SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLIPER sli4per, sbst.3, r. l. m. (ReglTjSJ 1858, s. 94, osv.) ((†) n. Nordpolen); best. -n; pl. -prar (TeknEkonBeskrStatJernvB 167 (1872) osv.) l. -s (Forselius Upplysn. 34 (1848) osv.), äv. (numera föga br.) = (TT 1877, s. 185, DN(A) 1931, nr 158, s. 1) ((†) -prer SDS 1898, nr 177, s. 1, ST 1899, nr 2764 A, s. 7) (Anm. Formen slipers brukas stundom äv. i best. anv. utan slutart., ReglTjSJ 1858, s. 93); äv. (föga br.) SLIPERS sli4pers, r.; best. -en; äv. (föga br.) SLIPERT sli4pert, r.; anträffat bl. i pl. best. -erna; äv. (föga br.) SLIPERTS sli4perts, r.; anträffat bl. i sg. (l. pl.?) best. -en.
Ordformer
(sleeper (shl-) 1840 (: sleepers, pl.)—1941 (: sleepers, pl.). slepper 1846. sliper 1872 (: sliprar, pl.), 1873 osv. slipers, sg. 1911—1935. sliperterna, pl. best. 1928. slipertsen, sg. (l. pl.?) best. 1943)
Etymologi
[av eng. sleeper (eg.: sovare), till sleep, sova (se SLAFA); med avs. på den engelska pl.-formens anv. ss. sg.-form i sv. jfr KOX, sbst.1, KÄX, sbst.2, PICKELS, RÄLS (se RÄL), SCARFS (se SCARF) m. fl.; med avs. på formen -ert jfr DAGGERT, sbst.1]
kort (vanl. på två motstående l. på fyra sidor skrädd) bjälke l. stock, i sht avsedd l. använd ss. (vanl. på tvären lagt) underlag för järnvägsspår (l. spårvägsspår), (järnvägs)syll; äv. om liknande underlag framställt av sten l. betong l. järn; äv. koll. Nordpolen 1846, nr 3, s. 3 (: slepper, koll.). I stället för sleepers af trä hafva sådana af götjern på senare tider börjat mycket användas i Tyskland. JernkA 1883, s. 198. Slipers .. användas vid de engelska .. kolgruvorna till underlag för stöttor, syllar för decauvillespår m. m. Edberg TräB 49 (1929). Jag hade .. sökt arbete vid järnvägen Falun —Göteborg, som behövde folk för utbyte av ruttna slipers samt lyftning av svackor i rälsen. ByggnArbMinn. 38 (1950). jfr: Underlagen af trä eller sten för railerna (de så kallade sleepers). JernkA 1840, s. 167. — jfr SKARV-SLIPER.
Ssgr: A: SLIPER- l. SLIPERS-BRÄDA. (i fackspr.) bräda uttagen ur slipertimmer vid slipersågning. Edberg TräB 49 (1929). —
-BÄDD. i sht järnv. bädd för sliprar. Auerbach Tillägg (1918). —
-BÄNK. (i fackspr.) sågbänk för slipersågning. PT 1911, nr 137 B, s. 1. —
-FAKTORI. (förr) faktori (se d. o. 2 a β) för tillverkning av sliprar. DN 1917, nr 17055, s. 4. —
-HUGGNING. (i fackspr.) huggning av slipervirke. SkogsvT 1908, 2: 127. —
-HÖG. jfr hög, sbst.1 2, o. -stapel. Sparre Alfåg. 89 (1916). —
-IMPREGNERING. i sht järnv. jfr impregnera 2 b. TT 1898, Byggn. s. 82.
Ssg (i sht järnv.): sliper(s)impregnerings-vagn. (förr) järnvägsvagn vari sliperimpregnering ägde rum. PT 1903, nr 245, s. 3. —
-LAGER. jfr lager, sbst.3 2, o. -upplag. Östergren (1941). —
-LÄGGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person (rallare) med uppgift att lägga ut sliprar (vid järnvägsbyggande). Rallarminn. 30 (1949). —
-STAPEL. jfr -hög. SAOL (1950). —
-SÅG. (i fackspr.) slipersågverk. TT 1894, Allm. s. 201. —
-SÅGNING. (i fackspr.) sågning av sliprar. HbSkogstekn. 839 (1922). —
-SÅGVERK~02 l. ~20. (i fackspr.) sågverk för slipersågning; jfr -såg. HbSkogstekn. 838 (1922). —
-TILLVERKNING~020. SvD(A) 1916, nr 322, s. 8. —
-TIMMER. (i fackspr.) timmer (vanl. av fur) för framställning av sliprar; jfr -virke. TNCPubl. 43: 356 (1969). —
-UPPLAG~02 l. ~20. jfr -lager. Upsala(A) 1928, nr 241, s. 7. —
-UTBYTE~020. i sht järnv. utbyte av sliprar. IBanvSJ 1877, s. 19. —
-UTLÄGGNING~020. i sht järnv. utläggning av sliprar (på banvall). SJ 2: 200 (1906). —
-VAGN. järnv. vagn för transport av sliprar. Dahlin Canada 138 (1929). —
-VIRKE. (i fackspr.) i en sliper l. sliprar ingående l. för framställning av sliprar avsett virke; jfr -timmer. TT 1900, Allm. s. 211. HbSkogstekn. 836 (1922). —
-ÄMNE. (i fackspr.) om rundvirke (slipervirke) utgörande ämne till sliprar. Upsala 1917, nr 288, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content