SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
REPARERA re1pare4ra l. rep1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) ipf. -erte Porthan BrSamt. 1: 88 (1783; från Finl.); sup. -ert Därs. 55 (1782; från Finl.)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, BoupptSthm 1679, s. 750 a, Bil. (1680)); jfr REPARATION.
Ordformer
(repar- 1549 osv. repper- 1680 (: reppererningh))
Etymologi
[jfr t. reparieren, eng. repair, fr. réparer; av lat. reparare, av re- (se RE-) o. parare (se PARERA, v.1). — Jfr REPARABEL, REPARATIV, REPARATOR, REPARATUR, REPARATÖR, REPARENT]
1) på nytt sätta (ngt) i stånd gm att avhjälpa förekommande fel o. ersätta förstörda l. trasiga delar l. partier o. d., laga; i sht med avs. på byggnadsvärk, maskin, apparat, mekanisk inrättning, fordon, fartyg o. d.; jfr RENOVERA 2, RESTAURERA I 2. G1R 20: 130 (1549). Alldhenstundh Husset war gammalt och wel behöfde repareras och Förbätras. ArvskifteSthm 1668, s. 551. Efter återkomsten måste minbåtarne .. intagas i docka för att repareras. KrigVAH 1887, s. 178. Att reparera och tillverka ur. Ericsson Ur. 3 (1897). De reparerade också traktorer och bilar (i värkstaden). Hedberg VKind. 6 (1954). — jfr OREPARERAD. — särsk.
a) med avs. på skodon l. klädesplagg l. seldon l. läderartikel o. d.: laga. Klädr (som äro) tillförende .. brukade och nu reparerade och opplagade. KlädkamRSthm 1661, s. 73. Östergren (1936; med avs. på skor).
b) (i sht skämts.) oeg. l. bildl., med avs. på person: bota, kurera; ”lappa ihop” o. d.; jfr 2 slutet. Under det Storkyrkan undergår reparation, låter dess biskop .. reparera sig hos Ling. CFDahlgren (1824) hos Thomander TankLöj. 127. Adelsköld Dagsv. 1: 60 (1899).
c) (mera tillf.) i vissa allmännare anv.: laga, iordningställa på nytt; åter sätta (ngt) i stånd; förr äv.: utföra behövliga reparationer på byggnader o. d. i l. återuppbygga (samhälle). Uthi fiendens frånvaro haffva våra .. repareradh och förbättradh staden. OxBr. 10: 92 (1626). Reparerade Vax Lius. HovförtärSthm 1759, s. 3965. För någon vecka sedan kunde vi meddela att Trollebergsvägen skulle repareras. LD 1957, nr 230, s. 1.
d) (†) refl., om trupp l. flotta: få uppkomna fel o. brister avhjälpta o. d.; möjl. äv. allmännare: hämta sig. Ekeblad Bref 2: 89 (1658). (Trupperna äro) nu till största delen hemma i landet hoos rusthållarne och rotarne, att igiän reparera sig efter campagnen. HFinlÖ 253 (1712).
e) (med fackspråklig l. vardaglig prägel) i abs. l. intr. anv., om fartyg: (låta) utföra behövliga reparationer; undergå reparation, repareras. Många örlogsbåtar lågo på stranden, för att reparera. Rydberg Frib. 273 (1857). NDA 1915, nr 87, s. 1. Östergren (1936).
2) oeg. l. bildl., med avs. på ngt (särsk. ngt abstrakt, t. ex. heder, rykte, ekonomi) som befinner sig i dåligt l. otillfredsställande skick l. blivit skamfilat o. d.: återställa (ngt) i gott l. passabelt skick, återupprätta l. dyl.; äv. med saksubj. Schmedeman Just. 768 (1682). Reparera nationens heder. 2RARP 14: 43 (1743). Den mäktiga vintergatan .. reparerar .. en smula den sydliga stjärnhimlens rykte. Melin AmazUrskog. 177 (1929). Somliga bönder behövde flera år för att kunna reparera sin ekonomi (efter ett bröllop). Fogelqvist Minn. 26 (1930). — särsk. (numera bl. tillf.) med avs. på ngns hälsa, förr äv. ngns ”krafter” o. d.; jfr 1 b. Reparera kroppsstyrckan. Westerdahl Häls. 100 (1764). Jag bor för närvarande hos en fiskare i skärgården för att reparera mina krafter. Strindberg Brev 1: 74 (1871). Reparera sin hälsa. Östergren (1936).
