SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTRIKES ɯ3t~ri2kes, adv. o. adj. oböjl.
Etymologi
[fsv. utrikis; av UT, adv., o. rikis, gen. av riki, rike (se RIKE)]
I. ss. adv.
1) utom det egna riket l. landet, i främmande land, utomlands; särsk. dels i förb. in- och utrikes (se INRIKES I 1), dels i uttr. utrikes ifrån (äv. sammanskrivet), från utlandet; jfr UTAN-LANDS, UT-LANDES, UT-LÄNDES, UTOM-LANDS, UTOM-LÄNDES, UTOM-RIKES. OPetri Tb. 152 (1527). Det påminnes, at här äre utrikes ifrån inkomne någre handlingar, som intet kunna här in pleno upläsas. 2RARP I. 2: 111 (1720). Ett arbete som .. bidragit att göra vårt land kändt utrikes. Eichhorn Stud. 2: 252 (1872). Den följande sommaren, då ”mångahanda gubbar” från Sverige och jämväl utrikes-ifrån skulle samlas i Stockholm. KyrkohÅ 1927, s. 112. (Intresseföreningens) huvudsakliga uppgift är att informera utrikes boende svenskar om vad sig tilldrar på hemmafronten. SvD 6/6 1996, s. 13.
2) (från l. ur det egna landet o. in i l.) till utlandet, utomlands. RA I. 1: 199 (1533). Hwilken så förgäten aff sin plicht finnes, at han sådant hittat Godz .. Vthrijkes förskickar. Schück VittA 2: 365 (i handl. fr. 1684). En tid i sin ungdom hade Kristian rest utrikes, han kom ända till Hamburg. Nilson MessTräb. 92 (1990).
II. ss. adj.; särsk. (o. numera bl.) i attributiv ställning (möjl. i vissa ä. språkprov (i sht i 2) dock snarare att betrakta ss. förled i särskriven ssg).
1) som hör hemma i l. härrör från l. tillhör främmande land, utländsk; äv. dels: som är belägen i, dels: som sker l. företas i främmande land. PrivSvStäd. 3: 657 (1589). Hwad som vtrikes och fremmande är, si thet är med stor begirighet sökt, thet är elskadt. Swedberg Gr. Tilskr. 5 (1722). En hamn, genom hvilken .. utrikes köpmansvaror, passera till provincen Antioquia. Gosselman Col. 1: 288 (1828). Till utrikes krigstjenst permitterade Officerare. Gynther Förf. 8: 267 (1863). Hon hade inte förstått honom mer än om han talat utrikes tungomål och förhållit sig som om hon plötsligt blivit dövstum. Månsson Rättf. 1: 67 (1916). Större delen av de svenska rederiernas inkomster tjänas in i trafik mellan utrikes hamnar. DN 1/9 1997, s. 19.
2) som har avseende på det egna landets (l. dess invånares) förbindelser med främmande land; särsk. dels: som sker l. företas l. försiggår över riksgräns, dels: som är avsedd l. ämnad för utlandet, dels om offentlig institution l. myndighet o. d.: som sysslar med fråga l. ärende o. d. som rör utlandet. G1R 1: 263 (1524). Wi hafwe nu gådt de utrikes sakerna igenom. Nordberg C12 1: 53 (1740). I den utrikes konseljen föredrogos endast oviktiga ärenden. 3SAH 6: 82 (1891). De förenade rikenas utrikes politik. De Geer Minn. 1: 229 (1892). En avdelning för inrikes och avgående utrikes paket. SvPostv. 31 (1924). Borde inte prioritet ges för dessa vägars utbyggnad, då man kan förvänta en kraftig stegring av trafiken genom att de utrikes godstrans-porterna .. koncentreras till Göteborg? GHT 21/10 1965, s. 3.
Ssgr (i allm. till II 2): UTRIKES-AFFÄR. affär (se d. o. 4) med utlandet (jfr -handel); äv.: affär l. angelägenhet som gäller främmande stat (jfr affär 2 o. -angelägenhet). Sätt upp .. Ett brev till regeringen, att .. baron Taube ansvarar för utrikesaffärerna. 3SAH LII. 2: 540 (1792). Minus i utrikesaffärerna är .. långt ifrån något nytt fenomen. SvD 13/12 1996, s. 42.
