SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PRIMÄR primä4r l. 4r, adj. -are (gradf. dock bl. tillf.). adv. -T.
Ordformer
(förr äv. -air, -aire)
Etymologi
[jfr t. primär, eng. primary; av fr. primaire, av lat. primarius (se PRIMARIE)]
1) (†) = PRIMARIE I. En ”primär fältskär”, som sedan 1745 benämndes amiralitetskirurg och från 1763 regementsfältskär. Hjelt Medicinalv. 3: 205 (1893; efter handl. fr. c. 1740).
2) som utgör det som ursprungligen förelegat l. förefunnits, ursprunglig; som utgör l. hör till det första stadiet vid utvecklingen l. uppkomsten av ngt l. grunden till ngt, som kommer i första rummet bland föremål l. händelser i en viss ordnings- l. tidsräcka; som direkt (utan mellanled) är förbunden med l. härstammar från ngt; motsatt: sekundär, tertiär osv. SKN 1841, s. 61. Primär rot, eller en så kallad pålrot. Areschoug LbBot. 107 (1863). I detta fall modifieras .. den primära ljudkällans ton genom den förstärkning, som den sekundära ljudkällan skänker vissa av dess deltoner. Danell SvLjudl. 2 (1911). Primära eller naturliga sjöar. Ymer 1939, s. 36. — särsk.
a) (numera föga br.) pedag. om undervisning l. lärokurs i visst undervisningsämne o. d.: som avser att bibringa de första, elementära grunderna, förberedande, grundläggande, elementär. Det latin, som här (i skolan) förekommer, är så primärt, att den individ, som däraf skulle förgås, säkert också i arithmetiken blefve sprängd redan af quatuor species. NordT 1883, s. 544. I folkskolans eller den primära undervisningens tjenst. SvFlicksk. 261 (1888). Den mera primära kristendomsundervisningen. Adelsköld Dagsv. 1: 154 (1898). 2NF (1915).
b) (numera knappast br.) astron. om planet: som direkt rör sig omkring solen ss. centrum; motsatt: sekundär (dvs. som rör sig omkring en primär planet ss. centrum). Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 31.
c) fys. om elektrisk ström: som stammar direkt från strömkällan (ett element l. en ackumulator); motsatt: induktions-, polarisations-; äv. om strömkrets, ledare, spole, rulle o. d. med dylik ström. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843—44, s. 110.
d) kem. om kolatom: som blott binder en annan kolatom; om kolvätederivat (t. ex. alkohol): vari substituenten är bunden vid en primär kolatom. Blomstrand OrgKemi 11 (1877). En kolatom kallas alltefter det antal andra kolatomer, som den binder, för primär, sekundär, tertiär eller kvartär. Smith OrgKemi 25 (1938).
e) med. om sjukdom: som utgör det första utbrottet l. stadiet av en sjukdom; som icke utgör en vidareutveckling l. uppkommit ss. en följd av ett annat sjukdomstillstånd. Hygiea 1917, s. 779. Primär hudkräfta. SFS 1936, s. 664.
f) bot. i sådana uttr. som primär bark, den del av grundvävnaden som i stammen o. roten omsluter kärlknipperingen (hos barrträd o. tvåhjärtbladiga växter), grön bark, cortex; primära märgstrålar, de delar av grundvävnaden (hos barrträd o. tvåhjärtbladiga växter) som i örtartade stammar äro belägna mellan kärlknippena o. som förbinda bark o. märg. Den primära barken. 2NF 2: 927 (1904). Primära märgstrålar. SvUppslB 19: 580 (1934).
g) filos. i uttr. primära kvaliteter, enl. Locke de ”objektiva” kvaliteter som tillkomma tingen i sig själva (t. ex. storlek, form, tyngd); motsatt: sekundära kvaliteter, dvs. kvaliteter som äro beroende av tingens förhållande till ett medvetande. Leopold 4: 10 (c. 1810). Ahlberg 128 (1925).
h) (i fackspr.) om könskaraktär: som direkt hänför sig till könsorganens olika byggnad. Jundell Barn. 1: 166 (1927).
i) jur. i uttr. primär ansvarighet l. primärt ansvar o. d., ansvarighet som åvilar den som i första hand ansvarar för betalningen av en viss gäld o. d.; motsatt: subsidiär ansvarighet. Björling CivR 159 (1908).
j) sociol. i uttr. primär grupp o. d., social grupp som bildas o. sammanhålles av spontana, emotionella band mellan individerna (t. ex. en familj l. lekgrupp). 2SvUppslB (1952).
k) med. om sårläkning: som sker utan ingrepp (gm normal läkning av ett icke förorenat sår). Bauer SvArmHäls. 127 (1924).