3) med avs. på fel l. skada l. brist o. d.: avhjälpa, bota. Stiernman Com. 1: 902 (1624). Efter tre timmars hårt arbete var den första skadan (på järnvägsspåret) reparerad. Lilius KinKrigsb. 196 (1928). Felet (vid televisionsutsändningen) lyckades man .. inte reparera. SDS 1955, nr 8, s. 18.
4) (†) med avs. på ngt materiellt: ersätta, förnya l. dyl. Then Andra (delen av skriften om konsten att behålla sin kropp sund handlar) om Spijsen, ther igenom then fasta Deelen som .. affgår repareras. Palmchron SundhSp. D 2 b (1642).
5) med avs. på försummelse l. uraktlåtenhet l. yttrande l. handling varigm ngn förgått sig mot l. förorättat l. sårat ngn o. d.: säga l. göra ngt som förtar den dåliga effekten av (ngt) l. skyler över vad som var förorättande l. sårande i (ngt) l. ersätter l. gottgör vad som försummats gm (ngt), bättra på, gottgöra; förr äv.: ge ngn upprättelse l. till ngn framföra sin ursäkt för (ngt); äv. med saksubj.; jfr 7. Björn Barb. 55 (1785). (Den engelske ministern) uppkallades .. till .. (G. IV A.) och tillsades att lemna en deklaration, som reparerade och gaf satisfaktion för den oförskämda hotelse, som Canning tillåtit sig mot kungen (dvs. att engelske kungen icke skulle besvara hans brev). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 164 (1809). Hon ansåg mig hafva begått en faute, som ej kunde repareras. Rydberg Brev 1: 23 (1866). ”Så vänligt af tant att tänka på mig”, — skyndade Ida att reparera systerns ohöflighet. Westermarck Stud. 2: 13 (1891). VFl. 1935, s. 171 (: uraktlåtenhet).
6) (†) ge (ngn) upprättelse l. satisfaktion för liden oförrätt; äv. i pass., om person: bliva återupprättad, få upprättelse. Then Kåna, som för många åhr hafwer aflat oächta Barn, samt .. sedan .. har warit gift och igenom Echtenskap til sin heder någorlunda blifwit reparerat. Schmedeman Just. 1396 (1695). Om .. R(idderskapet) o. A(deln) skall reparera honom (dvs. en viss, oskyldigt dömd person) så böra också andre .. undfå skälig reconvention. 2RARP 16: 88 (1747).
7) allmännare (jfr 5), med avs. på handling l. skeende l. förhållande av icke önskvärt slag, t. ex. ngt bristfälligt l. ett missöde l. ngt som är ngn till förfång o. d.: avhjälpa de fel l. brister som vidlåda (ngt), göra gott igen vad som felats l. åstadkommits gm (ngt), bättra på (ngt); ersätta ngn l. hålla ngn skadeslös för (ngt). Det hände ett litet missöde, men det var icke värre, än att det lätt gick att reparera. Stiernman Riksd. 1451 (1664). Gift af förhastande för att, som det heter, reparera ett förhastadt besök hos en hattstofferares vackra dotter. Leijonhufvud Minnesant. 61 (1836). Då det tycks vara enda sättet att reparera den dumhet du redan begått .., vill jag (osv.). Bergman DödM 52 (1918). (†) Vid 18 veckors ålder miste han sin .. Fader, hvilken förlust Försynen ömt reparerade uti Stjuf-fadern. GT 1787, nr 86, s. 3. — särsk. med avs. på nederlag l. motgång l. skymf o. d. som ngn lidit: taga igen l. återvinna vad som gått förlorat gm (ngt), skaffa sig upprättelse l. revanschera l. rehabilitera sig för (ngt); äv. närmande sig bet.: hämnas (ngt). Kellgren (SVS) 5: 166 (1788: skymf). (G. III) var i hvarje fall besluten att reparera det lidna nederlaget (i riksdagen). Odhner G3 2: 471 (1896). Den goda jungfrun hade .. på ett glänsande sätt reparerat den första lilla sociala motgången. Fahlcrantz Kyrkoh. 83 (1907). MorgT 1948, nr 259, s. 4.
Särsk. förb.: REPARERA UPP1010 4. reparera; jfr uppreparera.
2) (tillf.) till 2. TurÅ 1912, s. 226.
Avledn.: REPARERBAR, adj. möjlig att reparera l. laga, reparabel; särsk. till 1. TurKal. 1927, s. 97. IllSvOrdb. (1955). jfr oreparerbar.
Avledn.: reparerbarhet, r. l. f. Östergren (1936).
Spoiler title
Spoiler content