PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(I 13, 15, III 2) PÅ-LAGRA, v., -ing. lägga l. placera (ngt) i lager l. skikt l. varv på ngt; vanl. i pass. med intr. bet.: lägga sig l. avsättas i skikt l. lager på ngt; särsk. ss. vbalsbst. -ing, äv. i konkret(are) anv., särsk. om lager l. skikt som avsatt sig på ngt; äv. i uttr. pålagring på ngt. Düben Förel. 17 (1857). Vanligen uppkastas limlädret i en hög och vid hvarje pålagring häller man öfver kalklag. Hirsch LbGarfv. 339 (1898). Gadelius Själsl. 3: 324 (1922: å). De avstötta membranliknande pålagringarna (vid brandig muninflammation). Hylin Munn. 2: 26 (1933). särsk. geol. i fråga om bärg- l. jordarter, motsv. lagra, v.2 2; särsk. dels i pass.: täckas med lager l. överlagras (av ngt), dels i p. pf.: som (av)lagrats på ngt, dels (mera tillf.) i p. pr.: som lagras l. ligger lagrad på ngt, dels ss. vbalsbst. -ing, avlagring på ngt, äv.: utökning av ngt gm avsättande av lager därpå. JernkA 1832, Bih. s. 350 (: pålagring). Ramsay GeolGr. 2: 107 (1913; i p. pf.). Under inverkan af ensidigt tryck .. undergå .. bergartens beståndsdelar .. en pålagring, en förlängning, i den mot trycket vinkelräta riktningen. 2NF 27: 371 (1918). SvGeogrÅb. 1944, s. 193 (i p. pr.). Hadding Geol. 9 (1954; i pass.).
(I 13, 15, III 2) -LAKA, v., -ning. hälla vatten på (ngt) l. övergjuta (ngt med vatten) l. hälla på (vatten) på ngt; företrädesvis (brygg.) ss. vbalsbst. -ning, om påhällning l. tillsättning av (varmt) vatten för urlakning av mäsk; jfr laka på o. på III 2 b. Upprepade pålakningar af vatten. Lindberg Ölbr. 29 (1885). 2NF 34: 94 (1922). TeknOrdb. 51 (1951: pålaka). särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkretare, om vad som erhålles gm dylik urlakning av mäsk. Lindberg Svagdr. 59 (1892).
Ssgr (brygg.): pålaknings-apparat. apparat för pålakning av vatten. Lindberg Svagdr. 55 (1892).
SAOB