3) som är av en grundläggande betydelse l. vikt l. (i betydelseavseende o. d.) kommer i första rummet l. i första hand, förstarangs-, förstahands-; ss. adv.: i första hand. Wulff Leopardi 323 (1913). Produktionen är endast sekundärt ett individernas intresse, primärt är den en statsangelägenhet. NordT 1931, s. 388. Till statens primära uppgifter har alltid hört att upprätthålla ordningen mot fridstörare inåt (via domstolar) och utåt (via armén). Granfelt Samh. 209 (1937). Fartöverlägsenhet är det primära i luftkriget. Ahlgren Atomkrig 11 (1946).
Ssgr (i allm. till 2, ofta med fackspråklig prägel): (2 e) PRIMÄR-AFFEKTION. med. jfr affektion 1 slutet. Hygiea 1890, s. 769.
-ANTECKNING~020. förstahands- l. kladdanteckning l. dyl. KKD 3: III (1907).
(2, 3) -BANA, r. l. f. [jfr t. primärbahn] (†) (järnvägslinje som är) huvudbana l. stambana. TT 1902, M. s. 149.
-BATTERI. [jfr t. primärbatterie] fys. jfr batteri 5 a α samt -element 2. Erix (1923).
-BILDNING.
1) konkret: primär bildning (se d. o. 3, 4). Landsm. XX. 1: 776 (1906).
2) (†) till 2 a: elementär bildning (se d. o. 5). Frey 1850, s. 338.
-BLAD. bot. benämning på de närmast efter hjärtbladen utvecklade bladen hos en växt. 2NF 22: 263 (1915).
-BY. geogr. by (se by, sbst.2) i dess tidigaste, primära stadium. Ymer 1933, s. 49.
-CELL. (†) primär cell, urcell. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 5.
-ELEMENT.
1) (tillf.) primärt element (se d. o. 3). Tegnér Natur 36 (1886).
2) [jfr t. primärelement] el.-tekn. element (se d. o. 5 a) som omedelbart efter sammanställningen (utan att först behöva uppladdas med elektricitet) kan användas ss. strömkälla; motsatt: sekundärelement, ackumulator. 2NF 9: 662 (1908).
-FALL. i sht med. första fall (t. ex. av en smittosam sjukdom), ursprungligt fall. Petrén EpidSj. 37 (1926).
-FOLLIKEL. [jfr t. primärfollikel] anat. oogonium omgivet av groddepitel o. bindvävshylle. Wernstedt (1951).
-FORM; pl. -er. ursprunglig l. primär form. Rydqvist SSL 1: 310 (1852).
-FORMATION. primär formation; särsk. geol. Dalin (1855).
-FORSKNING. forskning varvid man tar direkt befattning med primärmaterialet. 3SAH LIX. 1: 40 (1948).
-FÄRG. [jfr eng. primary colour] (†) grundfärg. Rydberg DSkön. 162 (1889).
-FÖRSAMLING. [jfr eng. primary assembley, fr. assemblée primaire] polit. konkret: valförsamling som utgöres av urväljare (röstberättigade medborgare). SP 1792, nr 211, s. 3. 2NF 31: 364 (1920).
-HÄRD. ursprunglig härd (för ngt, t. ex. för en sjukdom). LbKir. 2: 183 (1922).
-IAKTTAGELSE~00200. iakttagelse som göres direkt (t. ex. vid undersökning ”i fältet”). LVetA IV. 2: 23 (1858).
-INFEKTION. med. (den) första, ursprunglig(a) infektion(en) vid en sjukdom o. d. LAHT 1916, s. 544.
(2 a) -KLASS. (numera föga br.) klass vari förberedande l. grundläggande, elementär undervisning meddelas. PedT 1867, s. 219.
-KOMMUN, r. kam. om de lägsta, kommunala enheterna: (vanlig) kommun; jfr kommun, sbst.1 1. NF 8: 1111 (1884). SvStadsförbT 1933, Jub. s. 86.
-KREDIT. ekon. jfr -lån. BtRiksdP 1924, 8: nr 49, s. 6.
(2 c) -KRETS. el.-tekn. strömkrets som genomflytes av den primära strömmen. Erix (1923).
