publicerad: 1989
STICKA stik3a2, v.4 -er, stack stak4, stuckit stuk3it2. Anm. Enstaka förekommer uttr. vad under steken ligger, vad som ligger förborgat under [sannol. efter ett icke anträffat motsv. uttr. i t. med stecken, inf.] HB 2: 304 (1597). ((†) pr. sg. -ar Rudbeck Bref 102 (1675)). vbalsbst. -ANDE (†, AOxenstierna Bref 1—3: 37 (1642)).
Ordformer
(stek- 1538—1585. stich- 1677. stick- (-ikk-) 1624 osv. stijck- 1648. stik- 1692. -a 1629 osv. -ia 1634)
Etymologi
[av t. stecken (urspr. med svag, senare under inflytande av stechen, med stark böjning), av mht. stecken, av fht. stecchōn, till stechan, sticka (se STICKA, v.1); den urspr. bet. är: sitta faststucken l. instucken o. d. — Jfr BESTICKA, v.3, STICKFLUSS]
1) finnas l. ligga l. befinna sig o. d.; i sht i fråga om ngt abstr.; företrädesvis dels i uttr. sticka i ngt (jfr a, d), finnas osv. i ngt (äv. med tanke på att ngn l. ngt sitter fast i en viss belägenhet l. situation), särsk. i uttr. betecknande att ngn l. ngt befinner sig i svårigheter l. häftar i skuld l. att ngt ligger latent l. dolt hos ngn o. d. (äv. i uttr. ngt sticker hos l. under ngn), dels i uttr. sticka under ngt (äv. bakom ngn), finnas osv. under ngt (resp. bakom ngn), vanl. med tanke på att subj. är mer l. mindre dolt l. latent, övergående i bet.: ligga fördold l. dölja sig under ngt (resp. bakom ngn); numera nästan bl. med mer l. mindre klar anslutning till STICKA, v.1, i uttr. ngt sticker djupt o. d.: ngt går (se GÅ VIII 14) djupt (se DJUP, adj. 6); förr äv. om person: gömma sig, hålla sig dold. SynodA 2: 19 (1585; om person). Hwad den Swenske Öfwersten stack i sinnet, eller hwad han mente, wet man icke. Tegel E14 249 (1612). OxBr. 3: 454 (1633: uthi 1200 rdrs giäld). Thet (är) icke .. wätskan (i gödseln) som göder, uthan dän sälltan som där i sticker. Rosenhane Oec. 57 (1662). Ekman Siönödzl. 45 (1680: vthi Owetenheet och Mörcker). Then fördömeliga högferd, som sticker hos mongen. Swedberg SabbRo 970 (1690, 1712). VDAkt. 1692, nr 381 (: uthi stoor fattighdom). Weise 36 (1697: wiszte hwad vnder mig stack; uppl. 1769: wiszte hwad jag dugde til; t. orig.: wuste was hinter mir war). Konsistorium, hvilket nogsamt märkte där under (dvs. bakom prostens avskedande av kantorn) sticka ett privat hat. NoraskogArk. 5: 325 (i handl. fr. 1729). Det sticker något, och icke så litet ändå, af en fanatiker i honom. NordT 1885, s. 76. OoB 1893, s. 135 (: bakom). Inte något prat av någon sort .. Men se fröken var högfärdig, däri stack det. Wærn-Bugge Herrsk. 123 (1926). Fenomenet (dvs. närmandet mellan vänstern o. näringslivet i Sv. under första världskriget) stack djupare än till aktuell politik och rent kristidsmissnöje. HT 1969, s. 402. — särsk. (†) i vissa uttr.
a) sticka i ngt (jfr huvudmom. o. d), om ekonomiska medel: finnas l. ligga l. bestå i l. vara placerade i ngt; äv.: vara förenad med (utgifter). Betrachtandes att alla hans medell sticka i H. K. M:tz hender. RP 2: 33 (1630). Egendommen som mehrendels Sticker vthi en lithen gårdh, och der hoss någre Lösörer. AvvittrSthm 20/10 1659. Vi hafve .. ondt för at lägga oss til Bibliotheker, och at hålla Journaler. Der uti sticka stora penningar. Rosenstein PVetA 1746, s. 45.
b) i uttr. råka i stickande, gå i stå, råka in i ett stillastående, råka in i dödvatten. AOxenstierna Bref 1—3: 37 (1642).
c) i uttr. låta saken sticka, låta saken vara l. bero (som den är). AOxenstierna Bref 4: 392 (1647).
d) i uttr. sticka i ngt (jfr huvudmom. o. a), förbli l. stanna kvar i ngt. Vij moste sticka i kriget, till dess Hollenderne förklara sigh. RP 10: 662 (1644).
e) [jfr t. stecken bleiben] i uttr. sticka och bliva ngt, förbli ngt? Stick och blif Mors Måg (möjl. felaktigt för Påg). Celsius Ordspr. 1: 404 (1708).
g) [jfr motsv. uttr. med stecken i t.] i uttr. sticka i en så l. så beskaffad hud, uppträda i l. dölja sig under en så l. så beskaffad skepnad. Carl XII Bref 292 (1703).
h) i uttr. vad där sticker om ngra, vad som försiggår (i det fördolda) hos ngra. Jtem ath han .. altiid haffuer szine budh och kundskaper j Stederne, och lather grannelige forkundskape, huad ther steker om the Lubske. G1R 12: 32 (1538).
2) [sannol. ombildning med anslutning till STICKA, v.1 II 7] (†) refl.: dölja sig; äv. dels i uttr. det sticker sig besvär ngnstädes, det finns (dolda) besvär ngnstädes, dels i uttr. sticka sig uti ngt, befinna sig i ngt. Den necessiteten vij stickia ås uthi både för mangell upå proviant, sosom och efter linien uthaf communication ickie kan försekras. OxBr. 8: 158 (1634). Om balancens refusion för dem som affträda (från tjänst) har H. Hgrefl. Excell. waret nock dubieux, hwad uthwägh man dher i skall upfinna, effter det sticker sig beswär på både sijdor. UUKonsP 11: 207 (1675); möjl. till STICKA, v.1 II 7. Dätta Råd, säger iag, skall ey falla tig swårt at effterfölja, om du besinner dän ringhet och skam sig sticker uti däsza wälluster, genom hwilka kätjan pläger osz förföra. Hermelin DuFour C 7 b (1683).
Spoiler title
Spoiler content