publicerad: 1976
SLAGGA, v.5 -ade.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) slagga, daska, slå till; sannol. intensiv- l. iterativbildning till stammen i SLAG, sbst.1, o. SLÅ, v. (jfr SLAGG, sbst.3, SLAGGA, v.2)]
(†)
1) upprepade gånger slå (ngn). (Pigan) hafwer bekommit sin siukdom af dee hugg och slagh som hennes hossbonde och maatmoder henne slagit; först henne af håret wridit och i golfuet neder slagit, och der seden medh en hårdh wedeträ henne alt omkring slaggat. BtÅboH I. 6: 52 (1633).
2) bildl.: (girigt l. hänsynslöst slå under sig l. tillskansa sig (ngt, i sht pengar l. ägodelar); samla l. rafsa ihop (ngt l. ngra, särsk. folk); äv. refl. l. i pass. övergående i deponentiell anv., om personer: samlas l. samla sig (på ett ställe); i sht med nedsättande bibet. (En bonde) kärde till sijn bror .. om 6 1/2 alnar sijn arffiordh .. så och om 5 alnar iordh han emot Kong. M:tz mandat vtaff andre skattegårdar slaggat haffuer. BtFinlH 2: 250 (1588). Efter hit i Staden (dvs. Sthm) och på Malmerne slagges mycket Folck, som sig nedsättie och nähre, och (osv.). Stiernman Com. 1: 618 (1614). Warder .. klagat, att bårgerskapet i Städherne och på landet, Fougdar, Arendatorer och andra ofrelses männ slagga mycket Folck under sitt förswar. RARP 4: 273 (1649). (Konungen i Egypten) sände .. (Moses) vthi krigh emoot the Æthiopier, och slaggade åth honom een Armee, vthaf een hoop plumpa och oförfahrna Judar. Sylvius Mornay 482 (1674). Ihre (1769). jfr HOP-, SAMMAN-SLAGGA. — särsk.
a) i uttr. slagga sig till ngn, ansluta l. sälla sig till ngn. Till .. (Kristian II) hade slaggat sigh alle the förrädere hädan aff Swerige wickne wore. Svart G1 164 (1561).
b) i uttr. slagga jord under ett hemman, orättmätigt föra över jord till ett hemman l. i ett hemmans ägo. ConsAcAboP 7: 501 (1694).
c) i uttr. tvenne och tvenne äro slaggade under ett, betecknande att hemman (i fråga om skyldigheter) är sammanslagna till enheter om två o. två. HSH 31: 437 (1638).
d) i utvidgad anv., i fråga om att på otillbörligt sätt föra in ngt i ngt l. orättmätigt l. i smyg flytta in någonstädes; i ssgn IN-SLAGGA o. den särsk. förb. SLAGGA SIG IN.
Särsk. förb. (till 2; †): SLAGGA IHOP l. UTI HOP l. TILLHOPA.
1) med sakobj.: (girigt l. hänsynslöst) samla ihop l. tillskansa sig; i sht med obj. betecknande ägodelar l. pengar; jfr slagga tillsamman(s) 1. Bönd(er)ne, som haff(u)e wandt sigh till köpenskapen, slagge tilhopa all then spannemålle the öffwerkomma kunne. 2SthmTb. 1: 162 (1546). Han hadhe .. mykit gull och silff slaggat tilhopa. AAAngermannus VtlDan. 496 (1592). The (dvs. världens trälar) släpa natt och dag, the fiäsa, färdas, fijka, / The skinna, skafwa knapt, the tinga, snålas, snijka, / Och slagga nog ihop, men weeta eij åth hwem. Spegel ÅPar. 29 (1711). Weste FörslSAOB (c. 1815; med avs. på ägodelar). jfr hopslagga.
2) med personobj. betecknande flera personer: samla ihop (på ett ställe); särsk.: rafsa ihop; äv. refl. l. i pass. övergående i deponentiell anv.: samlas, samla sig; jfr slagga tillsamman(s) 2. Borgemästerne och Rådet i Städerne haffue plat ingen acht, tilsyn eller åttskilnat, hwem the giffwe Borgerskap, vtan slagge tilhope alt thz löse sälskap the offwerkomma och til sammens sanke kunne. Stiernman Com. 1: 86 (1546). (I skolorna) slaggas .. flere djeknar tillhopa, än som Scholarne kunna uppehålla. HFinSkolvH 1: 1 (1580). Fremmande och lööst partij, som ifrå alla orter i wärlden slagga sig här (i Sthm) tillhopa. HSH 31: 43 (1663). —
SLAGGA SIG IN. till 2 d: orättmätigt l. utan tillåtelse flytta in l. nästla sig in (ngnstädes). PrivSvStäd. 3: 240 (1573). jfr inslagga. —
SLAGGA TILL SIG. (på otillbörligt sätt) tillskansa sig l. lägga sig till med (ngns pengar). Chronander Bel. I 7 a (1649). —
2) med personobj. betecknande flera personer: rafsa ihop; äv. refl., i uttr. slagga sig tillsamman, om personer: hopa sig (omkring ngn); jfr slagga ihop 2. Lijke såsom man skall icke slagge mere folck tilsammen, än såsom man kan settie Sysle och hafue til Gårdzens nödtorft och gagn behof, Så (osv.). Brahe Oec. 93 (c. 1580; uppl. 1971). Cossakerne och alt löst Partij slaggade sigh kring om honom (dvs. den ryske tronpretendenten, den tredje ”falske Dmitrij”) tilsamman. Widekindi G2A 56 (c. 1676). —
SLAGGA UNDER SIG.
1) med sakobj.: (girigt l. hänsynslöst l. med orätt) slå under sig l. tillskansa sig (ngt, i sht ägodelar). G1R 21: 270 (1550; med avs. på jord). Broman Glys. 3: 702 (c. 1740; med avs. på fiske). (En bok ges ut,) sedan klemar en okänd fuskare något fram ..: han trycker det efter, och antingen slaggar profiten under sig, eller åtminstone fördärfwar den första. Weise 1: 160 (1769; uppl. 1697: drager .. Profiten til sig). Weste FörslSAOB (c. 1815; med avs. på annans egendom).
2) med personobj. betecknande ett kollektiv av personer: rafsa ihop l. samla ihop (under sitt befäl l. sin domvärjo). Emedhan .. (den omstridde biskop Timotheus) förhölt sigh i Constantinopel slaggade han vnder sigh en hoop ogudachtigt och öfwergifwit Pack. Schroderus Os. 1: 782 (1635). Krigzfolcket slagga allehanda folck vnder sigh och dem förswara. RARP 3: 163 (1641). —
Spoiler title
Spoiler content