-ANGELÄGENHET. (numera bl. tillf.) jfr angelägenhet 2 o. -affär, -ärende. 3SAH LII. 2: 520 (1792). Ni, som gerna vill knappa in både på embeten och löner för utrikesangelägenheterna. Adelsköld Dagsv. 4: 385 (1901).
(II 1, 2) -AVDELNING~020, äv. ~200. avdelning (se d. o. 3 b slutet) för l. med utrikesnyheter; förr äv.: utlandsavdelning (jfr avdelning 3 d). Lundell (1893). Marinstaben .. Organisations- och Utrikesavdelningen. SvStatskal. 1918, s. 102.
-BUDGET. del av en statsbudget som gäller utrikesförvaltningen; jfr -stat. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 2, s. 3.
-BYRÅ. avdelning inom myndighet l. (medie)företag o. d. med uppgift att handlägga utrikesärenden; jfr byrå 3. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. Bil. 1, Litt. A, s. 5.
(II 1) -CHEF. särsk. chef för tidnings l. medieföretags o. d. utrikesavdelning. SvD(A) 12/4 1965, s. 15.
-DEBATT. debatt (i riksdagen) gällande utrikesfrågor. SvD(A) 15/3 1962, s. 3.
-DEPARTEMENT. departement för handläggning av utrikesärenden; i sht i sg. best.; jfr -kabinett, -ministerium. Herr La Croix .. har blifwit utnämd til Minister wid UtrikesDepartementet. SP 1792, nr 190, s. 2. Den danska frågan sysselsatte under hela året vårt utrikesdepartement. De Geer Minn. 1: 243 (1892).
-EXPEDITION. (förr) om avdelning av K. Maj:ts kansli med uppgift att handlägga vissa utrikesärenden; jfr expedition 3. Henel 1729 126 (1730). Till utrikesexpeditionen fördes .. fortfarande, likasom förut, af utrikes ärendena endast formalia. 3SAH 3: 101 (1888).
(I 2, II 2) -FART. (numera i sht i Finl.) utrikessjöfart. Gyllengranat SvSjökr. 2: 76 (1840). Merparten av landets rederier med fartyg i utrikesfart som fortfarande flaggar blåvitt finns på Åland. Hufvudstadsbl. 19/2 2003, s. 8.
(I 2, II 2) -FLYG. flygtrafik mellan det egna landet o. utlandet. Utrikesflyget flyttar den 1 april till Arlanda flygplats. SvD(A) 28/3 1962, s. 2.
-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3, o. -ärende. KansliH 1: 263 (1935).
-FÖRVALTNING. särsk. om myndighet med ansvar för förvaltning av en stats o. d. utrikes angelägenheter, särsk. i fråga om sv. förh., sammanfattande, om utrikesdepartementet o. utrikesrepresentationen. Kalmar 28/7 1905, s. 3. Det sparbeting som utdelades till departementen .. resulterade .. inom utrikesförvaltningen i en frenetisk aktivitet. SvD 7/2 1995, s. 4. EU får en åklagarmyndighet och en egen utrikesförvaltning. GbgP 5/11 2007, s. 39.
-HANDEL. ett lands handel (se handel, sbst.2 11) med andra länder; jfr -affär. 2RA 1: 395 (1723). Den utrikeshandel vars omfång och roll i 1500-talets ekonomi .. antytts var i allt väsentligt en handel inom Östersjön. Heckscher SvEkonH 1: 45 (1935).
-IFRÅN, se utrikes I 1. —
-KABINETT. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) i sht i sg. best.; jfr kabinett 6 b o. -departement. AB 7/2 1865, s. 3.
(I 1, II 1) -KORRESPONDENT. (vid tidning l. etermedia o. d. anställd) korrespondent med uppgift att rapportera om l. från utlandet. NDA 27/12 1866, s. 2.
