publicerad: 1965
SCHLAGER ʃla4ger, stundom sla4ger, äv. (föga br.) SLAGER sla4ger, r.; best. -n; pl. = (Scenen 1920, nr 18, s. 2, osv.) l. -grar (Hellström Storm 400 (1935) osv.). Anm. Efter mönster av sådana engelska lånord som jumper användes äv. i mindre övertänkt språk pl. bildad med ändelsen -s. Formen schlagers uppfattas o. brukas i vard. språk stundom ss. sg. med best. -en. SvD 24/7 1927, Söndagsbil. s. 3 (: schlagers, pl.). NysvSt. 1944, s. 78 (1943: schlagersen, sg. best.). Moberg DinStund 11 (1963: schlagers, pl.).
Ordformer
(schlager 1920 osv. slager 1933—1965)
Etymologi
1) (enkel l. för den breda smaken avpassad) visa l. (dans)melodi (av den typ) som för tillfället är l. under viss period varit populär; (dans)melodi osv. på modet; ”örhänge”, slagdänga. Gnola på, vissla den senaste schlagern. Amerikanska schlager. Scenen 1920, nr 18, s. 2. Två av Karl-Gerhards bästa schlager, ”Jag går med er hela vägen hem” och ”Sedan sist”, ha i dagarna gjort lycka i Köpenhamn. SvD(A) 1929, nr 151, s. 11. (I radion spelades) ett par (grammofon-)skivor: det var en urmodig schlager som hette Don't sell no more beer to my father och en annan som hette Love was once a little boy. Wästberg Kung. 43 (1955). jfr: Importen af utlandets populära dagsmelodier eller som det heter i Tyskland, ”Schlager”. BonnierMH 1910, s. 183. jfr REVY-, VÄRLDS-SCHLAGER.
2) i utvidgad l. bildl. anv. ss. beteckning för vara l. (mode)nyhet l. dyl. som för tillfället har (l. under viss tidsperiod haft) en stor o. utbredd popularitet; ngt som slår (an); slagnummer; särsk. om vara (särsk. bok) som för tillfället säljes (l. under viss period sålts) mer än konkurrerande varor, bestseller. Ingen schlager i julbokfloden. SvD(A) 1923, nr 346, s. 17 (rubrik). Vinterns stora schlager är ylletrikå med angoraeffekt. DN(A) 1933, nr 300, s. 10. Industria .. tar i sitt andra nummer för året upp frågan om den industriella demokratien, ”den nya schlagern”. SvD(B) 1946, nr 57, s. 4. Våra färgäkta handtryckta möbeltyger och draperityger ha blivit de senaste säsongernas stora schlager över hela landet. Form 1950, Omsl. s. 37 (annons).
Ssgr (i allm. till 1): SCHLAGER-BAROMETER. bildl., ss. beteckning för statistik över (den aktuella) populariteten hos samtidigt förekommande, på grammofon insjungna schlager (baserad på antalet sålda grammofonskivor). LD 1959, nr 120, s. 13. —
-BITEN, p. adj. (ngt vard.) som är dyrkare av l. mycket förtjust i (viss l. vissa) schlager. SvD(B) 1947, nr 4, s. 10. —
-FABRIKANT. (mera tillf.) person som författar l. komponerar schlager. Geijerstam Canning Pol. 279 (1936). —
-FESTIVAL ~fäs1tiva2l, r.; best. -en; pl. -er. [till festival (jfr t., eng., fr. o. it. festival), av mlat. festivalis, som har avseende på kyrkofest (jfr festivalia, kyrkofester), till lat. festivus, festlig, avledn. av festum l. festus (se fest)] (stor) musikfest där schlager framföras o. bedömas; särsk. om en årligen arrangerad, för Eurovisionen (dvs. Europeiska radiounionens samarbete beträffande överföring av TV-program) avsedd sådan fest där ett flertal länder deltaga o. tävla om den bästa schlagern. Eurovisionens schlagerfestival (i Cannes). SvD(A) 1960, nr 139, s. 5. —
-FÖRFATTARE.
2) (mera tillf.) till 2: författare av för tillfället populära böcker o. d. TSvLärov. 1955, s. 405. —
-FÖRLAG. förlag som utger schlager. Ett påpassligt schlagerförlag. Högström-Löfberg ThLyckhD 253 (1929). —
-KOMPOSITION. SvD(A) 1929, nr 125, s. 11.
-PARAD. (mera tillf.) om potpurri vari ett större antal mera populära schlagermelodier (av viss art) sammanställts. Orkesterjourn. 1934, nr 11, s. 3. —
(2) -PERIOD. (mera tillf.) om period under vilken ngt (t. ex. viss vara l. varumodell) är populärt l. ”slår”. Form 1948, s. 16. —
-TÄVLING. tävling gällande författande o. komponerande av schlager; äv. om schlagerfestival. Fridegård KvinnTräd. 97 (1950). SDS 1961, nr 77, s. 19 (om Eurovisionens schlagerfestival i Cannes). —
Spoiler title
Spoiler content