publicerad: 1942
Ordformer
(ländh 1633. läng(h) 1554—1688. längd(h) 1524 osv. lenged 1626. längn 1686. lengt 1556)
Etymologi
[fsv. längd, motsv. d. længde, isl. lengd, mnt. leng(e)de, feng. lengð, eng. length; av ett germ. langiþō, avledn. av LÅNG]
1) (ngns l. ngts) utsträckning i sin längsta dimension (särsk. i vågrät riktning); egenskapen l. förhållandet att vara (så l. så) lång. En stång av tre alnars (förr äv. alnar) längd. Stången har en längd av tre meter. OPetri Tb. 9 (1524; uppl. 1929). Stadhen ligger fyrkant, Och hans lengd är så stoor som breedden. Upp. 21: 16 (Bib. 1541; NT 1526: långheet). Läder Benche dyno om 5 al(na)r längh. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 142 (i handl. fr. 1554). Vägens längd afskräckte mig från resan. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Sveriges största längd är 160 nymil. Aldén Medb. 1: 1 (1884). Hattnålar i olika längder. PriskurCronquist 1898, s. 29. Armen sträckes ut i sin fulla längd. Holmberg Boxas 35 (1921). — jfr ALNS-, ANSIKTS-, ARM(S)-, BAN-, BRISTNINGS-, FAMNS-, FOT-, FRONT-, GENOMSNITTS-, KEDJE-, KJOL-, VÅG-LÄNGD m. fl. — särsk.
a) skeppsb. i vissa uttr. betecknande ett fartygs längd enl. olika beräkningsgrunder. Skjeppets längd öfver Stäf. Liedbeck ArchNav. B 4 b (1744). Längden i vattenlinien. Lavén Sjöv. 4 (1853). Längd överallt, (dvs.) avståndet mellan förstävens och akterstävens yttersta punkter. Nerén (1930). Längd mellan perpendiklarne. Nilsson Skeppsb. 214 (1932).
b) om kroppslängd. Hwilken jbland idher är, som medh sin vmsorgh förmå sätia ena alen till sina längd? Mat. 6: 27 (NT 1526; Vulg.: ad staturam; Melin HelSkr. 1865: till sin lifslängd (i överensstämmelse med den gr. texten)). (Han) ähr .. nu nästan om min längdh till växt. OxBr. 3: 185 (1629). Sträcka på sig i hela sin längd. Schulthess (1885). Deras barn .. stodo i rad efter längd. Hallström Händ. 135 (1927). jfr KROPPS-, MEDEL-LÄNGD m. fl.
c) om själva dimensionen; längdriktning. Så l. så stor på längden l. i längd, äv. i längden, förr äv. till längden, så l. så lång. Uppmäta ngt på längden, förr äv. till l. efter längd. (Huset) hade halff femtonde alin j lengden. OPetri Tb. 30 (1524; uppl. 1929). Han .. määlte syllena åt portenom til lengd och til breedd. Hes. 40: 6 (Bib. 1541). Kamranar (i tämplet) .. määlte han .. effter lengd och breedd. Därs. 7. En .. stenart, / Med sprickor båd' på längden och på tvären. Lidforss Dante I. 2: 39 (1902). särsk. ss. förled i ssgr, betecknande ngt som har sin utsträckning i längdriktningen l. på längden.
d) övergående i konkret bet.
α) om den långa sidan av ngt, långsida; äv. om ngt i hela dess utsträckning på längden. Christian IV (satt) .. vid längden af bordskifvan. Hallenberg Hist. 4: 818 (1794). Invändigt löpte korridorer i båda våningarna genom byggnadens hela längd. De Geer Minn. 1: 12 (1892).
β) (i poetiskt spr., numera föga br.) om långt föremål. JGOxenstierna 2: 49 (1796, 1806). Den tunga Elefanten smidigt böjer / Till lek för dem sin snabels längd. Dens. 4: 127 (1815). Tegnér (WB) 3: 4 (1817).
e) (i sht i vitter stil) bildl. Ef. 3: 18 (Bib. 1541). Af längden och vidden af denna (merkantilismens) villfarelse kan man göra sig ett begrepp om öfverlägsenheten af statens upplysning. Bergstedt Clément PolEkon. 461 (1868).
