publicerad: 1989
STIFT stif4t, sbst.2, n.; best. -et; pl. = (G1R 13: 29 (1540) osv.) ((†) -er, sannol. äv. att hänföra till sg. stifte, Sigfridi A 3 b (1619), Sjögren Test. 1806, s. 3); förr äv. STIFTE, sbst.2, n.; pl. -er? (se ovan).
Ordformer
(stift (-ij-, -fft) 1540 (: Biskops Stifft) osv. stifte (-fft-) c. 1655—1749. stiften (-fft-), pl. best. 1597 osv. stiftet (-fft-), sg. best. 1614 osv. styft 1799)
Etymologi
[jfr fd. støffth, ä. d. stift (d. stift, n. o. r.); av mlt. stift, stifte, m. (lt. stift); jfr mnl. stift, n. (ä. nl. stift, n.), mht. stift, m., f., n., stifte, f. (t. stift, m., n.); till det verb som föreligger i mlt. stiften, instifta (se STIFTA, v.2). — Jfr STIKT]
1) om ä. (i sht tysk) doterad andlig stiftelse med ett (präst)kollegium l. samfund o. med tillhörande byggnad(er) o. egendom l. domäner (stundom äv. inbegripande förvaltat område); kloster (ss. sådan stiftelse); äv. (utan klar avgränsning från 3) om kapitel lett av biskop l. ärkebiskop (o. därunder lydande l. förvaltat område); äv. om profan (sekulariserad) stiftelse l. institution av liknande art (se särsk. b); utom i b numera nästan bl. med anslutning till motsv. anv. av ordet i tyskan l. med anslutning till 3 (se särsk. c, d); jfr STIKT 1. Här bredhe widh .. monde stå / The lärde Herrar, som wore ifrå / Academier, Scholer och Stiffter, / Them kunnogh war mång bedriffter. Sigfridi A 3 b (1619). (Kungen av Portugal) Dionysii Dygder, och enkannerligen hans Rättrådigheet, Giffmildheet och Sannferdigheet weeta the Portugiser myckit til at beröma och omtala; efter som han ock Rijket medh månge Byggningar och Stiffter hafwer beprydt, hwar ibland ock så är Academien vthi Coimbra. Brask Pufendorf Hist. 91 (1680). Konungarna sökte theras (dvs. de andligas) Stiffter ifrån alle tungor at befrija, och at försäkra the Andelige om een frij besittning aff thet, som the them skiänckt hade. Därs. 407. (Fr.) Chapître .. (sv.) personerne som höra til et stift. Möller 1: 284 (1745). Alla kloster, stift och capeller (i Engl.) blefwo (1536) indragna till kronan. Ekelund NAllmH 1: 94 (1833). (Det finns) äfven qvinliga stift, dels andliga, till sin organisation öfverensstämmande med klostren, dels fria verldsliga, hvilkas medlemmar endast aflägga löfte om kyskhet och lydnad mot sina öfverordnade samt hafva rättighet att hvarest de behaga lefva af och använda de inkomster, som tillkomma dem från stiftet. NF 15: 539 (1891); jfr b. Men du har mycket än att verka / som abbedissa för ditt stift. Wirsén Fur. 105 (1896). Reformrörelserna för strängare observans i klosterlivet hördes (i slutet av medeltiden) ej mera av, stiften hade blivit rika, munkarna bekväma. Sylwan (o. Bing) 1: 112 (1910). — jfr DOM-, HÖG-, NUNNE-, ÄRKE-STIFT o. KOLLEGIAT-STIFT (De äldsta stiftelser af denna art äro klostren, efter hvilkas mönster bildades kapitlen .. vid kollegiatstiftskyrkor, s. k. kollegiatstift. NF 15: 539 (1891)). — särsk.
a) [jfr t. hoher l. hohes stift] (†) i uttr. högt stift, ärkebiskopssäte l. av ärkebiskop lett domkapitel, högstift. Så är .. probabelt at the Städerne i synnerheet vthi hwilka the höge Stiffter äro, förmedelst sådane (kejserliga) privilegier ifrån Biskoparnas Wälde äro slijtne wordne, the ther vthan thesz Keysaren fullwuxne woro. Brask Pufendorf Hist. 323 (1680).
