publicerad: 1955
PUTT put4, interj.
(mera tillf.) återgivande vissa (dova, icke alltför starka, smattrande) ljud, t. ex. en svag knall l. ljudet av en motor; jfr PUFF, interj.; äv. i substantivisk anv. I fjärran dunkade en motorskuta, putt, putt, putt. Fridegård Tack 28 (1936). Det sa inte putt ens (när ”hjälten” på scenen skulle avlossa ett skott). Idun 1949, nr 50, s. 34.
Spoiler title
Spoiler content