2) avstånd; (väg)sträcka. Lijten börda giör längden tung. Grubb 459 (1665). Längden, som .. kulan beskrifver. VetAH 1746, s. 76. Flensburg Sång. 191 (1899, 1915). — jfr HOPP-, KABEL-, KAST-, KLUBB-, VÄG-LÄNGD m. fl. — särsk.
a) idrott. i fråga om tillryggaläggande av viss (lång) vägsträcka ss. idrotts- l. sportsprestation; dels ss. förled i ssgr, dels elliptiskt för dylik ssg, särsk.: längdhopp. Han tog första pris i längd. Hoppa längd. Hjertberg HbIdr. 2: 40 (1911). Han hoppade 283 (cm.) i stående längd. IdrBl. 1924, nr 31, s. 12.
b) sport. o. idrott. elliptiskt för: hästlängd resp. båtlängd. Åtta (rodd-)båtar täflade i tre omgångar, men i sluttäflan slog London sina båda medtäflare med två längder. TIdr. 1882, s. 139. (Hästen) kom in i briljant stil, vinnande i handgalopp med omkring 50 längder. Därs. 1894, Julnr s. 7. STSD(A) 1933, nr 274 A, s. 13. jfr BÅT-, HÄST-LÄNGD m. fl.
3) longitud; dels geogr. om en orts avstånd från en viss vedertagen nollmeridian (numera nästan alltid Greenwich), mätt i grader på ekvatorn; dels astr. om en stjärnas avstånd från vårdagjämningspunkten, mätt (åt öster) i grader på ekliptikan. I tenna Circilen (dvs. ekvatorn) pläga Astronomj mäta himmelens längdh. Luth Astr. 40 (1584). Därs. 66. Vi äro nu ungefär på den geografiska längd som Azoriska öarna, d. ä. vi ha dem rakt i söder. AFSoldan (1849) hos Aho Soldan 191. Opposition inträffar, då de båda himlakropparnas längder skilja sig på 180°. NF 1: 1208 (1876).
4) i fråga om framställning i tal l. skrift: egenskapen l. förhållandet att vara (så l. så) lång l. utförlig; utförlighet; omfång. KOF 1: 192 (1575). En sådan utförlighet och längd, som vi nu förutsätta hos en bok. Agardh ThSkr. 1: 115 (1843, 1855). Han var .. såsom talare tröttande genom sina sakrika anförandens längd. De Geer Minn. 2: 212 (1892). — särsk.
a) (†) i uttr. i, äv. efter längden, utförligt; vidlyftigt; i sin helhet, fullständigt. G1R 9: 383 (1534). (Jag beder) at E. Kongl. Maij:t ville nådeligen vare tillfridz, at .. (betänkandet) så i längden ställt ähr, effter jag thett kortere icke hafver kunnet författe. Därs. 29: 596 (1559). Huilkett altt för longtt wore här vdi lengdhen till att förtälie. E14R 1561, 1: 139 b. Aff Edre breff och Memorialer förnimme wij effter längden tillståndedt der vthe. HSH 38: 358 (1636).
b) (numera knappast br.) longör. Almqvist Amor. XIX (1839). (Wagners) patetiska öfverdrifter, gränslösa längder och symbolistiska dunkelhet. AB 1898, nr 17, s. 3. I sitt nuvarande skick med sin tunna ”handling” .. och sina många längder erbjuder .. (lustspelet) ej mycket intresse. PT 1901, nr 68, s. 3.
5) utsträckning i tiden, varaktighet; särsk.: lång varaktighet, långvarighet. Dagens, sommarens längd. En tijmes lengd. VarRerV 48 (1538). Hoo kan vthtala hans lijffs lengd? Apg. 8: 33 (Bib. 1541). Bönderna kommo .. till hertigen och klagade öfver riksdagens längd. Fryxell Ber. 4: 221 (1830). (Marknadsveckan) är av olika längd, från fyra till åtta dagar. Nilsson FestdVard. 168 (1925). — jfr DAGS-, LEVNADS-, LIVS-, TIDS-LÄNGD m. fl. — särsk.
a) konkretare: lång tid l. tidrymd; tidsavsnitt i hela sin längd. Så vidt som evighetens långa längder gå. TRudeen Vitt. 302 (1695). Lycka och medgång .. får icke orubbad intaga längden af vårt lefverne. Mennander ÅmVetA 1766, s. 39. Min tanke föres genom århundradens längd, genom mängden af bedrifter. 2SAH 12: 219 (1827). Larsson Stud. 133 (1891, 1899). — särsk.