(I 1, II 1) -KRÖNIKA. jfr krönika, sbst.1 3. Fil. dr Yngve Lorents redogör i den (i radion) varannan vecka återkommande utrikeskrönikan för de viktigaste aktuella utrikespolitiska händelserna. RöstRadio 1933, s. 35.
-LEDNING. ledning av en stats utrikes angelägenheter; särsk. konkret, om person l. (vanl.) grupp av personer som utövar sådan ledning. SvH IX. 2: 51 (1908). Att den tirpitzska flottpolitiken blev så ödesdiger för Tyskland, berodde kanske mest på att .. en tyskrysk entente, aldrig kom till stånd trots Tirpitz’ i detta syfte gjorda påtryckningar på den tyska utrikesledningen. SvTidskr. 1931, s. 249. Under Karl XV:s regering .. hade utrikesledningen kommit att handhas av utrikesministern. 3SAH LVIII. 2: 195 (1947).
-MINISTER. (titel för statsråd ss.) chef för utrikesdepartement; förr äv. om diplomatiskt sändebud (se d. o. 3) till främmande stat (jfr minister 3 b). PT 1829, s. 2. (Branting) ville inte upprepa experimentet från 1921, att vara både stats- och utrikesminister. Wigforss Minn. 2: 210 (1951).
Ssg: utrikesminister-hotell. (förr) om residens för utländskt sändebud; jfr hotell 1 o. beskicknings-hotell. BtRiksdP 1900, I. 2: nr 64, s. 2.
-MINISTERIUM. (i skildring av utländska förh.) jfr ministerium 4 o. -departement. Finland 83 (1893).
(I 1, II 1) -NYHET~02, äv. ~20. om nyhet som har avseende på utlandet (o. förmedlas gm tidning l. etermedia o. d.); i sht i pl.; jfr -nytt. Till otroliga utrikesnyheter torde kunna räknas, att man i Konstantinopel är betänkt på att låta skrifwa läroböcker för befordrande af folkunderwisningen. ÅboUnderr. 7/5 1845, s. 1.
(I 1, II 1) -NYTT. jfr ny, adj. 1 i, o. -nyhet. AB 1893, nr 211, s. 2.
-NÄMND. organ för samråd mellan regering o. riksdag (l. parlament) angående utrikespolitiska frågor. 2NF 31: 152 (1920). Kamrarna (fick) 1921 rätt att själva utse talmän, och samma år inrättades en av riksdagen vald utrikesnämnd. Carlsson o. Rosén SvH 2: 643 (1961).
-POLITIK. politik (se politik, sbst. 3) med avseende på en stats förhållande till utlandet. Snellman Tyskl. 317 (1842). Winston Churchill vilar varje dag före middagen, och har .. kontrollen över ett världsväldes utrikespolitik. Zetterström Dag 21 (1946).
-POLITISK. som har avseende på utrikespolitik; äv.: som avser den politik som förs i främmande land l. länder. SDS 16/11 1894, s. 3. Balkan blir naturligtvis ett viktigt och återkommande utrikespolitiskt tema för oss och för utrikesministrarna i vår, säger Petersson. GbgP 12/1 2001, s. 26.
-PORTFÖLJ. (numera i sht i skildring av ä. förh.) befattning ss. ansvarig för en stats utrikesförvaltning; särsk. i sådana uttr. som ta l. inneha utrikesportföljen, bli resp. vara utrikesminister; jfr portfölj 2. Att Brahe skulle taga utrikes-portföljen med Ihre till sous-chef. Liljecrona RiksdKul. 93 (1840). HT 1951, s. 245 (: innehade).
(I 2, II 2) -PORTO. porto för utrikes (post)försändelse. FörordnPostwäs. 37 (1703).
(I 2, II 2) -POST. särsk. post till l. från utlandet. Rydberg Brev 1: 14 (1866).
(II 1) -REDAKTÖR. redaktör för utrikesnyheter i tidning l. etermedia o. d. AB 8/11 1899, s. 3.
