SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROD rω4d, äv. rå4d, sbst.4, r. l. m.; best. -en. (vanl. skrivet med stor begynnelsebokstav)
Etymologi
[fsv. roþer (se RODD), särsk. i sg. best. Roþ(r)in ss. benämning på kustområdena i Uppland o. Gästrikland. — Jfr ROSKARL, ROSLAGS-, ROSPIGG]
(numera bl. hist.) (av särskilda förvaltningsregler kännetecknat) område vid det forntida Sveriges östkust, som sva rade för ledungsfartygs utrustning o. bemanning; särsk. (övergående i anv. ss. egennamn) ss. beteckning för kustområden i Uppland o. Gästrikland; äv. i utvidgad anv., om den forntida svenska sjökrigsorganisationen: ledung(sflotta). (Av uttryckssättet i ett fsv. brev) skulle .. följa, att den sydligare kusten ursprungligen, och ännu sedan den nordligare kusten hade blifvit Rod, varit en del af Attundaland. Schlyter SvÄldstIndeln. 36 (1835). Tiunda- och Attundaland hade .. sin egen Rod, hvars samband med försvaret är uppenbart. Hildebrand Statsförf. 12 (1896). En svensk vikingahär, som huvudsakligen tyckes hava bestått av män från Uppland och dess rod. SvFolkH I. 1: 205 (1914). Den för hela riket gemensamma krigsorganisationen Roden. STunberg i StEkonHist. 291 (1944). (Mot E. Hjärnes uppfattning) må endast framhållas, att då av andra stadganden i Östgötalagen klart framgår, att jarlen haft en viss med skattemakt förenad särställning i kusthäradena, man icke kan utesluta möjligheten av att dessa även uppfattats såsom en rod. GHafström i SvD(A) 1956, nr 226, s. 7.
Anm. I ä. nsv. källor, där ordet (utom ss. förled i ssgr) företrädesvis anträffats i sg. best., torde det vara att fatta ss. ett egennamn betecknande de kustområden i Uppland som senare kallats Roslagen (o. kustområdena i Gästrikland). Swdre och norre rodhen. G1R 3: 119 (1526).
Ssgr (numera bl. hist.): A (†): ROD-MAN, se B.
B: RODS-KARL, se roskarl. —
-KNEKT. (†) knekt från Roden (jfr anm. ovan). ArkliR 1555, avd. 4. Därs. 1567, avd. 5. —
-KRIGARE. i ledung deltagande krigare. STunberg i StEkonHist. 283 (1944). —
-LAGE, m.; anträffat bl. i pl. best. -erna. [möjl. eg. bildat till Roslagen (jfr roslags-); jfr ro-lage] (†) = -man. I medler tijdh wille Rodmännen eller Rodslagerna angrijpa Östhammars Slott. Sylvius EOlai 421 (1678). —
-MAN ~man2. (rod- 1678. rods- c. 1540 osv.) [fsv. rodsman, roddare] man härstammande från l. boende i Roden (jfr anm. ovan); äv.: deltagare i ledung. OPetri Kr. 177 (c. 1540). Det var ”rodsmännens” flottor, som i täta förbindelser förde samman länderna på båda sidor av Östersjön. Fornv. 1920, s. 165. —
-PIGG, se rospigg.
Spoiler title
Spoiler content