α) i uttr. draga ut ngt, förr äv. skjuta ngt i längden, draga ut på tiden med l. fördröja ngt resp. skjuta ngt på framtiden; draga ut på l. i längden, förr äv. försträcka sig i längden, draga ut på tiden, vara l. bliva långvarig. Ther szom thenne Feygde szeg vdi Lengdenn forstrecke vill. G1R 10: 37 (1535). Differera, uppehålle och skiuthedtt (dvs. kriget) i längden. AOxenstierna 2: 307 (1617). Drogos underhandlingarna ut i längden (så osv.). Landsm. VIII. 2: 74 (1891). Fälttåg, som drogo ut på längden. Quennerstedt C12 2: 33 (1916).
β) i uttr. i l. under tidens l. tidernas längd, förr äv. med l. på tidens längd, under l. efter en lång följd av år, under tidens lopp; med tiden; i längden. Däss Sårg mäd tidens läng sig lättlig stilla tör. LejonkDr. 213 (1688). I Tidsens långa längd. Frese VerldslD 136 (1714, 1726). Under tidens längd. 2SAH 1: Föret. 32 (1801). Berzelius Brev 14: 217 (1843: på tidens längd). I tidernas längd. Samtiden 1872, s. 14. NPs. 1921, 508: 5.
γ) i uttr. i längden, förr äv. i längd.
α') under l. efter lång l. obegränsad tid framåt, under loppet av (l. då ngt fortsätter under) en längre tid, i det långa loppet; under årens lopp; vad tiden lider; på lång sikt. Det bär sig inte i längden. Det blev tröttsamt, enformigt, trist i längden. G1R 1: 192 (1524). Ther Öffuerheet icke wore, skulle werlden vthi lengdenne ingalund kunna bliffua beståndandes. LPetri ChrPred. A 5 a (1561). Vi få se huru det går i längden. Dalin Arg. 1: 95 (1733, 1754). Ett öfvertag, fotadt på så rörlig grund, (var) i längd svårt att bibehålla. Crusenstolpe Ställn. 9: 78 (1844). Hallström Skepn. 42 (1910).
β') (†) i framtiden; längre fram, framdeles, senare, sent omsider; i fortsättningen; med tiden. Tu haffuer ock talat til tins tienares hws om tilkommande ting j lengdenne. 2Sam. 7: 19 (Bib. 1541). Sillfänget har j längden förswunnit. HTSkån. 1: 191 (1658). Sedan huru Tårten skal fyllas och fazoneras, finner man vthi lengden här efter ombemält. Salé 112 (1664). At man .. honom vti längden en bettre lycka tilönskar. Humbla Landcr. 4 (1740).
δ) i uttr. på längden, äv. (numera föga br.) på längd, i längden, i det långa loppet, på lång sikt. Leopold (SVS) II. 2: 169 (1793: på längd). Den älskarn, som baresta tiger och ler, / Kan inte på längden oss smaka. Fahlcrantz 2: 64 (1825, 1864). Barnens närmaste vård kunde ej gerna på längden anförtros åt betjeningen ensam. 3SAH 2: 360 (1887). En oundviklig upprepning af samma motiv, som på längd verkar något tröttande. SD(L) 1904, nr 312, s. 4.
ε) (†) i uttr. längden efter, i längden. (Man skall smörja bistocken med en uppgiven blandning) när Bijn begynna Swärma, så komma the Längden effter, til at boo ther inne. IErici Colerus 2: 107 (c. 1645).
b) i fråga om ljud; särsk. språkv. om språkljud: kvantitet, uttalstid; särsk. om lång kvantitet, egenskapen l. förhållandet att vara lång. Stafvelsernas längd. Hof Skrifs. 120 (1753). Bokstafven h .. skulle tjena .. att utmärka vokalernas längd. 2SAH 1: Föret. 34 (1801). Två noter af olika längd. Wegelius MusH 57 (1891). — jfr HEL-, KONSONANT-, STAVELSE-, TAKT-, VOKAL-LÄNGD m. fl.
