SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REDUKTON re1duktå4n l. red1-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. reductones, pl.; av t. redukton, n., bildat till p. pf.-stammen i lat. reducere (se REDUCERA) medelst den i namn på ämnen förekommande ändelsen -on (jfr KETON) o. tidigast använt av kemisterna H. von Euler-Chelpin o. E. Klussmann 1933]
kem. vid upphettning av druvsocker med utspädd natronlut erhållet färglöst ämne med starkt reducerande värkan, vars molekyler innehålla tre atomer kol, fyra atomer väte o. tre atomer syre, enoltartronaldehyd; ofta allmännare, om ämne som innehåller en atomgrupp bestående av två atomer kol o. två hydroxylradikaler i samma bindning som förekommer i enoltartronaldehyd. 3NF 23: 562 (1937).
Spoiler title