SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1978  
SLÄNT slänt4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (TT 1895, Byggn. s. 28, osv.), äv. (föga br.) -ar (Harlock (1944)); äv. (i bet. 2) SLÄNTA slän3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(slänt 1722 osv. slänta 1727 osv.)
Etymologi
[jfr d. slente; till SLÄNT, adj., o. SLÄNTA, v.]
1) om egenskapen l. förhållandet att vara lutande l. sluttande, lutning, sluttande; särsk. i det adverbiella uttr. på slänt, på lut, på sned, sluttande. (Eng.) Aslant .. (sv.) på slänt. Serenius B 4 b (1734). Dikets djup, bottenbredd och slänt har .. äfven sin betydelse för priset .., emedan arbetet blir tyngre i djupare och bredare diken. SkogsvT 1908, s. 266. Därborta den mjuka lilla bergryggen med sitt lustiga mönster av gamla regnrännor, där återigen lutande sedimentserier täckta av gamla lavabäddar, även de på slänt. Hörner ResLop 27 (1936).
2) (mer l. mindre brant) sluttande markstycke, sluttning, backe; jfr SLANT, sbst.4 Düben Boileau PoëtBr. 23 (1722). En djup dalgång, hvars sidor eller släntor äro fingrusiga naturformationer. SDS 1899, nr 456, s. 2. De vitgula kritbranternas släntor och fall (vid Stubbenkammer på Rügen) lyste på avstånd i solen som en undrens stad av bländande marmor. Knöppel Barb. 10 (1916). Norrut lyste Slimminge kyrka röd på släntan ned mot Skurup. HågkLivsintr. 10: 166 (1929). Det var ingen lätt sak .. att klättra uppför steniga slänter till de branta snötäckta bergspassen. Dahl Forbes Kvinn. 226 (1935). Vid alltingsplatsen på Island fanns en särskild fangabrekka eller brottningssluttning, nedanför vilken de lekande drabbade samman inför de på slänten sittande åskådarna. Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 11 (1949). jfr JORD-, SKOGS-, SKÄRNINGS-, SÖDER-, Å-SLÄNT m. fl. o. BERG-, Å-SLÄNTA m. fl. särsk. om sluttande sida av bank l. urschaktning o. d., dosering. Bankens öfre begränsning kallas dess krön, och sidobegränsningarna kallas dossering eller slänt. NF 1: 1525 (1876). Södertelje kanal håller .. på att utvidgas, och det är klart, att .. då och då någon kubikmeter, kan släppa från de höga släntorna och plumsa i vattnet. NDA 1915, nr 77, s. 6. Slänt eller vägg vid grävning, schaktning, eller annat liknande arbete skall med hänsyn till markens beskaffenhet .. utföras med lämplig lutning eller i avsatser. SFS 1949, s. 405. jfr DIKES-, VÄG-SLÄNT.
Ssgr (till 2, särsk. 2 slutet): SLÄNT-LUTNING. lutning (l. lutningsgrad) hos slänt. Auerbach Tillägg (1918).
-SKRED. (i sht i fackspr.) jfr skred, sbst. 2 b, o. -ras. RiksdRevStatsv. 1905, s. 170.
-VINKEL. (i fackspr.) lutningsvinkel hos slänt. TechnTermsSoilM nr 24 (1954).
Spoiler title
Spoiler content