publicerad: 1958
Ordformer
(richt- 1558—1753. rickt- 1645—1800. rigt- 1795—1884. rijcht- 1541—1625. rijckt- 1543—1550. rijkt(h)- 1527—1700. rikt- (rjkt-) 1612 osv. rycht- 1625—1641)
Etymologi
[y. fsv. rikta; avledn. av fsv. rikt, rikedom, bildat till RIK, adj., på samma sätt som HÖJD till HÖG, adj., SPÄKT till SPAK, adj., m. fl. — Jfr BERIKTA]
1) motsv. RIK, adj. 3: göra (ngn) rik(are) l. (mera) förmögen; tillföra l. bringa l. skaffa (ngn) rikedom(ar), komma (ngn) att vinna rikedom l. att öka sin(a) rikedom(ar); stundom med ngt allmännare innebörd, övergående i bet.: göra (ngn) välförsedd l. mera välförsedd l. bereda vinning åt (ngn) l. bispringa l. (rikligt) förse (ngn) med materiella håvor o. d.; med personligt l. sakligt subj.; äv. med avs. på land l. stad l. institution o. d. (jfr RIK, adj. 3 g); äv. i uttr. rikta ngn l. ngt med (förr äv. av) ngt; äv. abs.; stundom äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. OPetri 1: 160 (1527). Orätfärdigt godz rijkthar icke. Balck Es. P 5 a (1603). (Johannes XVI) richtade sijne Förwanter och Swågrar aff Kyrkiones Inkomst. Schroderus Os. 2: 555 (1635). Bättre rikta Skomakaren, än Apotekaren. Rhodin Ordspr. 9 (1807). De hemmavarande, som .. afundades på sina riktade landsmän. Emanuelsson Plut. 2: 198 (1842). Jag (har) riktat både missions- och bibelsällskapet med mångfaldiga gåfvor, och i klädes-väg har jag riktat barnen i de fattiga lappskolorna. Carlén Bull. 2: 357 (1847). Presidenten Castros åtgärder .. hvilka .. afsågo mera att rikta honom själf än de syftade att höja landets välstånd. KrigVAH 1903, s. 51. jfr (†): Tulindberg ärnar pro Gradu utgifva de återstående §§ af samma Disputation; hvarföre jag skulle önska, at innan Pingst-tiden blifva riktad med de hjelpredor som tjena til detta ämnets utförande. Porthan BrSamt. 1: 36 (1781). — särsk.
a) (†) med bestämning inledd av prep. till, angivande den mängd pängar l. ägodelar varmed ngts rikedom öka(t)s, i uttr. rikta ngt till ngt, med ngt; jfr b α. Du (dvs. köpmannen M. Grubb) ock med ditt Förslag, det jag ej en gång nämnar / Till en ansenlig Vinst vårt Rike riktat har. Frese VerldslD 93 (1715, 1726).
b) refl. (om person l. land l. stad l. institution o. d.): göra sig rik(are) l. (mera) förmögen; vinna l. skaffa sig (ökad) rikedom l. förmögenhet; äv. med ngt allmännare innebörd: bereda sig vinning l. sko sig; särsk. i uttr. rikta sig genom l. med l. på (förr äv. av) ngt (förr äv. utur ngns medel, på ngns bekostnad), äv. på (förr äv. av) ngn. (Skrifterna) lydha icke så ath prestmen .. skole rijkta sich aff leekmeens swet och bloodh. OPetri 1: 363 (1528). Oskäliga fiskiare som medh dyrheet wille på andra rijkta sigh. PErici Musæus 3: B 4 b (1582). Städerne måste sielffve vara betenkte på medell, hvar igienom dee kunde richta sigh. RP 8: 38 (1640). Stiernman Riksd. 983 (1641: utur deres medel). Sådant sälskap .. / Som sigh aff andra rickta willa. Brasck FörlSon. H 2 a (1645). Ingen må rickta sigh med en annars skada. Törning 86 (1677). At the ingalunda .. rikta sig med orettfångit godz. Swedberg Cat. 103 (1709). Att den ena människan riktar sig på den andras arbete. EkonS 1: 174 (1891). Almquist VärldH 7: 294 (1928). särsk.
