SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STRÄCK sträk4, sbst.5, n. (Celsius G1 2: 16 (1753) osv.) ((†) r. l. m. Mimer 1839, s. 227, OoB 1895, s. 134).
Ordformer
(streck 18471935. strek 1753. sträck c. 1775 osv.)
Etymologi
[sannol. (väsentligen) elliptiskt för SPORRSTRÄCK, men med mer l. mindre klar anslutning till STRÄCKA, v.]
1) i uttr. i (fullt, förr äv. full, äv. flygande, förr äv. oavbruten) sträck, i fråga om ritt o. d.: i full karriär (se d. o. 3), i fyrsprång, i sporrsträck; i sht förr äv. i uttr. i sporrande sträck, i sporrsträck, förr äv. i uttr. i lika sträck, i samma fyrsprång l. sporrsträck. (Se) den Hingsten i fullt sträck, / Hur han löper (för släden) ung och käck. Bellman (BellmS) 1: 139 (c. 1775, 1790). Atterbom 2: 208 (1827: lika). Mimer 1839, s. 227 (: oafbruten). Tatarerne hafva spännt i rede för vår tarantas fyra otamda hästar, hvilka i flygande streck skena fram uppå fältet. Castrén Res. 2: 309 (1847). Är det den vilde jägarn, / Som sätter af i sträck? Snoilsky 2: 57 (1881). Karlfeldt FlPom. 35 (1906: sporrande). Tre personer kommo plötsligt i (sporr)sträck ridande förbi. Östergren (1948). — särsk. oeg., i fråga om djurs springande i full fart l. persons springande l. marscherande i högsta fart l. av alla krafter o. d.; förr äv. allmännare, i fråga om att göra ngt annat i full fart. Eric med desz hela sällskap, hwilken i fullt strek togade emot hans härbärge. Celsius G1 2: 16 (1753). Så långt .. skref jag uti fullt sträck. Bellman (BellmS) 4: 202 (1777). Han sprang i fullt sträck. Meurman (1847). En glad kalf, galopperande i full sträck med svansen i vädret. OoB 1895, s. 134. (Greven) sprang med lättnads suck öfver planket i sträck. Jensen Mickiewicz Tad. 78 (1898). Det bar av i sträck till kontoret (vid avlöningsdags). ByggnArbMinn. 136 (1950).
2) (ngt vard.) i utvidgad anv. av 1, i uttr. i (ett) sträck, förr äv. på sträck, betecknande att ngt sker l. pågår l. att ngn gör ngt i (en) följd, utan uppehåll, oavbrutet; äv. i fråga om att göra ngt upprepade gånger efter varandra. Han hade sovit tio timmar i (ett) sträck. Tholander Ordl. (1872). Bondeson Anna 53 (1883: ). I stället för att .. göra resan i ett sträck, fann jag lämpligt att indela den i flera exkursioner. Ymer 1898, s. 97. Han sprang med näsduken för högra ögat, som blödde i ett sträck. Siwertz JoDr. 173 (1928). Arbetet började kl. 7 på morgonen och pågick i ett sträck med små vilopauser till kl. 7 på kvällen. EtnolKällskr. 3: 207 (1946). Tre dar i sträck har jag suttit och sett på henne medan hon har ätit lunch. Beckman DamRödHatt 12 (1966).
Ssgr (i allm. till (1 o.) 2. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till sträcka, sbst.1; jfr sträcka, sbst.1 ssgr, sträcka, v. ssgr): STRÄCK-BOMBNING, r. l. f. [senare leden vbalsbst. till bomba, bombardera, avledn. av bomb] bombning (bombardemang) som äger rum i (ett) sträck. SvD(B) 10/8 1945, s. 4.
-FLYGA. zool. flyga en (längre) sträcka i ett sträck (o. i rak riktning). VäxtLiv 4: 346 (1938). FoFl. 1945, s. 22.
-FLYGARE. duv. särsk. om brevduva som kan flyga l. flyger mellan uppsläppsplats o. hemslag i ett sträck. MedlemsblSvDufafvF 1915, nr 1, s. 13.
(1) -FLYKT, sbst.2 (sbst.1 se sp. 12951). (numera mindre br.) flykt (se flykt, sbst.1) varvid man springer för fullt l. av alla krafter. Hemberg Kola 126 (1902).
-FLYKT, sbst.3 i sht zool. flykt (se flykt, sbst.2 1) som sker i ett sträck; flykt över en längre sträcka l. flykt varvid fågeln l. fåglarna sträcker l. flyger i ett fågelsträck. LfF 1885, s. 234. (Skalbaggen) for iväg i en lång, surrande, mycket snabb sträckflykt tvärs över viken. Rosen GrönK 45 (1940).
(1) -GALOPP. (numera mindre br.) galopp som sker i fullt sträck, sträckt galopp. Topelius Fält. 2: 152 (1856). Östergren (1948).
-JAKT, sbst.2 (sbst.1 se sp. 12951). jakt som sker i ett sträck; jfr -ränning. Schulze KanadPrär. 40 (1931).
-KÖRA, -ning. (ngt vard.) i fråga om bilkörning: köra i (ett) sträck. DN(A) 3/9 1964, s. 9.
-LEK. (numera föga br.) lek (se lek, sbst. 1 e) som pågår i ett sträck en längre tid. SvMerc. 1764, s. 833.