(2 a) -KURS. pedag. elementär, grundläggande kurs (i ett ämne). Fahler FängFångl. 77 (1918).
-KÄLLA. bildl., om ngt som i yttersta hand utgör källan till vår kunskap om ngt, primär källa. 2NF 5: 961 (1906).
(2 c) -LINDNING. [jfr t. primärwicklung] el.-tekn. lindning som genomflytes av den primära strömmen. TT 1895, M. s. 42.
-LUFT. tekn. vid gaseldning: luft som åtgår för gasalstringen. Sthm 2: 360 (1897).
-LÅN. ekon. lån mot säkerhet av de till förmånsrätten bäst liggande inteckningarna i en fastighet, bottenlån. SFS 1946, s. 1085.
(2 k) -LÄKNING. med. LbKir. 2: 134 (1922).
-MASKIN. (numera knappast br.) generator. JernkA 1889, s. 378. 2UB 3: 283 (1897).
-MATERIAL. särsk.: sammanfattande beteckning för sådant undersökningsmaterial som i yttersta hand utgör källan till vår kunskap om ngt, t. ex. förstahandsuppgifter, urkunder, källskrifter o. d. Fennia XVI. 2: 14 (1900). Primärmaterialet till industristatistiken 1938. SvGeogrÅb. 1944, s. 113.
-MOTOR. tekn. maskin som självständigt alstrar mekaniskt arbete för drivande av arbetsmaskiner, transportanordningar o. d. 2SvUppslB (1952).
-OBSERVATION. jfr -iakttagelse. Santesson Atterbomsst. 165 (1932).
-SIDA. el.-tekn. den sida av en elektrisk transformator l. omformare l. dyl. på vilken den elektriska energien inmatas. LD 1909, nr 162, s. 2.
(2 a) -SKOLA, r. l. f. [jfr t. primärschule, eng. primary school, fr. école primaire] pedag. skola för meddelande av grundläggande l. förberedande, elementär undervisning, elementarskola l. dyl.; utom tillf. numera bl. om utländska förh.; om förh. i vissa länder ungefär liktydigt med: folkskola. Ekstrand Karlbg 90 (i handl. fr. 1824). FFS 1928, s. 515.
-SPRÄNGÄMNE~020. tekn. initialsprängämne. SvUppslB 13: 1100 (1932).
-SPÄNNING. [jfr t. primärspannung] el.-tekn. spänning på primärsidan (hos en elektrisk transformator o. d.). 2UB 3: 91 (1896).
-STADIUM. primärt stadium, (ngts) första stadium; särsk.
a) pedag. till 2 a: nybörjarstadium. Verd. 1888, s. 155.
b) med. till 2 e. Hygiea 1917, s. 41.
(2 c) -STRÖM. [jfr t. primärstrom] el.-tekn. primär ström. 2UB 3: 82 (1896).
(2 k) -SUTUR. med. hopsyende av ett färskt, icke förorenat sår. 2NF 34: Suppl. 457 (1922).
(2 e) -SVULST. med. motsatt: metastassvulst. Nyström Kir. 2: 49 (1929).
(2 e) -TUMÖR. med. jfr -svulst. Svartz MatsmältnSj. 223 (1932).
-UNDERSÖKNING~0020. jfr -forskning. Noreen VS 1: 320 (1904).
(2 a) -UNDERVISNING~0020. pedag. förberedande, grundläggande, elementär undervisning. LärovKomBet. 1884—85, 1: Reserv. s. 73. —
-UPPGIFT~02.
1) till 2; om de förstahandsuppgifter som ligga till grund för en statistisk beräkning l. en vetenskaplig undersökning av ngt o. d.; jfr -material. Hellstenius BefolknStat. 12 (1874). En mängd af Lundell .. insamlade primäruppgifter rörande dittills oundersökta dialekter. Noreen VS 1: 314 (1904).
2) (mera tillf.) till 3: (ngns l. ngts) främsta l. första l. förnämsta uppgift. TT 1941, Skeppsb. s. 61.
-UPPTECKNING~020. uppteckning direkt efter meddelare. Hembygden(Hfors) 1914, s. 1.
-VAL, n. [efter eng. primary] (om förh. i Förenta staterna) polit. förberedande val, förval, provval. Tingsten AmerDemokr. 151 (1929).
-VÄLJARE. polit. väljare vid direkt val, urväljare; motsatt: elektor. Samtiden 1873, s. 323.
Spoiler title
Spoiler content