SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RIKSHA rik4ʃa, äv. 32, r.; best. -an; pl. -or (Grebst Korea 24 (1912) osv.), äv. -s40 (Hedin Pol 1: 329 (1911), Östergren (1936)); l. RICKSHAW rik4ʃå l. med mer l. mindre engelskt uttal, r.; best. -n; pl. -er (Wilhelm SolLys. 69 (1913) osv.), äv. -s (Nyblom Österut 34 (1908), Östergren (1936)) ((†) -ar Cavallin Kipling Gadsby 162 (1897)).
Ordformer
(rickshaw (ricks(c)hå, -sjå, -chô) 1897 osv. rikisha 19091921. riksha (rick-, -scha, -sja) 1908 osv.)
Etymologi
[av eng. rickshaw, ricksha, förkortat av jinricksha, jinrikisha, av japanska jinrikisha, eg.: mankraftvagn]
(i Ostasien o. vissa andra områden, t. ex. Ost- o. Sydafrika, använd) lätt tvåhjulig kärra (vanl. med gummihjul), avsedd för befordran av en (l. två) person(er) o. dragen av en (l. två) kuli(er) l. inföding(ar), jinriksha; äv. om modifikation av sådant åkdon. Cavallin Kipling Gadsby 19 (1897). Rickshan (i Uganda) är en tvåhjulig lätt kärra af samma slag, som begagnas i Indien, och drages af en neger framtill och tre, som skjuta på bakom. Höpken Momb. 147 (1908). Rickschan är en jämförelsevis modern inrättning, ty den dök upp först på 1870-talet i Japan. Mörner Hagenbeck 36 (1924). Vanliga rickshor, som dras av en flämtande man mellan skaklarna, är nu förbjudna (i Peking) och borta. Lundkvist FörvDrak. 11 (1955). jfr: Cykelrickshorna .. är trehjulingar som trampas fram och tar en last på en eller två personer. Därs.
Ssgr (om utländska förh.): RIKSHA- l. RICKSHAW-DRAGARE. jfr dragare 1 b α. Wieselgren Paris Banz. 115 (1926).
-HJUL. Wieselgren Paris Banz. 117 (1926).
-KULI. [jfr eng. rickshaw coolie] kuli som drar riksha. Nyblom Österut 31 (1908).
-MAN, m. [jfr eng. rickshawman] = -dragare. Cassel Östas. 43 (1906).
-NEGER. jfr -kuli. Anderson Hötorgsgr. 210 (1923).
-POJKE. jfr -dragare. Dahlin SvartL 42 (1934).
-TUR. åktur i riksha. Nyblom Österut 105 (1908).
Spoiler title