-LÄSA, -ning. läsa (ngt) i (ett) sträck; äv. utan obj. Törneros (SVS) 1: 376 (1826: sträckläsning). Denna bok (dvs. H. Bangs Tine), som jag hade sträckläst tre gånger å rad. Söderberg 10: 119 (1903, 1921). Han sträckläste flera dygn. IllSvOrdb. (1955). Man sätter sig inte lämpligen att sträckläsa den gamle Plinius. Henrikson AntikHist. 2: 265 (1958).
Avledn.: sträckläsare, m.//ig. (mera tillf.) person som sträckläser l. brukar sträckläsa. TSvLärov. 1950, s. 50.
-MARSCH. mil. marsch (se marsch, sbst.1 1 a, äv. 1 b) varvid en (längre) vägsträcka tillryggaläggs i ett sträck (o. i snabb takt), ilmarsch, oavbruten l. forcerad marsch; jfr -tåg, sbst.1 I sträckmarscher drefs hären åstad. BL 19: 123 (1852). Schröder Skid. 77 (1900; i fråga om skidlöpning). HT 1960, s. 78.
-RIDA. rida i ett sträck (en längre sträcka l. tid); jfr -ritt. Ek SvFolkv. 116 (1924).
-RITT. ritt varvid en (längre) sträcka tillryggaläggs i ett sträck; jfr -rida. LfF 1871, 1: 123.
-RODD. fisk. jfr -ritt. SD 1896, nr 403, s. 6.
-RÄNNING. [till uttr. ränna sträck på (villebråd); se ränna, v. 8 a δ] (förr) jakt på skidor varvid man löpte tills villebrådet var upphunnet (o. nedlagt); äv. i uttr. sträckränning på l. efter ngt. Sträckränning med hundar på något af de färska järfspår, som (osv.). Hemberg ObanStig. 165 (1896). Sträckränning på varg. Därs. 170. Hundarnas tjut (överröstades) af de i sträckränning tillskyndande infödingarnas jagtrop. Hemberg Kola 125 (1902). Sträckränning på goda skidor efter vildrenshjorden. Därs. 160. Frisendahl Skogsdjup. 98 (1925).
-SEGLATS. seglats (över en längre sträcka) som sker i ett sträck; jfr -segling. Melander Långtur 62 (1896).
-SEGLING. jfr -seglats. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 132 (1879).
-SIM. (numera bl. mera tillf.) sträcksimning. Halfmilslånga sträcksim. Norman GossLek. 79 (1878). Sträcksim kallas bröstsim i långsam takt så som en van simmare utför sina rörelser, då han har lång väg för sig. Balck Idr. 2: 392 (1887). Programmet (för simtävlingarna) upptog sträcksim å såväl 100 som 1,000 meter. NordIdrL 1902, s. 243. I sträcksim försvunno .. (uttrarna) snart ur vår åsyn öster ut. SvKryssKlÅ 1935, s. 173.
Ssg (mera tillf.): sträcksim-tävling. NordIdrL 1902, s. 243.
-SIMMA. (mera tillf.) simma ”sträcksim”. (Vildgåsen till tamgåsen:) Det kan ju hända, att du är stark i att sträcksimma. Lagerlöf Holg. 1: 33 (1906).
Avledn. (numera bl. mera tillf.): sträcksimmare, m.//(ig.). person som simmar l. är framstående i sträcksim. TIdr. 1885, s. 119. -simmerska, f. [jfr sträck-simmare] kvinnlig sträcksimmare. Rydberg Vap. 328 (1891).
-SIMNING. (numera bl. mera tillf.) simning en (längre) sträcka i ett sträck, långdistanssimning; jfr längdsimning; förr särsk. om sådan tävlingssimning med användande av bröstsim; jfr -sim. Topelius Fält. 3: 261 (1858). När Gustaf tagit af skjortan låg han nästa ögonblick i vattnet och tog genast en sträcksimning ut till moringen. Strindberg TjqvS 1: 90 (1886). Hoppning från trampolin och tornet jemte sträcksimning, vattentrampning, ryggsimning och flytning. SD(L) 1892, nr 239, s. 4. TIdr. 1897, s. 420 (om bröstsim). IdrIMar. 1935, s. 272.
(1) -TRAV. (numera föga br.) trav som äger rum i full fart, sträckt trav. Tigerhielm 41 (1867). Östergren (1948).
(1) -TRAVA. (numera föga br.) trava i sträckt trav. Balck Idr. 1: 341 (1886).
-TÅG, sbst.1 (sbst.2 se sp. 12991). om tåg varvid ngn tillryggalägger en (längre) sträcka i ett sträck; sträckmarsch. En hoop ryssar till någre tusend stark (hade) begifwit sigh på ett sträcktogh vth omkringh i landet. Brahe Kr. 62 (c. 1585). Högberg Fåg. 74 (1912).
-ÅKA. åka en (längre) sträcka i (ett) sträck. Rosén Allemansr. 130 (1976).
-ÅKARE. särsk. (sport.; numera föga br.): person som ägnar sig åt längdåkning, längdåkare. PT 1910, nr 3 A, s. 3 (om skridskoåkare).
-ÅKNING. särsk. (sport.; numera föga br.): längdåkning. Hubendick FlickLek. 47 (1879; i fråga om skridskoåkning). Den 19 februari anstälde norrländingarne en täflan i skidlöpning, sträck- som backåkning. TIdr. 1886, s. 53. SAOL (1973).
Spoiler title
Spoiler content