b) doterad inrättning innebärande möjlighet till ståndsmässig fri bostad l. pension för ogift adlig kvinna l. ogift ofrälse kvinna av hög samhällsklass (o. med syfte att främja de inneboendes andliga utveckling); ursprungligare om sekulariserat nunnekloster o. d.; utom mera tillf. numera bl. ss. senare led i ssgrna FRÖKEN-, JUNGFRU-STIFT o. förled i ssgrna STIFTS-FRÖKEN, -JUNGFRU. Det lärer aldeles intet vara det Högl(lofliga) R(idderskapet) o. A(deln) okunnigt, hvad .. omvårdnad detta Ståndet på åtskilliga ställen utomlandz å daga lagdt, så vähl om deras man- som qvinnokiöns .. undervijsning .., igenom Academiers anläggande för de förra, och så kallade stifts eller Lutterska clösters fundation för de sednare. 2RARP 8: 580 (1734). I andra länder finnas .. anstalter till förmildring af ogifta qvinnors belägenhet, hufvudsakligen i katholska länderne medelst nunneklostren, hvilka till en del blifvit qwar .. äfven sedan protestantismen blifvit införd .. De som finnas i Tyskland kallas Fria verldsliga Damstift, och kanonissorne uti dessa stift kallas stiftsdamer, eller stiftsfröknar. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 294 (1854). För att komma i åtnjutande av .. (pension från Vadstena adliga jungfrustift) skall den adliga fröken inskrivas i stiftets matrikel och erlägga 100 kr. i inskrivningsavgift. 3NF 19: 1262 (1933). — jfr FRÖKEN-, JUNGFRU-STIFT.
d) i uttr. riksomedelbart stift o. ssgn RIKS-STIFT; äv. dels om abbotsdöme (jfr c), dels inbegripande biskopsdöme (jfr 3). I Tyskland bestodo en hel mängd stift ss. riksomedelbara ända till 1803. BonnierKL 10: 1572 (1927).
e) (†) allmännare: gudomlig l. andlig inrättning l. dyl. Thens högstes Tempel, och hans Stifter. / Och alt huad Guds- och heligt är, / Af allman wyrdas när och fiär, / Förökt med offr, och milde gifter. Stiernhielm Parn. 3: 10 (1651, 1668).
2) (†) prebende (till domherre) l. kanonikat. (Sv.) Stift .. (fr.) Chanoinie. Nordforss (1805). (Svenskarna) voro gemenligen sådane, som .. besökte Universitet och PåfveStolen, i afsigt att framdeles vinna Stift och högre embeten vid Domkyrkorna. Nordin i 2SAH 4: 125 (1806, 1809). — jfr DOMHERRE-STIFT.
3) (institution som omhänderhar) område för (domkapitels o.) biskops (l. superintendents) ämbetsförvaltning, biskopsdöme; jfr 1 (c, d); jfr STIKT 2. Schück VittA 2: 154 (i handl. fr. 1612). Försummar något Stift, Probsterie eller Stad at ställa Fullmächtige (till riksdagen); skal den wara förfallen til det wite, som Ståndet pröfwar skiäligt at utsätta. RO 1723, § 7. Stift. Biskopsstiften i Sverige äro 12. Äldst ibland dem är Skara, hvartill grunden lades 1015, dernäst Wexiö, som grundlades 1030, så Lunds 1065. SKL (1850). Johnson DrömRosEld 93 (1949; i Frankrike). — jfr BISKOPS-, FÄDERNE-, FÖDELSE-, GÖTA-, HÖG-, METROPOLIT-, ÄRKE-STIFT. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter) i uttr. komma ut på stiftet, börja tjänstgöra som präst (i ett stift). Han vet nog, att det är godt att ha en vän i viken, då han kommer ut på stiftet en gång. Sundblad LandStrand 30 (1891). Några år senare avlade han prästexamen och kom ut på stiftet. HågkLivsintr. 13: 47 (1932).
b) [jfr motsv. bildningar till RIKE] med adverbiellt -es l. -s i ssgr med bet.: inom l. utom ett (visst) stift; se INOM-, UTAN-, UTOM-STIFTS o. INSTIFTES.
Ssgr (i allm. till 3): A: STIFT-BILDNING, -BRODER, -CHEF, -DELNING, -DIREKTION, -FRÖKEN, -INDELNING, -KONSTITUTION, -KYRKA, -SKOLA, -STAD, -STYRELSE, -STÄMMA, -SYNOD, -TIDNING, -VIS, -ÖVERHUVUD, se C.
B (†): STIFTE-BREV, se C. —
C: STIFTS-ADJUNKT. om präst av domkapitlet förordnad att direkt under biskopen ägna sig åt speciella kyrkliga uppgifter på stiftsplanet, t. ex. ungdomsvård l. sjömansvård l. utbildningsfrågor o. d.; jfr adjunkt 2. SFS 1924, s. 445. —
-ARBETE. särsk. om arbete för ett stift i stiftsråd o. andra överordnade organ. KyrkohÅ 1961, s. 319. —
-BAND. (om ä. förh.)
1) till 1 b: tecken på stiftsjungfruvärdighet i form av ordensband. Förleden torsdag .. blefwo hos Hennes Kongl. Höghet följande StiftsFröknar präsenterade och med Stiftsbandet begåfwade, neml. (osv.). PT 1747, nr 56, s. 1.