α) (†) med bestämning inledd av prep. till, angivande den mängd pängar l. ägodelar varmed ngn ökar l. ökat sin rikedom, i uttr. rikta sig till ngt, med ngt; jfr a. BtFinlH 3: 385 (1558). Crassus, som .. riktat sig til flera millioner, anstälde kostsamma corruptions måltider. Eberhardt AllmH 2: 147 (1768).
β) (tillf.) ironiskt, i utvidgad anv.: förse sig l. lägga sig till (med ngt); jfr 2 a. Ekbohrn .. befann sig i ett par 100 R. skuld för tryckningen af sin bok, som ingen ville köpa, hvaremot han under tiden riktat sig med Hustru och barn. Beskow (1833) i 3SAH XLVI. 2: 163.
c) (numera föga br.) i pass. med intr. bet.: bli rik, vinna rikedom. (Jag) har .., hänförd af önskan att riktas, .. upptagit våra fordna seder (i fråga om handel). Almqvist Pal. 48 (1838). Auerbach (1913).
d) (numera bl. tillf.) i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., med sakligt huvudord: som medför l. bringar (ökad) rikedom; vinstgivande, inbringande, lönande. Isogæus Segersk. 580 (c. 1700). Ännu är bränvins-tillverkningen en högst riktande rörelse för några. LBÄ 29—31: 186 (1799). (Skogarna) hafva .. blifvit ersatte af ett riktande åkerbruk. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 11 (1857). Petersson Tib. 28 (1860).
e) (numera bl. mera tillf.) ss. vbalsbst. -ande, om handlingen att göra ngn l. ngt rik(are) l. att tillföra l. bringa ngn l. ngt rikedom o. dyl. l. om förhållandet att ngt bringar ngn l. ngt rikedom l. bereder ngn l. ngt vinning o. d., stundom liktydigt med: vinning (som medför rikedom); äv. med objektiv gen.; förr äv. (motsv. b) om handlingen l. värksamheten att bereda sig vinning l. att sko sig. Stiernman Riksd. 1204 (1652). En elak ekonomi, disposition och krigskommissariernas riktande och skinnande (ha) alt för mycket hulpit till landets ruin. Axelson K12Tid 166 (i handl. fr. 1709). De (riken) som hysa många och iduga invånare, hvilka både til försvar, som ricktande tiäna. Höpken PVetA 1740, s. 17. De aflägsnare (boende i församlingen), som .. ankomma med sina gåfvor till denna vackra kyrkas underhållande och ricktande. Arv 1951, s. 89 (1795). 1NJA 1950, s. 327.
a) (numera bl. mera tillf.) med avs. på person l. själ l. församling l. sekt o. d.: göra rik (se RIK, adj. 4 b α) l. rikare; skänka rikedom av andlig art; äv. abs.; äv. i uttr. rikta ngn med l. genom ngt, förse ngn med ngt (som bidrager till ökad andlig rikedom l., allmännare, som är av immateriell natur) l. göra ngn andligen rikare gm (att förse honom med) ngt; äv. refl., i uttr. rikta sig med ngt, förse sig med ngt l. tillgripa ngt (av immateriell natur). Gif tu osz en sådan nådh, / Som siälen ewigt richtar. Ps. 1695, 200: 9. Swedberg Ungd. 242 (1709; abs.). Deraf (dvs. av gnosticismen) riktades ock den Eclectiska Secten med flere satser, som sedan .. gjorde mycken skada. Möller Kyrkoh. 72 (1774). År 1785 .. dog Herr Rector Olof Rönigk .., saknad .. i hela vårt Svenska Sion, det han riktat genom en .. afhandling om Barna dopets nödvändighet. ÅbSvUndH 58: 390 (1785). (Boccaccio skydde icke) att rikta sig med ämnen ur den romantiska litteraturen. Söderhjelm ItRenäss. 75 (1907). (†): Tiena thet almenna bätsta, och richta Gudi siälar, si, then rikedom vahrar evinnerliga. Swedberg Lefv. 362 (1725, 1729).
b) med avs. på ngt sakligt (jfr a): göra välförsedd o. d.; äv. i uttr. rikta ngt genom l. med ngt l. på ngt (förr äv. av ngt); jfr RIK, adj. 4 c.
