publicerad: 1964
SAMHÄLLIG sam3~häl2ig, adj. -are (SAOL (1900), IllSvOrdb. (1958)). adv. -HÄLLIGA (†, Björner Lodbr. 31 (1737)), -HÄLLIGEN (†, HB 2: 321 (1597), OxBr. 5: 7 (1612)), -HÄLLIGT (NAv. 6/11 1656, nr 2, s. 1, Hedén 3: 56 (1908)).
Ordformer
(sam- 1593—1958. samm- 1635—1708. samp- 1571. -helgt, adv. 1716. -häld- 1746. -häll- (-he-) 1571—1958)
Etymologi
[fsv. samhäldogher; jfr ä. d. samheldig, nor. dial. samheldig; avledn. av SAMHÄLLE l. utvidgning av (en motsvarighet till) fvn. samheldr, enig (till HÅLLA, v.1); ordet kan i vissa fall i bet. I (se särsk. I 3) ha anslutits (l. nybildats) till det -HÄLLIG (av t. -hellig) som föreligger i ENHÄLLIG o. MISS-HÄLLIG (se -HÄLLIG, adj.1). — Jfr SAM-HÅLLIG, SAMHÄLLIGHET]
1) betecknande överensstämmelse mellan olika personer med avs. på åsikter l. vilja l. beslut l. handling(ssätt) l. (se b γ, c slutet) mellan olika företeelser; jfr 2, 3. Schroderus Dict. 192 (c. 1635). Dalin (1854). IllSvOrdb. (1958). — jfr O-SAMHÄLLIG.
a) om person (l. djur); dels med pluralt l. kollektivt huvudord, dels i uttr. samhällig med ngn.
α) i fråga om enighet i visst avseende l. fall: enig, ense, överens; samstämmig; särsk. i uttr. samhällig om ngt l. ngn l. i ngt l. (att) göra (l. till att göra) ngt. Jag (vill) hafwe eder förmante Dannemänn alle, att ther som någer finds iblandt eder, som olydig ware will, .. att i thå alle äre samphällige till att straffa then olydige med eth tilböhrligit straff. NKWexionensis (1571) hos Wallquist EcclSaml. 1—4: 18. RP 2: 255 (1632: samhellige att). Arius (har) ganska oförskämdt tordz liuga, at monge fromme och lärde Män aff then reene Läran, woro medh honom samhällige. Schroderus Os. 1: 281 (1635). Sedan en Abbot .. faller ifrån, så skal ingen Främling wijas (till abbot), vthan en aff theras Samqwemme, hwilken Brödhernas samhällige Sälskap aff en frij Wilje .. vthwäljer. Därs. 2: 191 (lat. orig.: concors). Medh förmaningh, at stå H. Laerss Ubbobero emoot och inghalundha honom antagha, uthan wara samhällighe någon annan .. eligera. VDAkt. 1650, nr 75. NoraskogArk. 4: 73 (i handl. fr. 1676: samhällige om honom). Sedan Församblingen om wahlet (av präst) är samhällig blifwen. HC11H 5: 173 (1687). Om 3:ne stånd äro uti sina utlåtelser samhellige och målet ej berörer thet fierde ståndets privilegier och förmoner, måtte thet tvifvelsutan blifva expedierat. 2RA 1: 706 (1723). Osbeck Resa 9 (1751, 1757). Weste FörslSAOB (c. 1815).