2) till 3, om förhållandet att präst (med vissa undantag) saknade rätt att söka tjänst i annat stift än (o. därigm var bunden till tjänstgöring i) det stift i vilket han prästvigts; jfr indigenats-rätt b. RiksdP 1901, 1 K nr 9, s. 45. —
-BARN. invånare i stift (i förhållande till biskop); jfr barn I 4, 6. Agardh BlSkr. 1: 315 (1836). Söderberg 10: 360 (1918, 1921). —
-BIBLIOTEK. (förr) om till stift o. stiftsskola (se d. o. 1, 2) knutet (vetenskapligt) bibliotek utgörande grunden för de nuvarande landsbiblioteken (av vilka vissa ännu kallas stifts- och läroverksbibliotek l. stifts- och landsbibliotek). Schück VittA 6: 336 (i handl. fr. 1788). —
(1, 3) -BILDNING. (stift- 1899. stifts- 1933 osv.) särsk. till 3. Hildebrand Medelt. 3: 86 (1899). —
-BISKOP. biskop över ett stift (särsk., förr, motsatt: ordensbiskop). JPGothus NMånsson A 1 a (1639). —
-BLAD. (mindre) tidning l. cirkulär rörande stiftsangelägenheter; numera i sht om publikation (”blad”) utgiven (utgivet) av (mera tillfällig) särskild redaktion (motsatt: stiftstidning). Hjärne DagDrabbn. 206 (i handl. fr. 1805). —
-BO, m.//ig. invånare i ett stift (särsk. i förhållande till stiftets biskop). Bring WarmhBibl. 179 (1941). —
-BOK.
1) (†) bok avsedd för l. innehållande (av ett stifts prästerskap o. ämbetsmän förda) anteckningar om stiftsangelägenheter; äv. om räkenskapsbok, inventarieförteckning o. d. för stift; jfr kyrkobok 1. PH 6: 4521 (1757).
2) årsbok för stift. Lunds stiftsbok. (1958; boktitel). —
-BREV. (stifte- 1738—1749. stifts- 1938)
1) (om ä. förh.) till 1 b, om brev (se d. o. 2) på att ngn tillhör l. är upptagen i jungfrustift. Tio .. inskrivna fröknar .. fingo mottaga stiftsbrev och ordenstecken (vid Vadstena adliga jungfrustift 1747). Rig 1938, s. 136.
2) (†) till 3: cirkulerande skrivelse l. cirkulär rörande stiftsangelägenheter; jfr brev 1. Lind 1: 182 (1738). —
-BRODER. (stift- 1897. stifts- 1705—1951) (numera bl. mera tillf.) prästkollega inom samma stift. VDR 1705, Verif. 441. Olsson Herdam. 1: 94 (1951). —
-BÅT. om båt tillhörig stift med skärgårdsförsamlingar (använd för att nå orter i stiftets skärgård). RöstRadio 1946, nr 32, s. 23 (i titel på radioprogram). —
-CHEF. (stift- 1938. stifts- 1891 osv.) chef för stift; stiftsbiskop, biskop. PedT 1891, s. 5. Skillnaden mellan biskop och superintendent (försvagades) i många stycken .. Båda voro erkända stiftschefer. Askmark SvPrästutb. 130 (1943). —
(1 b) -DAM. [jfr t. stiftsdame] (†) stiftsjungfru l. stiftsfru; jfr dam, sbst.1 I 1 d o. ev. 5. Heinrich (1814). SvTyHlex. (1872). —
-DELNING. (stift- 1898 (: stiftdelningsfrågan). stifts- 1893 osv.) delning av stift. BtRiksdP 1893, I. 1: nr 47, s. 10. —
-DIREKTION. (stift- 1747. stifts- 1746 osv.) (om ä. förh.) direktion (se d. o. 4) för stift l. stiftelse.
2) till 3: direktion för stift (i vilken biskopen o. stiftsamtmannen ingick). BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 244. —
(1 b) -DRÄKT. (förr) dräkt buren av stiftsfröken l. stiftsjungfru; särsk. om förr påbjuden dräkt för inskrivna i Vadstena adliga jungfrustift. PT 1758, nr 41, s. 4. —
(1 b) -FRU. [jfr t. stiftsfrau] (om ä. utländska förh., numera mindre br.) stiftsfröken l. stiftsjungfru; föreståndare för jungfrustift (l. sekulariserat nunnekloster för adliga ogifta kvinnor), abbedissa. (Sv.) Stiftsfru .. (fr.) Chanoinesse, Dame. Nordforss (1805). Hur tidens väfstol stilla står, / Omärkligt silfvertrådar tvinnas / Ändock i stiftsfruns mörka hår. Snoilsky 4: 24 (1887). WoH (1904). —
(1 b) -FRÖKEN. [jfr t. stift(s)fräulein] (stift- 1756—1799. stifts- 1746 osv.) stiftsjungfru l. kvinnlig medlem av jungfrustift (l. sekulariserat nunnekloster för adliga ogifta kvinnor). 2RARP 15: 262 (1746). (Sv.) Stiftsfröken .. (t.) ein Stiftsfräulein, Klosterfräulein. Möller (1790). (I Tyskland finnas) Fria verldsliga Damstift, och kanonissorne uti dessa stift kallas stiftsdamer, eller stiftsfröknar. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 294 (1854). Carlsson 4711 28 (1921).
