publicerad: 1961
RÄTT rät4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (VaruhusR 1540 osv.) ((†) -ar KamKollP 1: 33 (1635), HovförtärSthm 1643, s. 42; -or Ekeblad Bref 1: 143 (1652; rättat efter hskr.)).
Ordformer
(rett 1540—1741. rät 1685. rätt 1553 osv.)
Etymologi
[fsv. rätter, motsv. fd. ræt (d. ret), fnor. o. isl. réttr; sannol. (med formell anslutning till RÄTT, sbst.2) efter mlt. richte, n.; jfr t. dial. richt(e) samt mlt. gerecht, mnl. gerecht(e), gericht(e) (holl. gerecht, gericht), mht. geriht(e) (t. gericht); till (RÄTT, adj.2, l.) RÄTTA, v.2, o. eg. betecknande ngt som anrättats]
1) maträtt l. anrättning (äv. i uttr. rätt mat, maträtt); förr äv. om vad som tillredes l. anrättas på en gång (för en l. flera personer). Varma, kalla, lagade rätter. Clement kock (erhöll) til ath baka r(e)tter vtåff til Fröiko Cicilies barnszöll Smör — 1 t(un)na. VaruhusR 1540. Pråla medh monga kosteliga retter. LPetri 2Post. 187 a (1555). (Vid) 25 Bordh (serverades) S:a 1101 Rätter. HT 1941, s. 304 (1693). Tractamentz och Kåst Penningar .. (till) Oeconomiæ Cammereraren Johan Gabriel Gyllencrona af Hans Kongl: Maÿt dageligen til lagde Rätt, för 212 dagar .. 212 (daler). HovförtärSthm 1723 B, s. 195. Ett ärligt svenskt mål på två rätter mat. Ödman VårD 1: 87 (1882, 1887). Till person, som endast intager verklig rätt bestående av lagad mat .. (må) utskänkas högst ett stort glas spritdrycker. SFS 1938, s. 1215. jfr: Lattik eller Lactuk är en mechta godh rätt, tiener så wäl til Sallat, som i Krukor at koka. Mollet Lustg. C 3 a (1651; möjl. felaktigt för ört; fr. orig.: herbe). jfr BRÄNNVINS-, EFTER-, FAVORIT-, FISK-, FÖR-, HÖGTIDS-, KALL-, KÖTT-, LIV-, MAT-, MELLAN-, MJÖL-, MJÖLK-, NATIONAL-, OST-, RÅKOST-, SKÅDE-, SMÅ-, SOMMAR-, SPECIAL-, STANDARD-, VARM-, ÄGG-, ÄLSKLINGS-, ÄPPEL-, ÄRT-RÄTT m. fl. särsk.
a) i ordspr. Bätre är en rett aff kåål mz kerlech, än en feett oxe med haatt. SalOrdspr. 15: 17 (öv. 1536; Bib. 1541: en rett kåål). Thet räknas icke mong rätter på ett faat. SvOrds. C 3 a (1604). Många rätter, många krämpor. Grubb 549 (1665); jfr: Ju färre rätter, dess mera helsa. Granlund Ordspr. (c. 1880). Man achtar intet effter många rätter, när Wärden giärna gieer. Grubb 576 (1665); jfr: Välkommen är bästa rätten. Granlund Ordspr. (c. 1880). Rätterna som giästerna. Grubb 609 (1665); jfr: Oväntade gäster få oväntade rätter. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) mer l. mindre bildl.; i sht om ngt som ngn bereder l. ”serverar” ngn; förr särsk. med tanke på ngt obehagligt (i sht hårdhänt behandling, stryk o. d.); jfr MAT, sbst.2 3 b. G1R 24: 132 (1553). Ehwardt .. (Gustav Vasa) sigh wände (1520), så wore lijka rätter tilreedde, och .. grymme warganäät vpstälte. Phrygius Föret. 19 (1620). Der plä wancka rätter båe blå och gröna / Ryggie Confect och munfiska skiöna. Beronius Reb. C 1 a (1674). Vår Ärlige Svänsk (dvs. tidskriften ”En ärlig swensk”) har .. som han menar .. så omkokadt och upstufvadt .. (principalatsfrågan), at den .. blifvit en mycket hälsosam rätt. 2RARP 19: Bil. 131 (1755). (Enaktaren ”Lilla kusin”) blef en stående rätt på repertoaren. Hedberg SvSkådesp. 152 (1884). Bergman i 3SAH LV. 1: 198 (1944).
2) (†) om så stor kvantitet av en matvara som är avsedd att tillredas l. anrättas på en gång. HovförtärSthm 1693 A, s. 1726. Ifrån Strömsholms Trägård .. 4 skockar Hvitkåhl .. 2 Rätter Blomkåhl. Därs. 1729, s. 2734. Af Kongl. Fiskeriet lefvererat 4 rätter f(isk): Sÿk och Strömming. Därs. s. 2742.
Ssgr: A (†): RÄTTE-TAL. (rätte- 1708—1719. rätter- 1693—1727) (†)
1) till 1: antal rätter l. anrättningar o. d. Enär een eller annan (kunglig person) uthkommer till Carlberg .., dåblifwer Rättertalet förökt. HovförtärSthm 1703 A, s. 1670. Därs. 1708 C, s. 796. Därs. 1727, s. 2648.
2) till 2; i fråga om icke tillredd matvara: antal ”rätter”. ½ T(unna) Lax Hwilken hölt i wichten 7 £ 19 m(arker) och i Rättertalet 29 Rätter. HovförtärSthm 1693 A, s. 1726.
B (†): RÄTTER-TAL, se A.
C: (1) RÄTTS-LÄRA, sbst.1 (sbst.2, se sp. 4038), r. l. f. (tillf., skämts.) om kokkonsten (med ordlekande anspelning på rätts-lära, sbst.2). Gamla baron .. bad henne undervisa hans dotter i Rättsläran, som han kallade kokkonsten. Knös Elfv. 24 (1852).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content