β) allmännare: som lever o. verkar i samförstånd l. endräkt l. sämja; som håller ihop; enig, sams. (Det) ähr wår gunstige willie, att I dher om (dvs. om stridigheterna mellan Gamla o. Nya Lödöse) ransake och så laghe, att the blifue enighe och samhellige, icke tillfogandes huar annan någon skada. PrivSvStäd. 4: 14 (1593). Om j ären enighe och samhällighe, så blifwe j oöfwerwinnelighe, men söndre j idher, så är thet vthe medh idher (sade konung Silurus till sina åttio söner). Forsius Fosz 561 (1621). Begge (de anklagade) denne Onda gierningh på dhett högsta förneeka, Och medh hwar annan så förknippade och samhellige, att the intett bekiänna. GullbgDomb. 1/10 1652. Om framgången (för den nya litteraturtidningen) har jag ingen stor tanka. Vi äro för få, för litet samhälliga och för litet förståndiga. HReuterdahl (1840) i MolbechBrevveksl. 2: 180. Man hade sökt afskaffa missbruket (dvs. bedrägerierna vid erläggande av kronotionde), men ej mägtat det, i anseende till den stora och samhälliga mängdens motstånd. Fryxell Ber. 12: 184 (1843). — särsk. [delvis möjl. bildat till SAMHÄLLE 3, 5; jfr II o. SAMHÄLLIGHET 3] med tanke tillika l. företrädesvis på sammanhållning i grupp l. samlad flock l. organiserat samhällsliv o. d. (Renarna) Äro mycket samhällige, eller giärna skocka sig. Broman Glys. 3: 234 (c. 1730). Uti Iggesund .. woro ganska rika och ömniga fiskerier, så länge the samhällige bönder them brukade. Därs. 702 (c. 1740). (Vid rotupptagning ur mossar) skola .. (arbetarna) wara så samhällige, at fler kunna samlas på et ställe när åfordras, alldenstund ofta händer, at en buske snarare med handkraft ryckes omkull, än medelst rothuggning. Brauner Åker 100 (1752). O! mine Käraste Landsmän! Förenen Eder. Blifven Samhällige och Svenskt sinnade. Fischerström Tal 9 (1769). (Sv.) Samhällige, plur. (t.) die einträchtig in einem Staat zusammenleben .. (fr.) bons concitoyens. Dähnert (1784).
b) med sakligt huvudord; särsk. om åsikt l. beslut l. framställning l. val o. d.: som är ett uttryck för l. vittnar om enighet l. enhällighet l. har tillkommit gm ett enhälligt beslut l. varom enighet uppnåtts, enig, enhällig, endräktig; överensstämmande, samstämmig. Stockholms stadz inbyggieres samhellige suar .. på the puncter, som them .. öfuerandtwardede ähre. RA I. 4: 729 (1598). Suerigez Rikez trogne inbyggierez ödmiuke och samhellige begären. 1BorgP 448 (1605). Andarijke Fäders och höglärde mäns samhällige Consentz och meeningar. Phrygius HimLif. Förord B 2 a (1615). (Han) wardt .. medh samhälligt Waal vthkårat til Erkiebiskop i Tyro. Schroderus Os. 2: 648 (1635). Jag fägnar mig högel. .. öfwer det sammhällige sluth och enige afftahl som utj dee Hollstenske saakerne är wordet författat. JCederhielm (1708) i KKD 6: 143. I dessa otrons tider, der .. de djerfvaste förslagsmeningar ställas emot hela forntidens samhälliga vittnesbörd. Palmblad Fornk. 1: XIX (1843). — särsk.
α) [jfr a] om sinne(lag): enig. Tå K. Sigismundus .. besinnade, vthi hwad Fahra then Romerske Kyrkian swäffde, at tree Påfwar tillijka vthgofwo sigh för Christi Ståthollare: Hälst medhan the icke medh samhälligt Sinne och Flijt wordo Christi Församling vpbyggiandes ..: kunde (osv.). Schroderus Os. 2: 775 (1635).
β) om umgänge: som utmärkes av l. sker i sämja. Vndersåternars samhellige och liuflige vmgänge. Schroderus JMCr. 564 (1620).
γ) med pluralt huvudord, för att beteckna samordning l. samstämmighet mellan olika företeelser. Sedan Jngenieuren .. inrättadt chartæ Beskrifningen så säker at man med Skäl den kan förswara, bör man utan wigtigare skäl wid skattläggningen icke göra digression derifrån, på det Chartæ beskrifwningen och Skattläggningen i görligaste måtto må wara samhällige. LandtmFörordn. 8 (1733).
