SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROPP prop4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Karlson StåtVard. 385 (cit. fr. 1652) osv.) ((†) -or BoupptSthm 16/2 1685 (: flaskproppor)).
Ordformer
(prop 16501699. propff 1699. propp (-å-) 1644 osv.)
Etymologi
[jfr d. prop; av mlt. prop(pe); jfr t. pfropfen, propp, o. meng. prop(pe), eng. prop, stöd (se PROPS)]
1) föremål varmed en öppning l. ett hål tilltäppes, plugg, tapp; särsk. om dylikt föremål (i sht av glas) för tillslutning av flaska l. karaff o. d.; förr äv. om kork (se d. o. 2 a) till butelj. Sätt i proppen i karaffen! Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). Wax Liuss .. (som) Cammarpigan .. hemptat .. att giöra Proppar uthaf till Hennes May:tz Poteiler. HovförtärSthm 1689 A, s. 1701. När man tager proppen utur en bouteille sådant vin (dvs. champagne), smäller det starkt. Linné Diet. 2: 99 (c. 1750). (Man kan) förse (saft)-flaskorna med en hårt virad propp av ren bomull. StKokb. 592 (1940). — jfr FLASK-, GLAS-, GUMMI-, KARAFF-, KARAFFIN-, KAUTSCHUK-, KLICK-, KORK-, KRUTHORNS-, SILVER-, TRÄ-, VADD-, VAX-, ÖRON-PROPP m. fl. — särsk.
a) (†) mil. skyddslock till kanon- l. gevärsmynning, avsett att hindra smuts l. fukt o. d. att tränga in i loppet. Rosenfeldt Tourville 107 (”106”) (1698). ÖoL (1852). jfr GEVÄRS-, KANON-, MYNNINGS-, STYCKE-PROPP.
b) (†) mil. kardus. Grundell AnlArtill. 1: 45 (c. 1695). jfr SKOTT-PROPP.
c) (†) mil. förladdning. (Kanonerna) lades fulla med krut och en propp före, och tändes an med löpareldar. KKD 3: 90 (c. 1740). TT 1897, Allm. s. 313. jfr FÖRLADDS-PROPP.
d) orgelb. lock l. kolv av trä l. metall varmed labialpipas övre ända tilltäppes, hatt (se d. o. 3 g). Drake Töpfer 207 (1850). TT 1927, Allm. s. 36.
e) (†) rörformig (metall)ljushållare till ljusstake o. d., vari ljuset nedstacks, ljuspipa. Karlson StåtVard. 385 (cit. fr. 1652). BoupptRasbo 1836.
f) el.-tekn. anordning i form av en plugg l. tapp varmed en elektrisk förbindelse kan slutas; numera i sht telef. om dylik anordning för koppling av samtal i telefonväxel; jfr 2. Nyström Telef. 41 (1885). Elfving Starkstr. 209 (1909; om stickkontakt). jfr KONTAKT-, SNÖR-, STICK-, ÅSKLEDAR-PROPP.
g) (i fackspr.) plugg av trä l. trämassa l. gips o. d. som insättes i särskilt därför slaget hål i vägg (av sten l. tegel o. d.) ss. fäste för skruv l. spik o. d. Blomquist InstrElektrAnl. 73 (1897).
h) i sht med. om samling av sekret i tonsillernas kaviteter. På tonsillerna (hos en patient som led av ros i svalget) syntes inga s. k. follikulära eller lakunära proppar. UpsLäkF 1888—89, s. 531.
i) (†) klump av mässingsskrot varav ny mässing brändes efter tillsats av koppar o. galmeja. Rinman 2: 331 (1789). Möller (1807).
2) säkerhetsapparat som anbringas i elektriskt ledningssystem o. gör detta strömlöst, när strömmen (på grund av kortslutning o. d.) blir för stark, o. som består av en smältpatron (ett kraftigt rör av keramiskt material i vilken en smälttråd är anbragt) samt ett vanl. med öppning l. fönster försett huvud (en gängad hylsa vari smältpatronen vilar med smälttråden vänd mot fönstret l. öppningen) som fastskruvas i en sockel; äv. enbart om smältpatronen. En propp sprang och huset blev mörkt. Om det skulle gå en propp, är det bra att ha några i reserv hemma. Elfving Starkstr. 202 (1909). Proppar för viss strömstyrka och spänning få ej passa i dosor för högre strömstyrka eller spänning. SFS 1919, s. 156. — jfr SMÄLT-, SÄKERHETS-PROPP.