Ssg: stiftsfröken-, äv. stiftsfrökens-pension. pension utbetalad till stiftsfröken. Hedenstierna Svenssons 63 (1903). —
-FULLMÄKTIG~020. fullmäktig (se d. o. II) för stift; särsk. (förr) om ett stifts representant i prästeståndet (se präst-stånd 3). Så anmodade Directionen Herrar Stifts Fullmägtige och närwarande Cassans respective Herrar delägare, att rådpläga öfwer detta ömma ämnet. VDAkt. 1781, nr 556. Olsson Herdam. 3: 70 (1948). —
-FÖRVALTARE. till 3: förvaltare av ett biskopsstifts l. domkapitels ekonomi (l. allmännare, om den som handhar ett biskopsstift); äv. (numera föga br.) till 1: förvaltare av ett stift. (Sv.) Stiftsförwaltare .. (fr.) Administrateur. Nordforss (1805). (Sv.) Stiftsförwaltare .. (lat.) collegii canonici, episcopalis, curator, procurator, quæstor. Lindfors (1824). Rösterna (vid ärkebiskopsvalet 1531) föllo på fyra män, nemligen 14 röster på Laurentius Andreæ, 4 på biskop Magnus i Strengnäs, 3 på decanen och stiftsförwaltaren i Upsala Johannes, och .. öfwer 100, på Laurentius Petri, .. Olai Petri broder. Reuterdahl SKH 4: 418 (1866). Ordinarius (biskopen eller om man vill säga stiftsförvaltaren i Strengnäs). Svedelius i 2SAH 51: 340 (1875). —
-FÖRVALTNING. till (1 o.) 3: förvaltning av ett biskopsstifts l. domkapitels ekonomi l. (allmännare) förvaltning av ett biskopsstift; äv. (numera föga br.) till 1: förvaltning av ett stift. (Sv.) Stiftsförwaltning .. (fr.) Administration. Nordforss (1805). —
(1) -GODS. [jfr t. stiftsgüter, pl.] (†) fast egendom l. domäner l. prebenden tillhöriga ett stift. Lind 1: 1479 (1749). ÖoL (1852). —
-GÅRD. gård (se gård, sbst.1 6) l. byggnad ägd av stift (o. använd för olika verksamheter inom stiftet). SDS 1945, nr 353, s. 16. —
-HELGON. om (icke kanoniserat) helgon som dyrkades (speciellt) i ett visst stift, stiftets (speciella) helgon. IllSvLittH 1: 142 (1955). Efter att ha bestigit biskopsstolen visade han veneration för de båda stiftshelgonen Botvid och Eskil. SträngnHist. 461 (1959). —
-HERDE. (i religiöst språk o. i vitter stil) herde (se d. o. 2 b) för ett stift, biskop. Wirsén i 3SAH 2: 872 (1887). —
-HERRE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11679).
1) [jfr t. stift(s)herr] (†) till 1: medlem av (kollegiatkapitel l.) domkapitel, domherre. (Sv.) Stiftsherre .. som har alla inkomsterna för sig sjelf. (Fr.) Chanoine pléniprébendé. Nordforss (1805). ÖoL (1852).
-HUS. [t. stift(s)haus] särsk. (i sht om ä. förh.)
1) till 1: slott l. borg l. annan (större) byggnad tillhörig o. använd av stift; särsk. till 1 b: byggnad tillhörig o. använd av jungfrustift. Hennes Högst-Saliga Kongl. Maj: t (har) .. af Nådig ömhet om Adelens wälfärd och ungdomens goda upfostring, redan år 1738, til Stiftshus skänkt Wadstena slott. PH 3: 2494 (1747).