c) ss. adv.: enigt, endräktigt, enhälligt; gm ett enhälligt beslut; samstämmigt. De haffve .. migh alle dagar samhelligen bidit, att (osv.). JDelaGardie (1612) i OxBr. 5: 7. Hwar till alla samhälligt, såsom med enom mun, yttrade sin åstundan: wi willja hafwa Magistern Biörkman. VDAkt. 1739, nr 523; jfr 3. Frimodigt i dagen / Lade jag Greklands sak som mig (dvs. Odysseus) samhälligt förtrodd var. Adlerbeth Ov. 331 (1818). Dalin (1854). — särsk. för att beteckna samordning l. samstämmighet mellan olika företeelser, övergående i bet.: tillika (med ngt); jfr 2. Ditt namn, vidtfräjdadt af Ryktet, / Fört mig, med Ödets beslut samhälligt, att söka din vänskap. Adlerbeth Æn. 201 (1804; lat. orig.: et fatis egere volentem).
2) betecknande att flera personer l. parter gemensamt deltaga i l. äro delaktiga av ngt o. d.; äv. med bibet. av enighet l. endräkt l. överensstämmelse, närmande sig 1; jfr 3. Östergren (1937). IllSvOrdb. (1958).
a) om handling l. verksamhet l. företag o. d.: som utföres gemensamt l. på en gång av flera personer l. grupper o. d. (i sht av alla personer osv. som ha med saken att göra l. som tillhöra ett visst kollektiv): gemensam, samfälld; i vissa fall liktydigt med: mangrann. Såsom oss (dvs. bröderna Banér o. Bielke) ej heller mögeligit är för at gifua någre fulkomlige suar ifrån oss, för än wi med de för:de (dvs. de övriga herrarna av högadeln) som sagt är hade warit tilhopa och genom samhälligt råd och beslut det sedan giöre kunne. HB 2: 321 (1597); jfr 1 b. Hwadh äro .. (de påviskas) Concilia och samqwemder annat, än samhellighe stemplingar, til at afskaffa Politische Monarchers retmätighe Lagh och myndighet? L. Paulinus Gothus Arch. 186 (1630). Wele .. (Nederländernas) Gesandter .. tala om en jnbördes tractat öfuer itt samhelligt Krigh emot Danmarck; Tå (osv.). SvFlH 1: 518 (i handl. fr. 1644). Alla här i Staden befintelige Skepz Timbermäns samhälliga infinnande på Skepz-holmen. SthmStadsord. 2: 342 (1734; rubrik). För att gifwa Eder tillfälle att med samhällig andakt höja tacksamma .. hjertan till nådens och barmhertighetens Fader .. (ha vi) welat utskrifwa och förordna .. fyra Allmänna .. Tacksägelse-, Faste- Bot- och Bönedagar. SPF 1848, s. 307; jfr b. Menigheten (blev) dragen åt motsatta håll, ingen samhällig handling kunde åstadkommas. VittAH 22: 319 (1861).
b) om känsla l. intresse l. inställning o. d.: som delas av l. är gemensam för l. utmärker flera personer (i sht alla dem som ha med saken att göra l. som tillhöra ett visst kollektiv), samfälld. Thet samhellige interesset, begge thesse Chronor kunne hafwa i Religionen. Lagerfeldt Manifest E 3 a (1644). Swerige, uprört af en ädel och samhällig ifwer emot al den Danska wåldsverkan .., gjorde sig sjelft fritt i alla måtto. Gjörwell (o. Bergklint) Sam. 232 (1775). (Vi) nedföllo .. begge, rörde af en samhällig känsla, och uppsände varma tacksägelser till höjden. Palmblad Nov. 2: 258 (1819, 1841).
c) ss. adv.: gemensamt, tillsammans, samfällt; på en gång; i vissa fall liktydigt med dels: alla tillsammans, mangrant, dels: tillsammans med de andra. HB 2: 321 (1597). Att församblingen wille sigh i tijda och samhälligt infinna till Gudztiensten. VDAkt. 1700, nr 248. Then som är närwarande i kyrckan när hon hålles, men intet går samhälligt in och bewistar Sochnestämman skal pligta 2 Dr. KulturbVg. 3: 5 (1736). (Han) kwad .. en wisa, sägjande nu wara rådeligt, at mann samhälliga beflitade sig om skjeps tillrustning samt mannskaps samandrägt. Björner Lodbr. 31 (1737). Kongl. Maj:t .. (önskar) Riksens Ständer .. til en kårt men förtrolig och enig Riksdag, den 20. nästkommande Augusti sammankalla, endast til at öfwer någre Riksens angelägnaste ärender samhälligt med hwarannan rådpläga och öfwerlägga. PH 3: 1880 (1742). Adlerbeth HorSat. 90 (1814).
