SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPLINT splin4t, sbst.1, r. l. m. (HovförtärSthm 1745 A, s. 1955, osv.), äv. (numera föga br.) n. (Thunman PanSpel. 64 (1919: eldsplintet, sg. best.), GHT 16/5 1937, s. 10 (: splint, pl.)); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =.
Etymologi
[sv. dial. splint (i bet. 1, 3); i bet. 1, 3 liksom dan. o. nor. splint sannol. av lt. splint, (biform till) splinte, splente, av mlt. splinte, splente (i bet. 3), motsv. mnl. splinte (i bet. 3), nl. splint (i bet. 1), l. av t. splint, av lt. splinte, splint l. nl. splint (se ovan); i bet. 2, 5 av eng. splint, sannol. av mlt. splinte, splint, l. mnl. splinte (se ovan); sannol. (med nasalinskott) till (roten i) SPLITA, v.1 — Jfr PLINT, sbst.2, SPLINT, sbst.2, SPLINTA, sbst. o. v., SPLINTER, sbst., SPRINT, sbst.1]
1) (numera i sht i fackspr. o. i vissa trakter) koll.: splitter (se SPLITTER, sbst. 2) l. flisor l. stickor l. spånor l. småbitar (av trä l. annat material); äv. i individuell anv.: flisa l. sticka o. d. Splint .. (dvs.) Spåne, sticka, skärfwa af ben, trä etc. Schultze Ordb. 4795 (c. 1755). Splint af fiskben. SFS 1894, Bih. nr 58, s. 51. (Det är angeläget att golven i snickerifabriker) hållas någorlunda fria från spån och splint. TT 1894, Allm. s. 193. Gasen (vid torpedsprängning) expanderar slagartat och slår igenom fartygssidan, .. rivande med sig delar av bordläggningen, vilka i form av splint slå igenom längre in belägna skott. VFl. 1935, s. 176. — jfr HEN-, KROLL-, TRÄ-SPLINT.
2) (i fackspr.) koll., om korta trästickor med fyrkantig genomskärning utgörande ämnen till bl. a. tändstickor (innan tändsatsen applicerats) l. skopligg; äv. i individuell anv. Engelsk splint. TT 1873, s. 139. Komplettmaskinen .. förvandlar över en miljon splint i timmen till tändstickor. GHT 16/5 1937, s. 10. — jfr ASP-, GRAN-, TÄNDSTICKS-SPLINT.
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sprint (se SPRINT, sbst.1); jfr SPLITT, sbst.3 2. Hakar medh nagel och splint. HovförtärSthm 1684, s. 1356. Därs. 1716 A, s. 254 (till bult). Dragare, som i seldonen ha en splint. OoB 1896, s. 13. Splintarne i kedjan (på en cykel). TT 1901, M. s. 94. Cannelin (1921).
4) (†) om liten l. smal malmåder; jfr DRUM 3 o. SPLITTRA, sbst. 2. Teknikern 1905, s. 233 (1767).
5) med. om anordning för spjälkning av benbrott o. d.; särsk. om spjäla (i ssgn SPLINT-FÖRBAND). KatalStille 1926, s. 173.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till splinta, sbst. o. v.): A: (1) SPLINT-BIT. bit utgörande splint. Sömnadsb. 488 (1915; av tyg, utgörande avfall).
(3) -BULT. [jfr t. splintbolzen] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sprintbult. Widegren (1788).
(2) -FABRIK. (förr) fabrik för framställning av splint. TT 1873, s. 138.
(5) -FÖRBAND. (numera föga br.) jfr förband 1 b. Bendz Hofbesl. 93 (1893).
(3) -GATT. [jfr t. splintgat] (†) sprinthål. Röding SD 87 (1798).
(1) -KOL. [jfr t. splintkohle; av eng. splint coal] (numera föga br.) bituminöst kol med splittrad brottyta. JernkA 1860, s. 231. Ymer 1917, s. 230.
(1) -LAGER, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9878). (föga br.) lager (se lager, sbst.3 1) av söndersplittrad sten. Högberg Frib. 315 (1910).
(3) -LÅS. (splint- 1687. splinte- 1673) [jfr lt. splentenslot; med syftning på bygelns låsande tapp] (†) hänglås; jfr splinter-lås. BoupptSthm 1673, s. 306 b, Bil. Därs. 1688, s. 1030 a, Bil. (1687).
(2) -MASKIN. tekn. maskin för framställning av splint. PT 1898, nr 103, s. 4.
(1) -NÄT. (förr) splitternät. Konow (1887).
(1) -SKROT. (†) skrot (se d. o. 3 a) bestående av oregelbundet formade delar. Grundell AnlArtill. 2: 41 (c. 1695).
(1) -SKRÅ. (†) skrå (se skrå, sbst.3 2) bestående av oregelbundet formade stycken. Grundell AnlArtill. 1: 30 (c. 1695). ExFlott. § 62 (c. 1740).
Ssg: splintskrå-kappa. (†) hylsa för ”splintskrå” i granatkartesch; jfr kappa, sbst.1 2 b ι. PH 5: 3445 (1752).
(1) -SKYDD. sjömil. skydd (se d. o. 2 b slutet) mot granatsplitter o. d., splitterskydd. UFlottUnderbef. 1940, s. 226.
Ssgr (sjömil.): splintskydds-däck. på (krigs)fartyg: däck utgörande splitterskydd. VFl. 1930, s. 119.
-plåt. plåt avsedd l. använd ss. splintskydd. VFl. 1930, s. 119.
(1) -SKYDDANDE, p. adj. sjömil. splitterskyddande. VFl. 1930, s. 119 (om plåt). Därs. (om däck).
(1) -STEN. sten utgörande splitter uppkommet vid bergsprängning. Martinson Nässl. 40 (1935).
(2) -SVARV. (förr) svarv som sönderdelade kubb till fanér för framställning av splint. TT 1896, K. s. 18.
(2) -TRAVE. (förr) om ett slags låda innehållande viss kvantitet splint. Förbundet 1914, nr 4—5, s. 8.
(1) -TRAVERS. (förr) travers (skyddsplåt) utgörande splintskydd. KrigVAH 1883, s. 313.
(1) -VED, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9878). (i sht i fackspr.) smått huggen ved, spinkved. I tändtrumman (på en kolmila) nedkastar man glödande kol eller tänder med splintved. 2NF 14: 572 (1910).
B (†): SPLINTE-LÅS, se A.
C (†) [sannol. ombildning av splinte-; jfr Hesselman HuvudlNordSpråkh. 75 (1948)]: (3) SPLINTER-LÅS. hänglås; jfr splint-lås. BoupptSthm 1673, s. 891 b, Bil.
Ssg (†): splinterlås-makare. person som yrkesmässigt tillverkade hänglås. BtSödKultH 8: 13 (1662).
Spoiler title
Spoiler content