STRADA stra3da2 l. 40, r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[elliptiskt för AUTOSTRADA, av it. autostrada, bilväg, motorväg, av auto- i automobile, bil, av fr. automobile (se AUTOMOBIL), o. strada, väg, av lat. strata (se STRÅT)]
(mera tillf.) bred bilväg (i sht väg på vilken trafiken i vardera riktningen är enkelriktad, motorväg, autostrada). Här, helt nära vår strada som leder till Kristus på berget, / strövar, naket och fattigt och hungrigt Brasiliens urfolk. Taube Svärmerier 43 (1946). Stradan (förbi Huskvarna) skulle bli 27 m. bred och få två körfiler. AP 1954, nr 244, s. 2. På håll från stradan är busksnåren. Arnér Finnas 8 (1961).