6) till viss längd avmätt l. avtaget l. avkapat stycke av ngt. Bräder, som äro sågade af andra längden af såg-stocken. PH 2: 881 (1731). 3 längder tryckta mattor. BoupptVäxjö 1870. Så snart trädet är fälldt, afsågas det i två eller tre längder. LbFolksk. 278 (1890). Därefter bakas af (vete-)degen alt efter behag längder, små bullar eller kringlor. Friberg Kokb. 67 (1893). Velocipedkedjor i avpassade längder. KatalÅhlénHolm 95: 144 (1928). — jfr MATT-LÄNGD m. fl.
7) lång (sammanhängande) rad, särsk. av föremål l. efter varandra levande l. värkande personer l. (numera mindre br.) efter varandra inträffande händelser o. d.; följd, serie; förr äv. allmännare: mängd. Jag är så perturberad af en stor längd fruentimber. Ekeblad Bref 1: 167 (1652). Denna Sveriges olycka begynte en längd af flera, som varade öfver et hundrade sextio åhr. Dalin Hist. 2: 526 (1750). (Det är vanligt) at en enda männskelig svaghet nyttjes af vrånga sinnen, til at utplåna en stor längd af hederliga gerningar. Kryger ÅmVetA 1764, s. 6. Att sätta flere stolpar i en längd (vid höhässjning) ödade tid. LfF 1901, s. 45. — särsk.
a) om lång (sammanhängande) följd l. rad av tidsperioder (år o. d.); äv. i uttr. en längd av tid, en lång tidsföljd; jfr 5 a. JGOxenstierna Dagb. 148 (1771). Igenom en längd af sekler. 1SAH 2: 192 (1787, 1802). Äfven fideikommisserna skola, efter en längd af tid, upphöra. Livijn 2: 76 (1831). I en längd af för eder lyckliga år. Thomander 1: 610 (1841). Rääf Ydre 1: 51 (1856).
b) (numera föga br.) om sammanhängande rad av byggnader; äv. om långsträckt byggnad, länga; äv. i uttr. i längd med ngt, i sammanhängande rad med ngt. 2ne Fähuus i en Längd. VDAkt. 1735, Syneprot. F III 7. En ljten byggning i längd, och under samma Tak med Brygghuset. Därs. 1750. I denna längd (av det kungliga slottet där slottskyrkan inrymdes), hvilken sålunda blef hufvudflygel, upptogs andra hälften af rikssalen. Estlander KonstH 413 (1867).
8) (lång) förteckning, lista; register; utom i mera tillf. anv. numera bl. i a o. b. GripshR 1546—47. KlädkamRSthm 1596 A, s. 21 a (om dagboksmässigt förda räkenskaper). (Vi vilja) at then som rector academiæ är skal .. late förskicke .. oss .. en underskrifuen och undersigladt längd på allt thet han föregångne åhr utrettat hafuer. Annerstedt UUH Bih. 1: 96 (i handl. fr. 1612). Tän som till bröllops låter biuda ware förplichtat een aff sig vnderskrefwin längdh på täm som biudas skole, skaffarne tillställa. HSH 31: 61 (1661). En .. Längd på de betydligare (tryck-)felen. ASScF VIII. 2: 315 (1864, 1867). — särsk.
a) om (längre) förteckning över personer l. föremål l. företeelser, uppgjord av administrativ myndighet o. d. för visst ändamål, ss. för inregistrering l. kontroll (särsk. av fullgjorda l. uteblivna prestationer) l. till ledning vid offentliga förrättningar o. d. Föra, upprätta, uppgöra, förr äv. hålla l. ställa en längd. G1R 27: 44 (1557). Jörenn Pederszonn (skall) granneligen upteckne, upschriffve och enn claer längd stelle på Kong:e M:ttz egne landboer och arffvegodz. Därs. 28: 63 (1558). (I kyrkoordningen är bestämt) huru Kyrckiotijonden skal richtigt utfordras och intagas, och wissa lengder ther på hollas. KOF II. 1: 353 (1659). Längder, som af häradsskrifvare utfärdas till prestval. SPF 1858, s. 203. Av gammalt föra prästerna i Sverge en mängd längder över befolkningen. Flodström SvFolk 442 (1918). SFS 1920, s. 2357 (om röstlängd). jfr ANNOTATIONS-, ARKLI-, AUKTIONS-, AVGÅNGS-, AVKORTNINGS-, AVLÖNINGS-, BEDJE-, BESKATTNINGS-, BETES-, BETYGS-, BEVILLNINGS-, BYTES-, BÄNK-, BÖTES-, DEBETS-, DEBITERINGS-, DELNINGS-, DOM-, DOP-, DÖDS-, FASTIGHETS-, FOLK-, FYRK-, FÖRHÖRS-, HUSFÖRHÖRS-, INSKRIVNINGS-, KOMMUNION-, LAGMANS-, MANTALS-, PRÄST-, REST-, RESTANTIE-, RÖST-, SAKÖRES-, SKATTE-, STRAFF-, TAXERINGS-, TIONDE-, UTSKRIVNINGS-, VAL-LÄNGD m. fl.
