SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1973  
SKRUPEL skrɯ4pel l. skrup4el l. SKRUPPEL skrup4el, r. l. m. (BOlavi 15 a (1578; i bet. I 1) osv.) ((†) n. Berchelt PestOrs. C 7 a (1589; i bet. I 1), Kellgren (SVS) 2: 123 (1781; i bet. I 1)); best. -peln; pl. -pler (RARP 6: 46 (1657) osv.) l. (i bet. I 1, 2) = (BOlavi 114 a (1578) osv.) ((†) -peler Månsson Åderlåt. 61 (1642; i bet. I 1); -plar Lindestolpe Skörb. 36 (1721; i bet. I 1), Hof Självbiogr. 155 (1769; i bet. II)); förr äv. SKRUPUL, r. l. m.; best. -en; pl. -er (CAEhrensvärd Brev 2: 26 (1795)).
Ordformer
(schrupel 1642. scruple 17571787. scrupul 16331795. skrupel (sc-) 1578 osv. skruppel 1578 osv.)
Anm. 1:o I nedanstående källa användes (i bet. I 2) den lat. pl.-formen scrupula. En linear Tol (delas) i 10 Lineor eller gran, itt gran i 10 scrupula. Rålamb 1: 16 (1690). 2:o Den i nedanstående språkprov (i bet. I 1) använda formen skrubb torde vara felaktig för skrupel. (Lat.) Scrupularis .. (sv.) Som länder til en skrubb. Linc. Xxx 6 b (1640).
Etymologi
[liksom d. skrupel, nor. skruppel, av t. skrupel (motsv. eng. scruple) resp. fr. scrupule, av lat. scrupulus, liten sten (som nöter i skon), skrupel (i bet. I 1, II), scrupulum (i bet. I 1), dimin. av scrupus, skrovlig l. spetsig sten, möjl. besläktat med SKROVEL. — Jfr SKRUPULERA, SKRUPULÖS]
I. ss. måttsord.
1) (1862 officiellt avskaffad) ä. medicinalvikt utgörande 20 gran (se GRAN, sbst.2 1) l. 1/3 kvintin l. 1/3 drakma (= 1,24 gram); äv. om romersk vikt utgörande 1/24 uns; äv. mer l. mindre bildl. Tagh .. (bl. a.) Saffran en halff Scrupel. BOlavi 13 b (1578). (Tag i ett medel mot pest bl. a.) wälluchtandes Aloë, eller Paradijs trää, terra sigillata, aff hwario en Schrupel .. (m. m.), och blanda them tillhoopa. Månsson Åderlåt. 58 (1642). (Stockholmspostens nyårsgåvor till allmänheten äro bl. a.:) Et qvintin Skam åt dem sig nära / Med plundring uti öppen bod; / Et scrupel Samvet, at förfära / Det folk, som håller lagen fal. Kellgren (SVS) 2: 123 (1781). Norrmann Eschenbg 2: 274 (1818; om romerska förh.). Två scrupler arsenikjodid applicerades i ett sår, gjordt på ryggen på en stark hund. Hygiea 1839, s. 197. Fatab. 1954, s. 92 (i skildring av förh. på 1600-talet). — särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., övergående till att beteckna en mycket liten mängd av ngt: grand l. gnutta l. aning. Edvard. .. Säg, finnes det väl något orätt i min plan? Grefvinnan. Ja, Edvard! Edvard. Det skall vara bra litet. En atom, en skugga, en liten skrupel kanhända! Feilitzen Echegaray Helg. 63 (1882; span. orig.: un escrúpulo).
2) [jfr motsv. anv. i t.] till ä. (före metersystemet använt) måttsystem hörande minsta längdmått utgörande 1/10 gran (se GRAN, sbst.2 2) l. 1/1000 decimaltum (= omkr. 0,03 mm). Hofcal. 1739, s. 42. (Den starka kölden efter savstigningen) var orsaken, hvarföre Valnöt-trädet växte så litet i Junio, så at dess omsvep ökte sig allenast til 26 scrupler. VetAH 1763, s. 266. Jansson (1950). — jfr REM-SKRUPEL.
3) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] (†) minut (se MINUT, sbst.1 1). Rålamb 4: 39 (1690). Dalin (1871).
II. (känsla l. utslag av l. invändning l. farhåga l. tanke grundad på) osäkerhet l. tvivel l. tvekan (om ngts berättigande l. riktighet o. d.), betänklighet (se d. o. 2 b), oftast: samvetsbetänklighet, moralisk betänklighet; i sht (o. numera nästan bl.) i pl.; förr äv. övergående till att beteckna orsak till sådan osäkerhet osv., särsk.: problem (se d. o. 2) l. dyl.; förr äv. i uttr. ha någon skrupel vid ngt l. vid att göra ngt, hysa betänkligheter i fråga om ngt l. i fråga om att göra ngt. Ha, hysa, göra sig skrupler om l. över l. för, i sht förr äv. vid l. av ngt. Väcka skrupler hos ngn. Slå bort alla skrupler. Han har l. gör sig l. känner inga skrupler, när det gäller affärer. Ha moraliska skrupler. RARP 2: 14 (1633). Jacobus Rönqwist (höll) en oration öfwer .. (prästernas äktenskap). Sedan anstälte præses disputationis ett samtahl med comministris öfwer samma materia, gifwandes dhem tillfälle att yttra sine scrupler emot sielfwe disputationen. SynodA 1: 180 (1693). (Jag) har en Scrupel, hwarmed jag länge swåra plågat mig .. och doch icke fådt nogsamt swar och vplösning på min fråga; ty wille jag ock häröfwer gierna höra de närwarande (visa) Herrars mogna betänckiande och mening. Bliberg Acerra 512 (1737). Nordforss (1805: någon skrupel derwid). Han har någon skrupel wid att åtaga sig saken. Dens. Han har skrupler wid allt. Dens. Han gör sig inga skrupler därav. Auerbach (1913). Nästa brev var adresserat till Olga, men Anna bröt det utan skrupler. Stiernstedt Spegl. 84 (1936). SvLittTidskr. 1960, s. 188. — jfr RELIGIONS-, SAMVETS-SKRUPEL. — särsk. (†)
a) i uttr. göra någon skrupel (om ngt), göra sig l. hysa några betänkligheter (om ngt). RP 3: 302 (1633: om). Frih(erre) .. Rålamb .. hölt före, at orden (i paragrafen) voro klare, förmenandes at man intet borde giöra någon scrupul eller gå ifrån Regeringzformens klara ord. 2RARP 2: 499 (1723).
b) i utvidgad anv.: misstanke (se d. o. 2); i uttr. vara i den skrupeln att, hysa den misstanken att, falla på den skrupel att, få den misstanken att. RARP 9: 247 (1664: vore i den scrupulen, at). Wallenberg (SVS) 2: 91 (1764: föll). Därs. 96.
Ssgr: (II) SKRUPEL- l. SKRUPPEL-FRI. fri (se d. o. 27) från skrupler. 2NF 6: 478 (1906; om statsmän). Kihlman NordProf. 298 (1931; om affärsmetoder).
(II) -FRIHET~02 l. ~20. [jfr -fri] frihet (se d. o. 10) från skrupler. 2NF 15: 463 (1911).
(II) -LÖS. som saknar skrupler, skrupelfri. 2NF 10: 577 (1908; ss. adv.).
(II) -SJUK. sjukligt behäftad med skrupler. Hirn JohnsonBoswell 114 (1922). (I 1, 2) -TAL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) antal skrupler. KrigsmSH 1797, s. 59.
(I 1) -TALS. (†) i vikter på flera skrupler l. uppgående till en l. flera skrupler, i skrupler. Ekblad 341 (1764).
Avledn.: SKRUPLA, v. (†) till II, i uttr. skrupla på ngt, hysa skrupler om l. överväga l. betänka l. fundera på l. grubbla över (ngt); jfr skrupulera. Porthan BrSamt. 1: 209 (1796).
Spoiler title
Spoiler content