2) (†) till 3: slott l. borg o. d. tillhörig (biskops)stiftets administration. Hvadh elliest H. F. N:s cantzler och secreterere om vohningerne i stifftshusen begäre, i sådane små saker kan Salvius them och andra nogsampt gratificera. AOxenstierna 8: 137 (1633). —
-INDELNING~020. (stift- 1896. stifts- 1817 osv.) indelning (se d. o. 1) i stift; i sht konkretare, om indelningssystemet. 2VittAH 11: 139 (1817, 1822). —
-INRÄTTNING~020. (numera mindre br.) om stiftsband l. indigenatsrätt; jfr inrättning, sbst.2 1 b. Stifts-inrättningen är .. i anseende till scholesysslor ej aldeles uphäfwen .. då det heter, at dessa skola besättas hälst af stiftets barn. Nordin Bet. XLII (1785). —
-INSPEKTOR. (om ä. förh.) ämbetsman i stift med uppgift att hålla uppsikt över kyrkornas gods o. inkomster m. m. Banér GenGuvBer. 132 (i handl. fr. 1668). —
-INSPEKTÖR. (om ä. förh.) av regeringen på resp. stiftslednings förslag tillsatt folkskoleinspektör med stift l. del av stift som arbetsområde. NDA 23/11 1867, s. 4. —
(1 b) -JUNGFRU. ogift dotter till adelsman (i utlandet ngn gg äv. ofrälse) inskriven i jungfrustift; äv. bildl., om ung flicka l. äldre dam med utseende o. uppträdande påminnande om stiftsjungfrus (supponerade) utseende o. uppträdande; jfr jungfru 1. Sundelius NorrköpMinne 615 (1798). Flickorna voro tyvärr inga stiftsjungfrur. De levde rackare varenda natt och höllo oss vakna. Ansikten 138 (1932). Ålder, sa du! Du är ju genomskinlig som en gammal stiftsjungfru, gosse! Och alldeles vit i manen! Siwertz Pagoden 73 (1954).
Avledn.: stiftsjungfru-aktig, adj. lik en stiftsjungfru l. som en stiftsjungfru. Palm FarvälTropik. 102 (1944). —
-JÄGMÄSTARE. jägmästare anställd hos stiftsnämnd för vård o. förvaltning av de ecklesiastika skogarna. SFS 1932, s. 907. —
-KALENDARIUM. (i sht i fråga om romersk-katolska förh.) kalendarium (se d. o. 1 a) utformat o. gällande inom ett stift. Fatab. 1932, s. 130. De medeltida stiftskalendarierna. TrycktOrd M 2 b (1941). —
-KAMRERARE. om jurist anställd hos domkapitel med uppgift att vara redogörare för domkapitlets o., i förekommande fall, stiftsnämndens medelförvaltning; 1964 ersatt av: byrådirektör. SFS 1946, s. 1363. —
-KANIK. (numera föga br.) om medlem av kollegiatstift (kollegiatkapitel); jfr kanik. DN 19/3 1899, s. 4. —
-KANSLER. [jfr t. stiftskanzler] (om ä. utländska förh.) ämbetsman som under stiftets biskop handlade civila ärenden i ett stift. Serenius F 3 b (1734). Hofcal. 1791, s. 73. Heinrich (1814). —
(1) -KAPITEL. (†) domkapitel (l. kollegiatkapitel). Assessores i Erchiebiskopens Dom Capitel wid Ubsala blifwa the fyra Theol. Professores: uthi the andra Stifftz Capitlen, Kyrchioheerden wid Dom Kyrkian, och twenne Lectores Theologiae i Gymnasio. KOF II. 2: 262 (c. 1655). (Fr.) Chapître .. (sv.) Stifts-capitel. Möller 1: 284 (1745). (Sv.) Stiftskapitel .. (fr.) Chapitre. Nordforss (1805). —
-KAPLAN.
1) (förr) präst anställd inom ett stift för att tjänstgöra som vikarie på tillfälliga vakanser inom stiftet l. där stiftschefen f. ö. anser behov av extra prästtjänstgöring föreligga. 2NF 13: 870 (1910).
(1 b) -KLÄNNING. (†) stiftsdräkt (för inskriven i Vadstena adliga jungfrustift); jfr klänning 1. Rig 1938, s. 136 (1747). —
-KOLLEKT. kollekt upptagen i stiftets kyrkor till förmån för verksamhet inom stiftet. SvD(A) 1931, nr 96, s. 5. —
-KONSISTORIUM. (numera bl. tillf.) konsistorium (se d. o. 1 a) för ett stift, domkapitel. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 30, s. 3. —
-KONSTITUTION. (stift- 1908. stifts- 1893 osv.) (om ä. förh.) kyrkohist. stiftsstadgar; jfr konstitution 2 b slutet. Lundström LPGothus 1—2: 168 (1893). —
-KONSULENT. konsulent anställd för frivilliga kyrkliga verksamheter på stiftsnivå (barn- och ungdomsverksamhet, diakoniverksamhet o. d.). LD 1958, nr 42, s. 3. —
-KONVENT. sammankomst av ett stifts präster l. kyrkliga organisationer (numera i sht om kyrkobrödernas sammankomster); församling vid l. med sådana sammankomster. Allmänt stiftskonvent hölls den 29 dennes i Linköping. SD 31/8 1900, s. 4. Sistlidne lördag sammanträdde Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lekmannaförbund till sitt första generalkonvent. .. (Församlingarnas kyrkobrödrakårer) bilda alla inom hvarje stift tillsammans ett stiftskonvent. NDA(B) 9/3 1921, s. 3. Kyrkobrödernas stiftskonvent sammanträdde i söndags till årsmöte i Upsala. UNT 2/6 1937, s. 4. —
(1 b) -KORS. (stjärnliknande) ordenskors (i form av fyrarmat malteserkors med kluvna armar) med band buret av kvinna tillhörig Vadstena adliga jungfrustift. 2NF 31: 260 (1920). —
-KYRKA. (stift- 1640. stifts- 1635 osv.)