b) förteckning (i viss ordning, särsk. i tidsföljd) över personer som i ett l. annat avseende utgöra en enhetlig grupp, ss. medlemmar av samma släkt l. innehavare av samma befattning o. d.; numera företrädesvis ss. senare led i ssgr. (Några författare) hafva skänkt oss längder, vidlöftige nog, på Konungar som skola styrt Finland innan det kom under främmande välde. Porthan 5: 9 (1788). 2VittAH 15: 179 (1833, 1839). jfr AN-, BISKOPS-, HELGON-, KONUNGA-, REGENT-, ÄTT-LÄNGD m. fl.
c) (†) om register i bok o. d. (Denna upplaga är försedd med) Register och tarftige (dvs. behövliga) längder. Bureus KonStyr. A 5 b (1630). Därs. P 4 a (1634). jfr: Staf-Rad eller A. B. C. Lengd På the märkeligaste orden i Götrekz och Rolfs Saga. Verelius Gothr. Notæ I 1 b (1664).
Ssgr (i allm. till 1 c slutet): A: LÄNGD-AXEL. (i fackspr.) jfr axel, sbst.1 I 5. TByggn. 1859, s. 70. —
-BANA, r. l. f. järnv. järnväg i längdriktningen av ett land l. landskap o. d.; motsatt: tvärbana. NF 8: 1014 (1884). En längdbana från Göteborg genom Bohuslän till norska gränsen. 2NF 36: 852 (1924). —
-BESTÄMNING. särsk. geogr. o. astr. till 3; jfr bestämning 6. AJourn. 1813, nr 144, s. 2. Längd-, bredd- och azimut-bestämningar. NF 2: 1192 (1878). Ymer 1919, s. 295. —
(1) -BREDD-INDEX. antropol. index som anger förhållandet mellan ett kraniums längd o. bredd. GRetzius i TAntrop. I. 2: 14 (1874). Genom att uttrycka huvudskålens största bredd i procent av dess största längd får man det av A. Retzius införda s. k. längd-breddindex. 3NF 10: 177 (1929). —
-BYGGNAD. arkit. långsträckt byggnad. NF 3: 173 (1878). S. Pauls katedral i London .. med .. en oerhörd längdbyggnad. Hahr ArkitH 450 (1902). —
(3) -BÅGE. geogr. meridian. Lundell (1893). Kusten af Alaska väster om 160 längdbågen. HeimdFolkskr. 28: 4 (1895). —
(3) -CIRKEL. astr. dragen över himmelssfären parallell med ekliptikan. —
-DAL. geogr. dal som löper parallellt med omgivande bärgskedjor o. d.; motsatt: tvärdal. JernkA 1827, Bih. s. 63. —
(2) -DYKNING. idrott. dykning i förening med simning viss distans under vattnet. TIdr. 1897, s. 277. Längddykning som förekommer i simmagisterprovet, där det gäller att för herrar avverka 23 meter och för damer 19 meter under vattnet. DN(B) 1941, nr 182, s. 4. —
(1) -ENHET~02 l. ~20. enhet för uppmätning av längd. Fock 1Fys. 7 (1853). Metersystemets längdenheter. SFS 1906, nr 10, s. 27. Vi bruka i allmänhet som längdenhet vid angivandet av avstånden inom solsystemet använda jordens avstånd från solen. Bergstrand Astr. 247 (1925). —
(2) -FLYGNING. Uppöfva brefdufvor i längdflygning. KrigVAH 1886, s. 77. Rekord i längdflygning (med flygmaskin). Grenander LuftskFlygm. 86 (1910). —
(1, 2) -FOT. jfr -meter. Rothstein Byggn. 536 (1859). Gångbron skulle tåla en belastning af 900 skålpund för hvarje längdfot. Sthm 3: 167 (1897). —
-FÅRA, r. l. f. Lundberg HusdjSj. 231 (1868). Hinnfrukten (hos vetet) är .. försedd med en djup .. längdfåra. Rosendahl Farm. 32 (1895). —
-FÖRBINDNING. skeppsb. jfr förbindning 4 a β. Kölsvin, det vill säga längdförbindningar, som gå längs hela skeppsbottnen. UB 7: 342 (1874). —
(8) -FÖRING. jfr föra 16. SFS 1910, nr 117, s. 16. Protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnderna. Därs. 1913, s. 187. —
(3) -GRAD. (längd- 1835 osv. längde- 1790—1853) geogr. longitud; motsatt: breddgrad. Möller (1790). Parallel-kretsarnes grader (kallas) Längd-grader. Palmblad LbGeogr. 10 (1835).
