUGGER]
1) liten tapp av trä l. liknande föremål av annat material (t. ex. metall) som användes att täppa till en öppning l. slå in i ett hål (som helt fylles därmed) l. ss. kil (i sht för att fästa ngt); äv. tekn. om kort, gängat cylindriskt metallstycke som skruvas in i ett rör o. d. för att täppa till det; jfr BULT, sbst.1, DYMLING, sbst.1, PROPP, TAPP. Sätta en plugg i hålet. Slå i en plugg i ngt. Om något Trää är ofruchtsampt .. bora ett Hool i Trädh .. och slå en Plugg ther vthi aff Pijlträdh, Eek eller Book. IErici Colerus 1: 56 (c. 1645). För avtappning av oljan vid utbyte av insats finnes en särskild plugg. AutB 1: 234 (1947). — jfr FÄNGHÅLS-, SKRUV-, TRÄ-PLUGG m. fl. — särsk.
a) om projektilen i en pluggbössa. Norman GossLek. 145 (1878).
b) bildl.; i allm. för att beteckna att ngt täppes till. Sij vhr en lijten Brun, plä stoora Floder rinna, / .. Men i det wijda Haaf, så lära dhe wist finna / Den Plugg, som lär tilstoppa Ådran sielf. DAchrelius hos Svenonius GGutheim F 2 a (1683). 1VittAH 1: 110 (1754). särsk.
α) (†) i uttr. slå l. sätta en plugg för l. i (det) hålet l. för ngt, sätta stopp l. ”p” för ngt, förhindra l. stoppa ngt. Carl IX (1601) hos Hallenberg Hist. 1: 49. Sätta plugg för alla de utvägar hon tager sig til at svincka undan. Ehrenström Öfverd. 9 (1739). Vi skola nog slå en plugg för hålet (dvs. hindra fienden att dra sig undan genom en lönnport). Fryxell Ber. 4: 247 (1830; möjl. cit. fr. 1597).
β) (†) om yttrande l. åtgärd som passar in i en viss situation (ss. genmäle, replik, motåtgärd l. dyl.); särsk. i uttr. ha l. finna en plugg till l. för vart hål o. d., alltid ha ett svar att komma med, aldrig bli svarslös l. rådlös. Forsius Fosz 153 (1621). Uplas den 2 punchten på Adelens svar angående skogshyggie. R. Cantzleren mente vara ginare, att han indroge i besluthet pluggar för deres exceptioner. RP 9: 118 (1642). Därpå studerar hon, hur hon kan möt' en karl, / och finna till hvart hål en plugg af artigt svar. SWesthius (1676) hos Castrén StormaktstDiktn. 98. Hafva plugg för hvart hål. Heinrich (1828).
γ) (tillf., vard.) i uttr. slå en plugg i halsen på ngn, ”täppa till munnen” på ngn. Argumentet .. slog en plugg i halsen på Amanda. Wærn-Bugge Herrsk. 106 (1926).
δ) (†) om förbud. (Ledigheten från skolan) hade äfven nu blifvit gifven med alla tillhörande förbud eller pluggar, som voro: att ej spräcka rutor, att ej skrika och stampa (osv.). Runeberg 4: 189 (1834).
2) [jfr PINNE 3 a β] (i vissa trakter) mindre l. yngre individ av vissa fiskarter. Lilljeborg Fisk. 3: 98 (1889). — jfr ID-PLUGG.
3) (starkt vard.) potatis; koll. l. ss. ämnesnamn. Kuse, korv och sill och plugg. Siwertz Lörd. 76 (1917). Langenfelt OfficJarg. (1947).
Ssgr (till 1): PLUGG-BORR. tekn. rörformig borr för tillvärkning av pluggar. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 231.
(1 a) -BÖSSA. (ngt vard.) ss. leksak använd luftbössa vars projektil utgöres av en tapp (i regel fäst med ett snöre vid bössan), som sättes in i bössans mynning; jfr fläder-bössa. Norman GossLek. 145 (1878).
-SKIVLING. [jfr det nylat. släktnamnet med bet.: pinne, plugg] bot. svamp av släktet Paxillus Fr.; särsk. om arten Paxillus involutus Fr.; i pl. äv. ss. namn på släktet. Fries BotUtfl. 3: 342 (1864). Ingelström Svampfl. 66 (1940).
-SVAMP. [jfr nor. pluggsopp] bot. = -skivling. Fries Svamp. 44 (1866). Vanlig pluggsvamp. Ingelström Svampfl. 66 (1940; om Paxillus involutus Fr.).
-SYL. [jfr sv. dial. plyggsyl, d. pløksyl] (†) grov syl. BoupptSthm 1689, s. 1066 a. Heinrich (1828).
Spoiler title
Spoiler content