1) (numera bl. mera tillf.) till 1: kyrka till kollegiat l. kloster (l. annat stift). Schroderus Os. 2: 207 (1635). Gernrode var urspr. ett riksfurstligt nunnekloster (stiftadt 960). Den ännu bestående stiftskyrkan är ett märkligt minne af medeltidens byggnadskonst. 2NF 9: 1056 (1908).
2) till 3: huvudkyrkan i stift, domkyrka; äv. abstr., om stiftets kyrka ss. organisation l. om juridisk person, utrustad med förmögenhet o. underkastad olika slag av utgifter. Linc. I 1 b (1640). Cederlöf FinlPrästEkon. 316 (1934). —
-LEDNING. särsk. konkret (jfr ledning, sbst.2 1 slutet). HågkLivsintr. 15: 327 (cit. fr. c. 1925). —
-LÄROVERK~002, äv. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.) läroverk i stiftsstad; jfr katedral-skola. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 48. —
-MATRIKEL.
2) till 3: förteckning över prästerskapet inom ett stift o. samling av (aktuella) uppgifter över stiftets pastorat, ytvidd, folkmängd, prästlön m. m. Wallquist EcclSaml. 1—4: 105 (1788). —
-MENIGHET~002, äv. ~200. (ålderdomligt) om samtliga invånare i ett stift (jfr menighet 1) l. (kam. o. jur.) om stift som administrativ l. liknande enhet: stiftssamfund (jfr menighet 2). Reuterdahl SKH III. 2: 59 (1863). —
-METROPOL. metropol (med katedral l. domkyrka) i stift, stiftsstad. UpplFmT 36: 263 (1921). HT 1952, s. 241. —
-MUSEUM. om museum för kyrkoinventarier o. d., vilket är gemensamt för ett stift o. har stiftet som huvudman. NDA(A) 22/2 1932, s. 3. —
-MÄSSIG. [jfr t. stiftsmässig] (†) till 1: som gm börd o. anor har rätt att intagas i ett stift. Finnas .. underrättelser om sådana lagar, som stadga, hwilka skola få tillåtas til Turnerspel och hwilka åter skola därifrån uteslutas? Är en, som kan bewisa sin Tournermäsziga Adel, ock därigenom Stiftsmäszig? Eller twärtom kan en Stiftsmäszig ock därföre låtas til et Tournerspel? SvMerc. 2: 503 (1757). Weste FörslSAOB (c. 1817). —
-MÖTE. om sammankomst av l. för (representanter för) personer som svarar för kyrklig l. annan verksamhet inom ett stift.
1) i fråga om kyrklig verksamhet.
b) (i regel vartannat år hållen, av biskop ledd) sammankomst mellan präster o. lekmannaombud i ett stift; äv. om den institution sådana möten representerar. AllmKyrkomP 1903, s. 40.
c) (mera tillf.) i annan anv. Lunds stifts kyrkomusikerförening har ordinarie stiftsmöte på måndag. LD 1958, nr 131, s. 3.
2) i fråga om icke kyrklig verksamhet. Verd. 1890, s. 241 (om stiftsvis hållna lärarmöten i Finl.). —
-NOTARIE. (om ä. förh.) vid domkapitelsexpedition: tjänsteman med juristutbildning med uppgift att direkt under stiftssekreteraren under eget ansvar bereda o. föredraga ärenden m. m. SFS 1928, s. 729. —
-NÄMND. om nämnd som handlägger viss fråga l. verksamhet l. vissa frågor osv. i ett stift; sedan 1932 i sht om en ss. organ för överinseende över o. vård av ecklesiastik egendom, i sht boställsjord, inom varje stift tillsatt nämnd. Insamlingen bedrefs stiftsvis genom s. k. stiftsnämnder och leddes av ett förvaltningsutskott. 2NF 37: 1251 (1925). UNT 9/6 1932, s. 5. —
-OMBUD~02 l. ~20. ombud för ett stift; äv.: person befullmäktigad att representera (statlig) myndighet l. inrättning ute i ett stift. Reuterdahl SKH III. 2: 174 (1863). SFS 1892, nr 62, s. 34. —
-ORDNING.
1) inbördes ordning (se d. o. 1) mellan stift (i matriklar o. d.); särsk. om inbördes ordning mellan de svenska stiften. Reuterdahl SKH III. 2: 1 (1863). Eftersom studentnationerna rekryterades från hemstiften, följde de även stiftsordningen. VäxjöStiftHembKal. 1968, s. 7.