-GÖRDEL. byggn. Gå dessa (förstärknings-)bågar i byggnadens längdriktning, kallas de längd- eller longitudinalgördlar. NF 6: 395 (1882). —
(1, 2) -HINDER. sport. långsträckt hinder vid hinderridning l. hinderlöpning o. d. Balck Idr. 1: 250 (1886). De sammansatta (hindren) bestå av höjd- och längdhinder i förening. RidI 1914, s. 127. —
(2) -HOPP. idrott. fritt hopp framåt i längd. Längdhopp med l. utan anlopp. Stående längdhopp. Norman GossLek. 31 (1878). —
-LINJE. längsgående linje. Heinrich (1814). Thorax (hos en viss insekt) äger fyra hvitaktiga längdlinier. VetAH 1816, s. 236. —
(2) -LÖPNING. idrott. (tävlings)löpning på lång sträcka; numera nästan bl. om skidlöpning; jfr lång-distans-löpning. TIdr. 1885, s. 48 (om skidlöpning). Flodström SvFolk 122 (1918; om skidlöpning).
-MATNING. tekn. på svarv l. fräsmaskin: svarvstålets resp. arbetsstyckets framförande i längdriktningen; motsatt: tvärmatning. TT 1895, M. s. 30. —
(1, 2) -METER. (i fackspr.) en meter långt parti av ngt i hela dess höjd o. bredd; sträckmeter. KrigVAH 1888, s. 142. (Telefonbolaget) måste .. för hvarje längdmeter kabeltrumma årligen erlägga afgift. AB(L) 1895, nr 257, s. 7. Varje tapetrulle .. innehåller 7 längdmeter. Key HjälpDSjälv 75 (1917). —
(2) -MIL. Afstånden i längdmil (i Norrland) äro för sydsvenskar hart när ofattliga. LfF 1912, s. 299. —
(1) -MÅL. (längde- 1825, 1834) (†) = -mått 3. Under .. (Christian I) hade Zar Peter den store vid sitt besök i Roskild låtit sätta sitt längdemål (på kyrkpelaren). Geijer Minn. 110 (1825, 1834). —
(1) -MÅTT. (längd- 1802 osv. längde- 1739—1859)
1) mått för uppmätning av längd; motsatt: yt- o. rymdmått. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 2 b. Såsom enhet för längdemåttet antog man (i metersystemet) en tiemilliondel af afståndet på jordytan ifrån polen till æqvatorn. JernkA 1820, s. 185. EkonS 1: 242 (1893).
2) konkret: redskap av viss längd l. inställbart för olika mått, användt för längdmätning. Åkerman Stångj. 137 (1839). Längdmåtten (böra) regelbundet omjusteras hvart femte år. EkonS 1: 244 (1893). (Vid inskrivningsnämndens sammanträde) medföres af kompaniområdesbefälhafvaren ett längdmått. SFS 1894, nr 64, s. 9.
3) mått som anger ngts längd, (ngts) mått på längden. Rinman 1: 688 (1788). Längdmåttet har .. tagits (vid lärjungarnas mätning), sedan skodonen blifvit afdragna. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 521.
Ssgr: längdmått(s)-enhet. längdenhet. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 16 (1853).
(1) -MÄTNING. (längd- 1758 osv. längde- 1739—1859) Alnen, therefter all Längde .. mätning bör skie. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 2 a.
