SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1968  
SIR si4r, sbst.2, n. (LykkoPris D 2 b (1689) osv.), äv. r. l. f. (Banér GenGuvBer. 126 (1668), NordKult. 28 A: 97 (1944)); best. -et resp. -en; pl. =.
Ordformer
(sir (-ii-, -ij-) 1598 osv. zier 16681742. zir (-ii-, -ij-, -j-) 16021821)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. sir av t. zier, av mht. ziere, av fht. ziarī, skönhet, prakt, prydnad, till fht. zēri, ziari (mht. ziere), kostbar, härlig, skön, rotbesläktat med sv. dial. tira, börja lysa, tindra, titta (se TIRA, v.). — Jfr OTERIG, SIRA, v.1, SIRAT]
(† utom i 2 a) prydnad.
1) i uttr. till sir, betecknande att ngt tjänar till att pryda l. pryder ngt; jfr PRYDNAD 1 b. Schück VittA 4: 445 (i handl. fr. 1731). Herrans huse til Zir och prydnad är denna Klåcka af handelsmannen Eric Eliasson .. förärad. Wettersten Forssa 97 (c. 1750). — särsk.
a) i uttr. göra ngt till ngns sir, göra ngt för att pryda ngn (i eg. o. bildl. bet.; jfr b). (Jupiter uppmanas tillse att gudarna) Bästa gåfvor sammanskiuta till den lilles (dvs. ett nyfött barns) zijr och pracht. Lillienstedt Vitt. 274 (1681).
b) bildl. (jfr a), i uttr. ngt länder ngt till sir, ngt länder ngt till ära l. heder. Intet är (i mandatet) förfatet, som .. icke .. länder öfwerheten till lijse och heele rijket till sijr och godh ordningh. RA I. 4: 527 (1598).
2) konkret(are), om ngt som pryder (gm sitt utseende), utsmyckning, prydnad (se d. o. 3); ornament(ering), sirater o. d. Och ähre .. (adels-)tittlar och adelige Zir (t. ex. sköldemärken) af ett wälbetencht råd opfundne. SUFinlH 1: 306 (1602); jfr 3 a. En Silfwer brudekrona med Spijror och wahnlig Zijr. VDAkt. 1713, nr 335. Af smaragd är fältens sir (i det av skalden tänkta underlandet). Kullberg Dikt. 320 (1850). — jfr BLOMSTER-, SILVER-SIR. — särsk.
a) (i fackspr., fullt br.) om prydnad l. utsmyckning (prydande l. utsmyckande penndrag l. dyl.) på bokstav, sirat l. dyl. Dahl BibliotHb. 1: 109 (1924). Kung Sverkers gåvobrev till Uppsala domkyrka av år 1200 har en del sir av kanslityp: vimpel på det långa s och f, överhöga staplar (osv.). NordKult. 28 A: 95 (1944).
b) om (prydande) skrud l. utstyrsel l. dyl.; anträffat bl. i ssgn HÖGTIDS-SIR.
c) om fjäderdräkt l. naturföremål l. vegetation o. d. som utgör en prydnad för ngt l. ger ngt ett vackert utseende. Alt otijdigt och olofgifwit skoghhygge uthj .. (Karlshamns) marck (förbjudes), i synnerheet uthe på näset, aff hwilcket stadhen någon zier och anseende hafwer. Banér GenGuvBer. 126 (1668). (Påfåglars, fasaners o. tuppars) zir är naturlig, men din allenast antagen och länt (sade Solon till Kroisos). Bliberg Acerra 102 (1737). Säden är åkrens zir. Palmfelt Ecl. 19 (1740). Browallius Holbg 35 (1744).
3) i bildl. anv. av 2; jfr PRYDNAD 4.
a) om person l. föremål som ger ngn l. ngt glans l. ära l. är mycket värdefull(t) för ngn l. ngt l. om ngn l. ngt som är ngns l. ngts stolthet l. heder l. är den förnämste resp. det förnämsta i en viss grupp av personer resp. föremål l. av sitt slag l. sin kategori; jfr DROTTNING 2 b, KRONA 6 a, b. Hör wij frögdeligen ropa: Carel, alla Kungars Zir. AWollimhaus Vitt. 18 (1672). Rom, alla städers zijr och drotning. TRudeen Vitt. 155 (1696). På sängen hon (dvs. flickan vars död förutsagts av en spågubbe) sig nederlade; / Får heta, feber, slag och dör. / Du stygga Gubbe! som beröfwat / Et Hof sin aldrastörsta zir. Strand Tidsfördr. 2: 43 (1763).
b) om egenskap l. handling l. händelse l. förhållande som sprider glans över ngn l. ngt l. länder ngn l. ngt till heder l. ära l. är av synnerligen värdefullt slag (t. ex. skönhet l. dygd). LejonkDr. 18 (1689). Den högsta Zijr och Prydnat, jempte den högönskelige Flor och Renommè, som Medewij Suurbrunnar förmedelst E.s Kongl. May.tt höga Nåde wunnit; Ährkiänna alla medh diupaste devotion. Tranæus Medewij Dedik. 2 (1690). Det är din (dvs. en konungs) Högheetz Zijr, vpbyggia Kyrkior, Slott. Achrelius Mor. B 2 a (c. 1690). Min gröna Ros tycks mer än andra lysa / Af sådan zir och hjert-beweklig prakt, / Som (fängslat) sinnet mit. Weise 2: 152 (1771).
c) = PRYDNAD 4 b. Dessa herrar; hwars namn blir / I lärdas hoop bemängt med zir / Uppå Parnassi skantz. GHallenius (1732) hos Söderhjelm PromotionspoesiÅbo 89.
Ssgr, se sira, v.1 ssgr.
Spoiler title