2) (om ä. förh.) ordning (se d. o. 3 b) gällande stift; särsk. stiftsstadgar. R(everen)dj pastores skole rätta sigh effter, som uthj Stifftzordningen uthj d(en) 1 och Andre punct .. förmäles. VDP 1664, s. 603. Venerabilis et Humanissimus D(omi)nus Georgios Osængius, pastor in Anderstadh skall gifwa sijne Comministris .. een full Cappelans löhn effter Stifftz ordningen. VDAkt. 1671, nr 17. —
(1, 3) -ORGANISATION. särsk. till 3 (i sht konkretare); jfr organisation 2, 3. Brilioth SvKyrkKunsk. 312 (1933). Rig 1936, s. 73. —
-PLAN. jfr plan, sbst.1 10 a. Bland de olika organen på stiftsplan kan nämnas (osv.). Broomé Kat. 282 (1975). —
-PROST.
2) i Norge o. Danmark, om prost i ett stift (vanligen knuten till stiftskyrkan), vilken vid biskopens frånvaro utövar biskopsämbetet. Stifts-Prosten Olof Tideman är utnämd til Biskop öfwer Bergens Stift i Norrige. PT 1758, nr 7, s. 2. —
(1 b) -PROSTINNA. (†) föreståndarinna för ett jungfrustift; jfr prostinna 1. Mellin Nov. 2: 206 (1849, 1867). —
(1, 3) -PRÄST. om var o. en av prästerna i ett stift; i sht förr äv.: präst i ett kollegiat l. domkapitel l. föreståndare för ett kollegiatkapitel. (T.) Stiftsprediger .. (sv.) Stifts-Präst. Möller 2: 1009 (1785). (Sv.) Stiftsprest .. (fr.) Curé. Ministre d'une église collégiale .. Prévôt d'un chapitre. Prieur d'église collégiale. Nordforss (1805). Den 25 september 1716, utnämndes (D. Nordlindh) .., utan stiftspresternas hörande, till superintendent i Karlstad. Hagström Herdam. 1: 131 (1897). —
(1, 3) -PRÄST-MÖTE. prästmöte i stift(et) l. möte för stiftspräster(na). KOF II. 2: 291 (c. 1655). —
-REGLERING. reglering av stiftens (organisation o.) avgränsning mot varandra i ett land (l. en landsdel o. d.), reglering av stiftsindelning (o. stiftsorganisation). Reuterdahl SKH 1: 301 (1838). —
-RÅD. organ som består av präster o. lekmän under ordförandeskap av biskopen o. som förbereder stiftsmöte l. stiftsting o. verkställer dess beslut (samt, i vissa stift, leder det frivilliga kyrkliga arbetet); jfr råd, sbst.3 22. Högberg Vred. 2: 243 (1906). Stiftsråd, ett av präster och lekmän sammansatt centralorgan för det frivilliga kyrkliga arbetet i ett stift. BonnierLex. (1966). —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (förr) om rättighet till tjänst inom visst stift på grund av indigenatsrätten. Nordin Bet. XLII (1785). —
-SEKRETERARE. vid domkapitel anställd domarkompetent jurist som är chef för domkapitelsexpedition; jfr -notarie. BtRiksdP 1893, I. 1: nr 21, s. 2. K. m: t. (har) .. föreskrivit att redan utnämd konsistorienotarie utan vidare övergår till att vara stiftssekreterare. UNT 23/7 1928, s. 4.
Ssgr: stiftssekreterar- l. stiftssekreterare-befattning. (i sht förr) särsk.: befattning ss. konsistorienotarie. BtRiksdP 1893, I. 1: nr 21, s. 3.
-SKOGVAKTARE~0200. skogvaktare anställd hos stiftsnämnd (med stiftsjägmästare ss. chef). SFS 1939, s. 63. —
-SKOLA. (stift- 1837—1887. stifts- 1832 osv.)
1) (om förh. under medeltiden) till 1: skola (för prästutbildning) upprättad av kollegiatkapitel, skola vid kollegiatstift. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 13 (1898). PsykPedUppslB 2168 (1946).
-STAD. (stift- 1935 osv. stifts- 1753 osv.) stad som är säte för ett stifts biskop o. domkapitel. Kalm Resa 1: 120 (1753). —
-STADGA. jfr stadga, sbst.2 1; särsk. (om ä. förh.) i pl., om samling av stadgar l. föreskrifter utfärdade för de särskilda stiften, stiftskonstitution. De märkligaste .. stiftsstadgarna från 1600-talets förra hälft äro: (bl. a.) .. Constitutiones quaedam ecclesiasticae för Strängnäs af Paulinus Gothus 1624. KyrkohÅ 1911, s. 11. —
-STATUT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr statut 1 a; särsk. i pl.: stiftsstadgar. 2NF 23: 1101 (1916). —
-STYRELSE. (stift- 1831—1894. stifts- 1852 osv.)
