publicerad: 1971
SKILDERI ʃil1deri4, förr äv. SKILLERI, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (BoupptSthm 5/11 1659 osv.) ((†) =, TullbSthm 17/5 1582, Hülphers SvStäd. 2: 98 (1783); -en Karlson StåtVard. 411 (i handl. fr. c. 1660), Weste FörslSAOB (c. 1815); -n BoupptSthm 7/6 1664, Castrén StormaktstDiktn. 100 (i handl. fr. 1680); -r BoupptSthm 19/7 1672).
Ordformer
(chelerie c. 1750. schelerien, pl. c. 1660. schelerier, pl. c. 1660. schillerie 1669—1772. schillerir, pl. 1672. schillorier, pl. 1735. skellerij 1582. skilderi (sch-, -illd-, -ij) 1659 osv. skilderie (sch-) 1742—1791. skilderien, pl. 1740. skilderiet (sch-, -ijld-), sg. best. 1700 osv. skilerier, pl. 1750. skilleri (sch-, -ij) 1583—1794. skillerien (sch-), pl. 1664—1731. skilleriet (sch-), sg. best. 1693—1765. skyllerij 1651-53)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. skilderi; av mlt. schilderīe l. holl. schilderij l. t. schilderei, till mlt., holl. schilderen resp. t. schildern (se SKILDRA, v.1)]
1) (numera bl. ålderdomligt, nästan bl. i skildring av ä. förh.) ss. beteckning för olika slag av bildframställningar, t. ex. snidade l. skulpterade bilder, broderier, teckningar o. (i sht) målningar; i resp. fall mer l. mindre klart liktydigt med: skulptur, broderad bild, teckning, målning, bild, porträtt, tavla, snideri; stundom i mera inskränkt anv., enbart om målningar av annat slag än porträtt. TullbSthm 17/5 1582. D:r Lutheri Skillerij vtj Gyllenläder trycht. BoupptSthm 1668, s. 371. Schillerie af en blompåtta, sydt med Silcke på hwitt attlask. Karlson StåtVard. 431 (i handl. fr. 1694). Wi hafwe undfått Eder (dvs. D. K. Ehrenstrahls) .. skrifwelse .. jämte de twänne skilderierne, hwarpå hunden Courtisan och de twänne Orrhanerne stå afmålade. Karl XI (1697) i HC11H 8: 221. Uti de två främsta kyrkbänkarne (i Mölltorps kyrka finns) .. ett skilderi af trä med figurer .. från 1700-talet. AntT 2: 139 (1869). Hahr KonstDelaGardHof 33 (1905; om målningar av annat slag än porträtt). Glaset (till de venetianska speglarna) .. försågs (i slutet av 1600-talet) ofta med graverade ornament och skilderier. Kulturen 1956, s. 92. — jfr FRESKO-, MAT-SKILDERI. — särsk. (numera knappast br.) bildl., om syn(bild) l. vy l. sceneri o. d. Församlingen (i Venus' tempel) war älskelig af bägge Könen: .. Sammets-råckar, Roberonder, Uniformer, Abbé-koftor tilsammans, gjorde för ögat et behageligt skilleri. Dalin Vitt. 6: 39 (c. 1753). Från dessa penselns långa sagorunder (i tavelgalleriet) / .. jag längtar ut till vårens bättre under, / naturens milda, glada skilderier. Sturzen-Becker 5: 57 (1839, 1862).
2) (†) (muntlig l. skriftlig) framställning, beskrivning, skildring (se d. o. 3). Törneros (SVS) 1: 159 (1824). Utgifvaren har på ett märkvärdigt sätt upptäckt det manuskript, som han går att meddela allmänheten: han bekänner, att han läst få skilderier så rysliga. Almqvist Amor. I (1839). Böttiger 5: 229 (1871, 1874).
3) (†) i allmännare l. bildl. anv., = SKILDRING 4. Fåfängt vore här allt skilderi! / Ty dertill ingen målare har färg, / Och ingen teckning konst, och ingen skald / Beskrifning. Atterbom Lyr. 2: 149 (1841). — jfr TON-SKILDERI.
Anm. Det är ovisst, om SKILDERI i följ. språkprov hör till det här behandlade ordet (i bet. 1 slutet) l. möjl. är en bildning till SKILDRA, v.3, med en bet.: ngt framskymtande l. hastigt förbiilande. Skyarnas jagande skilderier. SvTidskr. 1873, s. 165.
Ssgr (till 1; numera bl. ålderdomligt, nästan bl. i skildring av ä. förh.): SKILDERI-KABINETT. tavelgalleri; samling av tavlor. GT 1788, nr 26, s. 1. Nordin i 2SAH 5: 137 (1808; om förh. i Engl. på 1600-talet). —
Spoiler title
Spoiler content