α) med nära anslutning till 1, med avs. på pänningpung o. d.: fylla l. späcka o. d.; förr äv. i uttr. rikta sina händer med ngt, ta för sig l. roffa åt sig ngt (med sina händer) o. därigm skaffa sig rikedom. Med alt mitt löst och fast Er' snåla händer rikten! Börk Darius 542 (1688). At richta pungen. Broman Glys. 2: 83 (c. 1730). (Holländarna) hafva förstått, at igenom andras senfärdighet .. richta sin pung på främmandes fiskvattn. Enholm Anm. 1: 2 (1753). Kihlman NordProf. 245 (1930).
β) allmännare: göra väl utrustad l. försedd; skänka (ngt) rikedom (se d. o. 2 c) l. överflöd; (i rikt mått) förse (ngt med ngt); ge (ngt) ett (värdefullt) tillskott l. öka (ngt) l. öka värdet av (ngt med ngt); tillföra (ngt) ökat innehåll l. värde l. komma (ngt) att bli mera innehållsrikt l. omfattande o. d.; äv. med sakligt subj. (särsk. betecknande ngt som utgör ett tillskott till ngt l. som tillföres ngt o. därigm gör detta rikare l. mera omfattande o. d.). (Stjärnbilden Tvillingarna) hielpa Bjen til at rikta sine Kubbar (dvs. bistockar). Spegel GW 160 (1685). Att jägaren .. flitigt riktar våra bord med skogarnes förråd, dervid är ej att påminna. Leopold 5: 371 (1795). Rikta din inbillning af Söderns outtömliga natur. Nicander Minn. 1: 9 (1831). Bellman hade äfven riktat sin bildning under vidsträckta utrikes resor. Svedelius i 2SAH 40: 558 (1865). Under vägen riktade jag min ritbok med några vackra vyer. De Geer Minn. 1: 45 (1892). Verket riktar .. svensk vetenskaplig litteratur. NordT 1926, s. 235. Genom .. (en särskild kassa) har det möjliggjorts för (präste-)ståndet .. att rikta sina samlingar genom inköp såväl av manuskript som av böcker. 3MeddRArk. 1937, s. 107. särsk.
α') med avs. på språk o. d.: göra rik (se RIK, adj. 4 c λ α') l. rikare; ge ökad rikedom gm att förse (med ngt). Columbus Ordesk. 18 (1678). Jag har .. ment nyttigt vara, at äfven rikta vårt språk med nya ord. Tessin Bref 2: 217 (1754). (Kellgren) hade .. (1787) en genom studium av stora skalder riktad poetisk diktion. 3Saml. 6: 204 (1925). Karlfeldt Tank. 144 (1928).
β') (†) med avs. på inkomst: öka, medföra (lönande) tillskott till. (Att) dryge penningesummor .. för Lin och Hampa hvarje år riktat utlänningars inkomster. PH 6: 3922 (1756).
c) [jfr a, b] (numera bl. mera tillf.) i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som gör ngn l. ngt rikare (se RIK, adj. 4 b (α), c); berikande; som ger andlig behållning l. som ger ett (värdefullt) tillskott till l. ökar värdet av ngt; givande; äv. övergående i bet.: gödande (jfr RIK, adj. 4 c β). Posten 1769, s. 679 (ironiskt). Icke många år framflöto (efter frihetstidens början), förrän kunskapernes halt förändrades, det rigtande började vika för det tillämpliga, lärdomen för upplysningen. AGSilverstolpe i 1SAH 5: 323 (1795, 1813). Såsom mycket lämplig baljväxt att använda till riktande mellangröda (ss. gröngödslingsväxt) i vårt land anser jag luddvickern. LAHT 1893, s. 311.
d) [jfr a, b] ss. vbalsbst. -ande, förr äv. -ning; särsk. motsv. b β, om handlingen l. värksamheten l. förhållandet att göra ngt rikare (se RIK, adj. 4 c); särsk. motsv. b β α', om berikande av ett språk med nya ord o. uttryckssätt o. d.; äv. med objektiv gen. Dijkman AntEccl. 347 (1678, 1703). Den omisteliga Forskål, som blef en martyr för vetenskapernas ricktande. JJBjörnståhl (1769) hos Linné Bref I. 3: 233. Hammarsköld SvVitt. 1: 15 (1818: riktning). Under en Riksdag föreslog Benzelius, att, till Svenska språkets kännande och riktande, hvar och en i sin provins skulle samla dess Dialekter. BL 2: 86 (1836).
Spoiler title
Spoiler content