1) (den av biskop o. domkapitel utövade) ämbetssysslan att styra l. leda ett stift, stiftsledning. SvT 1852, nr 23, s. 3. särsk. (tillf.) pregnant, liktydigt med: stiftsstyrelse värd sitt namn l. dyl. (Prosten Bråkenhjelm) är den första Opposition som försökt sig mot mig i Stiftet. I dessa revolutionära tider kan jag ej låta sådant passera ostraffadt. Frågan är den om här skall finnas en Stiftstyrelse, eller om den skall vara lemnad på discretion åt sitt underlydande Presterskap. Tegnér Brev 6: 119 (1831).
2) konkret: (av biskop o. domkapitel bestående) styrelse l. ledning för ett stift, stiftsledning. SydsvD 1870, nr 1, s. 2. —
-STYRESMAN~002, äv. ~200. (numera mindre br.) stiftschef, biskop. Cavallin Herdam. 1: 240 (1854). Nohrström StrövtBöck. 209 (1935). —
-STÄMMA. (stift- 1964. stifts- 1847 osv.)
1) (förr) stämma i stift för behandling av inom stiftet förekommande angelägenheter. Att resa till Stifts-Stämman orkar jag icke. Icke heller är jag der behöflig. VDAkt. 14/6 1847. (Prästerna) samlades ändå (trots biskopens obenägenhet att sammankalla dem), när de ville, till s. k. ”stiftsstämmor”, midt för biskopens näsa. Ahnfelt StudM 1: 285 (1857). Ett nytt reglemente för ”Enke- och pupillkassan” har vid ”Stifts-stämma” (i Växjö stift) af prester och skollärare den 20 Maj detta år antagits. BerASvLärM 1869, s. 93.
2) (om nutida förh.) sammankomst bestående av särskilt utsedda ombud från stiftets församlingar o. kommuner (präster o. lekmän), som utgör det beslutande organet vid stiftsmöte. Stiftsmötet i Östersund afslutades i går afton med stiftsstämma, därvid 51 kommuner voro representerade af lekmannaombud. PT 1914, nr 138, s. 2. —
-SUPERINTENDENT. (om ä. förh.) om den högsta kyrkliga ämbetsmannen i vissa stift. Wulf Köppen 2: XXXI (1799). —
-SYNOD. (stift- 1926. stifts- 1837 osv.) synod för ett stifts präster, biskopssynod, prästmöte; äv. (numera bl. tillf.) om stiftsmöte (särsk. om stiftsmöte i Linköpings stift); jfr diecesan-synod. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 89 (1837; om utländska förh.). En stiftssynod har hållits i Linköping, varvid bl. a. beslöts att bilda Linköpings stiftsråd, bestående av .. tre präster och fyra lekmän jämte biskopen som självskriven ordf. UNT 14/11 1930, s. 5. —
-TIDNING. (stift- 1897. stifts- 1788 osv.)
2) periodisk publikation inom stift innehållande stiftsnyheter. Wallquist EcclSaml. 1—4: 105 (1788). —
-TING. beslutande organ (av präster o. lekmän) för församlingarnas gemensamma kyrkliga arbete i ett stift. UNT 13/11 1948, s. 4 (föreslaget för Växjö stift). LD 1959, nr 135, s. 2. SvD 13/6 1974, s. 11 (i Sthms stift). —
-TJÄNARE. (numera bl. i högre stil) inom stift anställd tjänsteman. (Adler Salvius skall) förmå H. F. N. till at .. låta sine beampter sampt stifftstiänere, på H. F. N. dödzfall, obligera sigh Sveriges chrona. AOxenstierna 8: 137 (1633). —
-UNGDOMSTING~002. om sammankomst i kyrklig regi för ungdomen i ett stift. SvD(A) 1958, nr 287, s. 10. —
-VIS. (stift- 1914—1935. stifts- 1790 osv.) (i) varje stift för sig l. stift för stift. PH 14: 620 (1790). BL 7: 309 (1841). —
-ÖVERHUVUD~0020. (stift- 1905. stifts- 1959) (mera tillf.) stiftschef. SvH 2: Pl. 2, s. 4 (1905).
Avledn.: STIFTISK, adj. [t. stiftisch] (†) till 3; eg.: som har avseende på stift; anträffat bl. i speciellare anv.: som har avseende på l. härstammar från de stift (i huvudsak Dorpat o. Riga) som utgjorde svenska Livland. (I kröningsprocessionen:) Ett par Herpukor och 8 Trumpettare, så Stifftiske Adellens som GeneralGovernementz dersammastedes. RARP 4: 516 (1650). Majoren af Stiftiska Adelsfahnan Otto Johan von Rosen. Nordberg C12 1: 309 (1740).
Spoiler title
Spoiler content