publicerad: 1956
REAGERA re1age4ra, stundom -je4-, i Sveal. äv. -e3ra2 (- -jèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr REAKTION.
A. intr.
1) (i fackspr., i sht kem.) om ett l. flera kemiska ämnen: undergå kemisk omvandling; äv.: åstadkomma lätt iakttagbar kemisk reaktion l. dyl. vid kontakt med annat ämne (jfr REAKTION 3); visa (så l. så beskaffad) reaktion. Saltsyra reagerar med (i sht förr äv. på) kalk. Reagera basiskt, surt (förr äv. sur l. för syra). (Kolsyra) reagerar .. på lakmus som syra. Scheele Bref 42 (1770). Hygiea 1839, s. 301 (: reagerar sur). Ett ämne som rodnar lackmuspapper säges .. reagera för syra. Almström Handelsv. 53 (1845). (De organiska ämnena) reagera .. (långsamt) med varandra. Bolin OrgKem. 7 (1925). Alkoholer och aminer reagera med klorkalcium. Smith OrgSynt. 31 (1935). — särsk.
a) (numera bl. ngn gg tillf.) i uttr. reagerande medel, reagens. Wallerius ChemPhys. 1: 74 (1759). Lyceum 2: 123 (1811).
b) (†) i uttr. reagera på ngt, (gm att reagera på visst sätt) visa sig innehålla ngt. Den sprit, som vid denna destillation erhölls, reagerade på föroreningar. TT 1877, s. 210.
2) allmännare l. bildl.: under inflytande av yttre påvärkan l. viss impuls o. d. visa aktivitet l. förändra sig (t. ex. till utseende l. läge); ge utslag l. visa känslighet (för ngt), ”svara” (på en impuls). Reagera (in)för (äv. på, stundom äv. mot) ngt. Rydberg Brev 1: 54 (1866). Dens. DSkön. 212 (1889). Våra nerver reagera icke längre så häftigt för dylika ting. GHT 1896, nr 72, s. 3; jfr b. Stockholmsbörsen .. reagerade .. överraskande snabbt på ändringarna i (den politiska) situationen. Därs. 1936, nr 63, s. 17. jfr: (Guds vilja är) den enda friska ledamoten (i ”världskroppen”), från hvilken lifskraften kan reagera, så att det friska lifvet återvänder äfven till de andra lemmarne. Wikner Tank. 186 (1872); jfr REAKTION 6 c. — särsk.
a) om föremål l. fysikalisk företeelse o. d.; särsk.: ge utslag (i form av rörelser). Apparaten reagerar för (i sht förr äv. på) magnetiska impulser. Edlund ÅrsbVetA 1853, s. 10. Ankaret .. (torde) komma att så starkt reagera på det svaga magnetfältet, att (osv.). TT 1899, M. s. 121. Båtstyraren måste .. veta hur snabbt .. (båten) reagerar för roder och maskin. SvFl. 1941, s. 47.
b) om organism l. organ o. d.; särsk.: iakttagbart (t. ex. gm rörelser l. förändringar i utseende) påvärkas (av ngt). Hygiea 1842, s. 203. (Växterna) reagera på ljuset. Lidforss Kås. 2: 180 (1912). Pupillen reagerar för ljusintryck. Auerbach (1913). (Den ympningspliktiges) sätt att reagera vid febersjukdomar. SFS 1934, s. 560. särsk. (om person l. djur): vid tuberkulinprov visa sig ha varit utsatt för smitta (äv. i uttr. reagera positivt l. negativt); särsk. i p. pr. SFS 1908, nr 58, s. 5. De negativt reagerande lärjungarna. Därs. 1944, s. 1287. Den reagerande delen av (djur-)besättningen. SvGeogrÅb. 1945, s. 152.
c) medvetet l. omedvetet företa sig ngt som svar på en impuls; bete sig l. tänka l. känna (på visst sätt) inför en påvärkan l. ett intryck o. d.; om person l. djur. NordT 1885, s. 640. Inalles fick hvarje försöksperson reagera på åttio ord. Herrlin Minnet 104 (1909). Fadern reagerade nu nästan med skräck. Lo-Johansson Stat. 1: 173 (1936). Barndomsvännen .. reagerade så tydligt sötsurt, att (osv.). Heerberger NVard. 328 (1936). JämtlHärjedH 2: 81 (1945: mot). särsk. övergående i bet.: vara påvärkbar, icke vara okänslig (för ngt). Personer, som reagera för tiggarbref. SDS 1904, nr 64, s. 4.
3) visa att ngt gör ett ogynnsamt intryck; ogilla ngt l. ngn (o. i ord l. handling visa sitt misshag); äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: ta avstånd från ngt, protestera l. göra motstånd (mot ngt), dels i bet.: bli upprörd över ngt; ofta innebärande att ngns rättskänsla eller uppfattning av anständighet l. rätt o. billighet l. ngns självkänsla o. d. uppreser sig mot ngt; äv. med sakligt subj. betecknande ngt abstrakt (t. ex. själsförmögenhet). Han reagerade kraftigt mot beskyllningen. Andersson (1845). Mot detta .. skadliga skrifbruk synes .. den sunda språkkänslan börja att reagera. Wisén i 3SAH 4: 353 (1889). Det patriarkaliska systemet .. mot hvilket arbetarnes .. själfmedvetande allt häftigare skulle reagera. EkonS 2: 628 (1902). Vid underrättelsen om utnämningen reagerade hela göteborgspressen. AB(B) 1930, nr 122, s. 1. Österrike (var) den makt, som .. skarpast reagerade mot de ryska fredsvillkoren. HT 1932, s. 97. — särsk. mer l. mindre bildl., om föremål o. d.; utan skarp avgränsning från 2. Lundegård Prom. 1: 204 (1893). Det här pianinot .. det skulle allt reagera för misshandel. Engström Äfv. 2 (1908).
B. tr.
4) [jfr motsv. anv. i d.] (†) åstadkomma reaktion hos (ngt). Att örat ej reagerades af en ton med större svängningstal. TT 1901, M. s. 101.
5) (†) göra (ngt) på nytt, upprepa, ta om. Som några fattige förledit år dödt, reagerades fattig-fördelningen å nyo. VDAkt. 1792, nr 473.
Spoiler title
Spoiler content