-REPRESENTATION. jfr representation 5 a o. utlands-representation. Kungörelse med avlöningsbestämmelser för viss extra personal i utrikesdepartementet och i utrikesrepresentationen. SFS 1921, s. 2385.
(I 1, 2, II 1) -RESA. utlandsresa. Arnell Stadsl. 75 (1730).
-RÅD. särsk. (titel för) högre befattningshavare l. chef inom utrikesförvaltningen; jfr råd, sbst.3 23 b. Chefen för utrikesdepartementets pressbyrå, legationsrådet F. Henriksson, har av regeringen tillagts utrikesråds namn. DN(B) 31/5 1933, s. 8. Utrikesrådet Sverker Åström. DN(A) 24/4 1964, s. 7.
-SAK. (†) utrikesärende (av diplomatisk karaktär). 2RA 1: 327 (1723). Risken för detta intrång försvann, då ständerna den 4 aug. 1727 beslöto att utrikessakerna skulle förenas med krigssakerna på den ena rådsdivisionen. KansliH 1: 248 (1935).
(I 2, II 2) -SJÖFART~02, äv. ~20. sjöfart mellan det egna landet o. utlandet; jfr -fart. 2NF 37: 786 (1925).
-STAT(EN). (numera bl. i skildring av ä. förh.) utrikesbudget; jfr stat, sbst.3 III 3. RP 16: 143 (1655). I andra kammaren fördes saken på tal av Karl Warburg och Branting i samband med utrikesstatens behandling. Höglund Branting 1: 407 (1928).
-STATSMINISTER. (numera bl. i skildring av ä. förh.) från 1809 till 1876 förekommande benämning på den befattningshavare som ansvarade för utrikes ärenden; jfr statsminister 2 b β. Utrikesstatsministern övertog den uppsikt över kansliet, som hittills tillkommit kanslistyrelsen. KansliH 1: 351 (1935).
(I 2, II 2) -TERMINAL. terminal för utrikes flygtrafik. SvD(A) 16/9 1963, s. 17.
(I 2, II 2) -TRAFIK. trafik (se d. o. 3) till l. från utlandet; förr äv.: utrikeshandel (jfr trafik 1). Förekommer visst varuslag icke .. i genomgångslandets egen utrikestrafik, må afgift ej upptagas till högre belopp, än som kan anses skäligt. SFS 1905, nr 81, s. 22. Luftfartsverket .. spår en stadig ökning av både in- och utrikestrafiken fram till år 2000. SvD 6/6 1997, s. 26.
-UTSKOTT~02, äv. ~20. till riksdag l. parlament o. d. hörande utskott med uppgift att bereda utrikes-ärenden. 2NF 35: 835 (1923). Ledamöterna av riksdagens .. utrikesutskott vare ock ledamöter av en nämnd med uppgift att med Konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter. SFS 1937, s. 101.
(I 1, II 1) -VISTELSE. utlandsvistelse. Nu lider min fyraåriga utrikesvistelse till sitt slut och kanske mitt äktenskap också. Strindberg Brev 6: 280 (1887).
-ÄRENDE. ärende rörande den egna statens förhållande till främmande stat(er) l. främmande staters inbördes relationer; jfr -angelägenhet, -fråga, -sak. SP 1809, nr 30, s. 2. I alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörande överlägga med (utrikes)nämnden, om det kan ske. SvD 10/9 1996, s. 11.
Avledn. (till I 1): UTRIKISK, adj. utländsk; särsk. om ord l. namn o. d. (jfr ut-ländsk b). Under skeen att studera widh vthrijkiske Academier, uppehöllo (kanikerna) sigh der .. några åhr å radh, såsom widh Rom, Paris, Orleans. HSH 21: 236 (1691). Svenska och utrikiska ord om bakterier. Väring Vint. 168 (1927).
Avledn.: utrikiska, r. (numera bl. tillf., vard.) om främmande (o. obestämbart) språk; jfr utländska 2. När Ristori kom till Skandala, gick han en hel vecka i förväg .. och bröt på utrikiska. Hedenstierna Komm. 166 (1891).
Spoiler title
Spoiler content