3) [jfr 1, 2] om rop l. bön l. ljud l. mun o. d.: samstämmig, enstämmig, endräktig, enhällig; samfälld (se d. o. 1 i). (Paulus från Samosata) Bleff .. medh een samhällig Röst fördömd, och ifrån Församlingen affskild och bannlyst. Schroderus Os. 1: 208 (1635). Alleman bör Starke stärckia, / Medh samhälligh både bön och hand. Rudbeckius Starcke A 2 b (1694); jfr 1 b. Alle Himlar siunger / Medh samhällig munn; / Och j Ängla tungor / Priser Gudz miskund. Ps. 1695, 303: 4. Lät osz alla ifrigt ropa, / Ropa med samhälligt liud, / At det höres opp til Gud. Runius (SVS) 2: 140 (1713). GFGyllenborg Vitt. 2: 19 (1773, 1795). Rutström SionNSång. 119 (1778).
4) om kraft, styrka, makt o. d.: samlad, förenad, samfälld. The Tyskars och Frantzosers samhälliga Krigzmacht, såsom Ariovistus .. förde. Baazius Upp. 113 (1629). Dacke (ville) gerna blifva af med Konungens krigsfolk, för att vinna tid att förena hela Småland till en samhällig motkraft. Strinnholm Vas. 3: 442 (1823). (Småkonungarna i södra Norge) förenade sig att med samhällig magt hämma .. (Harald Hårfagers) vidare framsteg. Dens. Hist. 1: 304 (1834).
1) (numera knappast br.) om person, = SAMHÄLLELIG II 1 a. Det förnuftsrätta .. hvarken är eller bör vara vårt, eller någon samhällig varelses enda ändamål. LBÄ 2—3: 142 (1797). Han som skapat menniskan samhällig, vill att folket skall känna denna hans stiftelses värde och hålla den i helgd under alla tidens vexlingar. Wingård 2: 261 (1835). Dessa (till Norden inflyttade asiatiska) folk hade ingen samhällighet, ingen gemensam styrelse och lagar; derföre öfvervunnos de ock så lätt af de under sina Drottars .. anförande samhälliga Asa-folken. Afzelius Sag. 1: 25 (1839); jfr I 1 a β slutet.
2) (enst.) intresserad för o. engagerad i samhällslivet l. dyl.; jfr SAMHÄLLELIG II 2. Tragedien är icke .. (Torsslows) egentliga fält. För det dystra tragiska allvaret är han för rask, för lefvande, för samhällig — om vi få nyttja detta sjelfskapade adjektiv. NArfwidsson (1833) i 3SAH LV. 1: 98; jfr Bergman Därs. 100 (1944).
3) (numera mindre br.) = SAMHÄLLELIG II 3. Fischerström 1: X (1779). Familjerne, det samhälliga lifvets första och enklaste enheter. Nordström Samh. 1: 8 (1839). Vi tänka oss, att vi egde en folkbildning som förmådde .. göra (arbetarens) .. hem till ett tempel för samhälliga dygder. Frey 1850, s. 116. De ödemarker, hvilka flerestädes .. omgåfvo de samhälligt ordnade bygde-lagen. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 338 (1868). Tryckerierna bliva samhälliga, men var och en får rätt att trycka vad han vill mot skälig betalning. Hedén SocialdemFramt. 15 (1908). En kvarleva av samhällig samegendom är i vårt land allmänningen. Flodström SvFolk 385 (1918). Samhälliga problem. VårvindFrisk. 118 (1922). Medkänsla med dem som ligger under i den samhälliga kampen. Runnquist ArbSkildr. 133 (1952).
Spoiler title
Spoiler content