SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1964  
SAMMANKOMST sam3an~kom2st, förr äv. TILLSAMMANKOMST l. TILLSAMMANSKOMST, r. l. f. (m. Sahlstedt (1757), Weste (1807), Dalin (1854; m. l. f.)) ((†) n. BoupptSthm 1679, s. 1138 b, Bil. (1678: wårt sammankompst och Ächtenskaap)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(samman- 1614 osv. tillsamman- 16451646. tilsamen- 15411593. tilsamman- 16071755. tilsammans- 1679. tilsammas- 1679. tilsammen- 15591607. tilsammens- 1543. -kombst 16481719. -kompst 15411719. -komst (-å-) 1607 osv. -kumffzt 1543. -kumpstt 1559)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. sammenkomst; efter mlt. samentkumst (motsv. holl. samenkomst) l. t. zusammenkunft; vbalsbst. till SAMMAN-KOMMA]
1) förhållandet att personer komma samman på en plats.
a) (numera föga br.) handlingen att komma samman l. samlas, sammankommande, samling; sammanträffande, möte (se d. o. 1); jfr b. G1R 15: 430 (1543). Ryske Commissarierne trengie så mykitt opå vår sammankomst igenn. OxBr. 5: 117 (1616). Såsom then owahnan mehr och mehr ökas, at bemelte giäster dröija alt för länge öfwer then ansagde stunden med sin sammankomst, så wäl i Bröllop som andra samqwämer; Så wele wij (osv.). Schmedeman Just. 551 (1668). En så grannlaga sak som denna fordrade ständernas sammankomst. Svedelius i 2SAH 55: 231 (1878). Sundén (1888). — särsk.
α) (†) om samling av trupper. Rudbeckius KonReg. 231 (1615). Hertigen aff Lottringen reeser .. åth Graan til at befordra Militiens sammankomst, så at den i rättan tijd måtte gå för sigh. OSPT 1687, nr 19, s. 3.
β) i vissa uttr., i bet. närmande sig b.
α') (†) i uttr. hava sin sammankomst hos ngn l. på en plats, komma samman l. träffas l. ha mötesplats hos ngn resp. på en plats. Conterfeije och Målare Embetett, efterlathes, att hafwa sitt gille och sammankompst hoos the andre förordnade Embeters gille. MeddNordM 1898, s. 63 (1622). Så har I samtelige Hedersmän icke allenast Eder sammankomst i mit hus, utan ock Eder sammelplats i mit hjerta. HGRunemark (1778) hos Kellgren (SVS) 4: 446.
β') (†) i uttr. folkrik sammankomst, samling av mycket folk, stor folksamling. Wid de tilfällen, der folckrijke Sammankomster äro. Schmedeman Just. 334 (1664). StadgEed. 1687, 1: 5.
b) konkretare, om sammankommandet av personer (särsk. i visst syfte, t. ex. underhandlingar l. överläggningar) o. deras samvaro under en viss tid (o. vad som därvid inträffar) betraktat ss. en enhet, möte (se d. o. 5 o. 6), sammanträde; jfr KONFERENS 1, KONGRESS I 1 o. 2, KONVENT 1, TRÄFF; i sht i ä. ex. utan bestämd avgränsning från a. Vid l. under l. på, äv. å, förr äv. i en sammankomst. Utlysa, hålla, ha en sammankomst. Enskild, hemlig, offentlig, allmän sammankomst. Deltaga i l. bevista en sammankomst. G1R 13: 265 (1541). Så skal .. (Hogenskild Bielke) på näste Tilsammenkompst gå therföre Lagh och Eedh, om han thet kan, eller ware dhå fälter åt saken. AffhBesl. 19/3 1600, s. E 3 a. Vppå Rådstugun håller Rådet sina sammankomster. Schroderus Comenius 649 (1639). Lag om förbud för krigsmanskap att deltaga i vissa sammankomster. SFS 1906, nr 42, s. 3. (Svenska) Akademiens direktör herr Nyberg öppnade sammankomsten med följande Tal. 3SAH LXI. 1: 7 (1950). — jfr DIREKTIONS-, DISPUTATIONS-, KVARTALS-, LÅD-, NATIONS-, PLENAR-, RIKSDAGS-, RÅDS-, SÄLLSKAPS-, ÅRS-SAMMANKOMST m. fl. — särsk.
α) om (särsk. frireligiöst) uppbyggelsemöte l. dyl.; jfr KONVENTIKEL 2. Calvinerne hålla nu i Norköpingh .. offentliga conventer och sammankombster. OxBr. 12: 657 (1648). Sammankomster för andaktsöfning. SFS 1858, nr 90, s. 3. Religiösa sammankomster. Östergren (1937). jfr ANDAKTS-SAMMANKOMST.
β) om sammanfattningen av de i ett möte deltagande personerna, församling o. d.; numera i sht om sådan församling ss. ett kollektivt organ för utövande av viss verksamhet, t. ex. fattande av beslut l. avgivande av yttrande o. d. Ögonen af hela denna sammankomsten woro på .. (Telemachos) orörlige stälte. Ehrenadler Tel. 133 (1723). Sammankomsterna behandlade, utom de egna framtidsplanerna, dödsdomar över levande och döda författares skrifter (osv.). Lo-Johansson Förf. 23 (1957).
c) (†) i uttr. helig sammankomst, om de heligas samfund; jfr b β. Jagh troor at på Jorden är en heligh Sammankompst, eller Församblingh, beståndandes allena aff helige Menniskior. Rudbeckius Luther Cat. 156 (1667).
2) (†) förhållandet att personer förenas i äktenskap. Nu hafwer min K: Hustro för wårt sammankompst och Ächtenskaap Een dotter. BoupptSthm 4/9 1679, s. 1138 b, Bil. (1678).
3) (†) om fiskars lek. Wid Mörtens och Braxens sammankomster. Fischerström 1: 2 (1779).
4) (†) (fientlig) sammandrabbning l. dyl. Förswars medel .., hwar med det ene Creaturet emot det andra kan sig skydda och förswara, förandes under tijden (dvs. stundom) med hwar andre hårde sammankomster och kämpande. Porath Pal. Föret. 2 (1693).
5) (†) konjunktion (se d. o. 2). Forsius Alm. 1608, Progn. s. 20. Hartman Naturk. 18 (1836). Dalin (1854).
6) (numera knappast br.) förhållandet att föremål l. företeelser stöta samman l. mötas l. gå ihop l. förenas, sammanstötning, förening o. d. På Armarne äre 3. store (ådror); en innan, en vthan och en mitt på Armen, som kommer aff the andra twännes sammankomst. Palmchron SundhSp. 312 (1642). (Vid vissa franska verb) brukar man (ordet) de (före infinitiven), för at undwika flera à eller flera vocalers sammankomst. Stridsberg FrGr. 133 (1793).
Ssgr (till 1 b): A: SAMMANKOMST-DAG. (sammankomst- 1628 osv. sammankomsts- 1719) dag för sammankomst, mötesdag, sammanträdesdag. AOxenstierna 1: 136 (1628). BokvGP 5 (1719).
-PENNING. (numera bl. tillf.) penning l. jetong utdelad till deltagarna i vissa akademiers sammanträden, sammanträdesjetong. 2VittAH XXXII. 1: 65 (1894).
-PROTOKOLL. (numera bl. tillf.) sammanträdes- l. mötesprotokoll. NoraskogArk. 6: 67 (1803).
B (†): SAMMANKOMSTS-DAG, se A.
Spoiler title
Spoiler content