3) om klump l. massa o. d. som bildats l. fastnat inuti rör l. ledning o. dyl. o. som försvårar l. omöjliggör passage gm röret osv. TLandtm. 1897, s. 33. Tryckluft användes .. till ledningsrörs frigörande från orenligheter eller ”proppar”. 2UB 2: 126 (1901). — särsk. med. om utfällning av fibrin o. blodkroppar o. d. som uppkommer i ett blodkärl o. försvårar l. förhindrar blodets cirkulation; blodpropp, tromb. Lindström Emboli 20 (1856). Nyström Kir. 2: 254 (1929). jfr BLOD-, KÄRL-, ÅDER-PROPP.
4) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 3. (Jag vill själv utge mina samlade skrifter) inan Döden för evigt sätter propp i mitt bläckhorn. Kellgren (SVS) 6: 195 (1788). Sätt gerna potatisen i halsen — det blir en bra propp, efter du inte på annat vis kan tiga. Carlén Köpm. 2: 30 (1860). Gråten satt som en propp i hans strupe. Olson JanP 93 (1918). SvD(B) 1944, nr 290, s. 6. — särsk. (†) i uttr. sätta propp i halsen på ngn, få ngn att tiga, ”täppa till munnen på ngn”; äv. i uttr. få en propp i halsen av ngn, bli tvingad av ngn att tiga, förekommas av ngn. Knorring Ståndsp. 1: 87 (1838). Nog är det hårdt, att för ett infall få / Kan hända först i åratal fundera / Och just den stund det vore à propos / Af någon lurk en propp i halsen få! CVAStrandberg 5: 241 (1862).
Ssgr: A: (1 h) PROPP-ANGINA. med. angina l. halsfluss varvid gulvita fläckar l. proppar bildas på tonsillerna. Holmgren ÖronSj. 136 (1925).
-BILDNING. med.
1) till 1 h. LbKir. 2: 257 (1922).
2) till 3. Hygiea 1854, s. 632.
(1 g) -BORR. [jfr d. propbor] (i fackspr.) borr varmed hål för (trä)-propp göres i vägg. —
(1) -BULT. (propp- 1595. proppe- 1604) (†) bult för fästande av propp l. tapp i fartygsskrov. GripshR 1595, s. 165. Därs. 1604, s. 126.
-FULL, -FYLLD, se propp-, ssgsled ssgr.
(1) -FÖRSEDD, p. adj. En proppförsedd karaffin. Bonde Sett 104 (1950).
(2) -HUVUD. el.-tekn. huvud till säkerhetspropp. KatalInstallAsea 1931, s. 161.
(1 f) -HYLSA. (i fackspr.) hylsa i telefonväxelbord i vilken propp insättes vid koppling av samtal. TT 1900, Allm. s. 214.
(1) -HÅL. [jfr d. prophul] hål avsett för en propp; särsk. till 1 f. Dahm Biet 118 (1878). Propphål för proppkontakter. TT 1900, M. s. 117.
(1 g) -JÄRN. [jfr d. propjærn] (i fackspr.) jfr -borr. 2UB 3: 191 (1897).
(1 f) -KONTAKT. [jfr d. propkontakt] (numera icke i fackspr.) kontakt (se d. o. 1 e β) bestående av en propp; äv.: stickkontakt; stundom äv.: väggkontakt (vari stickkontakt instickes). TT 1890, s. 128. 2UB 3: 196 (1897; om stickkontakt). TT 1900, Allm. s. 16 (om väggkontakt).
-MÄTT, se propp-, ssgsled ssgr.
(1 f) -REOSTAT. el.-tekn. reostat vars motståndsavdelningar kunna kopplas inbördes på önskat sätt gm insättning av proppar i därför avsedda hål. TT 1898, M. s. 114.
(1 f) -SNÖRE. telef. snöre l. ledning vari propp till telefonväxel är fäst. SoldatinstrSign. 1945, s. 139.
-STINN, se propp-, ssgsled ssgr.
(1 f) -STRÖMBRYTARE~0200. = -kontakt. Ramsten o. Stenfelt (1917).
(1 f) -VÄXEL. telef. telefonväxelapparat där kopplingen av samtalen sker gm att en propp sättes in i ett därför avsett hål. 2NF 28: 705 (1918).
B: (1 b) PROPPE-BAND. (†) band till hopbindning av karduser? Till proppebånd J skyttenn .. Merling .. 7 bundh. ArkliR 1564, avd. 20.
-BULT, se A.
-FULL, se propp-, ssgsled2 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content