-PRISMA. (i fackspr.) Ett liggande prisma, .. hvars längdutsträckning är rigtad mot åskådaren (kallas) längdprisma. ASjögren Min. 8 (1865). —
-PROFIL. (längd- 1875 osv. längde- 1824) (i fackspr.) (avbildning av) lodrät längdgenomskärning. JernkA 1824, s. 311 (om avbildning av en kolugn). Utbildningen af älfdalarnas längdprofiler. SvRike I. 1: 41 (1899). Längd- och tvärprofiler upprättas vid utarbetandet af ritningar till järnvägar .. m. m. för att markens lutning tydligt skall framgå. SkogsvT 1906, s. 16. —
(2) -REKORD. i sht idrott. o. sport. rekord i längd; särsk. i idrotts- l. sportsprestation, ss. längdhopp, -löpning, -flygning o. d. Jungstedt Flygv. 25 (1925). —
(jfr 1 c) -RIKTNING.
1) den riktning vari ngt har sin största längd; längdens riktning. I längdriktningen. 2VittAH 14: 74 (1838).
2) obstetr. om fostrets riktning, då denna vid förlossningen sammanfaller med moderkroppens riktningslinje. All tvärriktning bör, genom vändning, förvandlas till fotbjudande längdriktning. Cederschiöld HbBarnm. 220 (1822). NF 5: 693 (1882).
Ssg: längdriktnings-förlossning. obstetr. till -riktning 2. Cederschiöld HbBarnm. 165 (1822). Hufvudstupad längdriktnings-förlossning. TLäk. 1834, s. 248. —
-SKALA, r. l. f. (längd- 1865 osv. längde- 1853) (i fackspr.) på ritning, karta o. d. Fock 1Fys. 14 (1853). Vi äro .. vana att beteckna längdskalan å våra kartor i form av ett bråk, vars täljare städse är 1. Ymer 1918, s. 382. —
-SKILLNAD. (längd- 1756 osv. längde- 1832)
2) geogr. till 3: skillnaden mellan tvenne orters longitud, differens i longitud. Hauswolff Nav. 153 (1756). Längdskillnaden emellan Stockholm och Norrköping (har) blifvit genom flera observationer väl bestämd. VetAH 1813, s. 233. —
(8) -SKRIVNING. (längd- 1675 osv. längde- 1723) utskrivning av längder. PrivBiskop. 1675, s. B 1 a. —
-SKRYNKLIG. (i fackspr.) skrynklig i längdriktningen. Rosendahl Farm. 499 (1897). Torkad maskrosrot .. är längdskrynklig. 2NF 17: 1171 (1912). —
-SKÅRA, r. l. f. TT 1871, s. 149. Efter fällningen gjordes med yxan en längdskåra utefter trädet i barken. 2SvKulturb. 7—8: 254 (1937). —
-SNITT. Eneroth Pom. 2: 68 (1866). Hårda ryggmärgshinnan undersökes och öppnas med ett längdsnitt. SFS 1886, Bih. nr 26, s. 4. bildl. På ett par hundra sidor bjuder .. (urvalet av Tegnérs brev) ett längdsnitt genom skaldens lif. Böök 1Ess. 83 (1913). —
-SPRICKA, r. l. f. UB 2: 175 (1873). Fruktkropparna (hos Lophodermium) äro .. försedda med en längdspricka. 2NF 16: 1098 (1912). —
-SPRIDNING. mil. projektilernas spridning i längdriktningen (i vågplanet) vid skjutning med eldvapen mot vågrät träffyta; motsatt: sidspridning. KrigVAH 1880, s. 70. —
(2) -SPRÅNG. (numera föga br.) idrott. längdhopp. Ling Regl. 102 (1836). Höjd- och längdsprång. Balck Idr. 2: 505 (1887). NordIdrL 1904, s. 342. —
-STRECK.
-STRIMMIG. försedd med längsgående strimmor. UpsLäkF 1866—67, s. 363. Insidan (av vit kanel) är .. fint längdstrimmig. NF 2: 1569 (1878). —
(1, 6) -SÄTTA, v., -ning. skogsv. upplägga (virke) i högar med varje längd för sig. HbSkogstekn. 501 (1922). Edberg TräB 186 (1929). —
(3) -TAVLA. (†) sjöt. tabell med vars hjälp man kunde finna den inseglade longituden. Rosenfeldt Nav. 31 (1693). —
(5 b) -TECKEN. språkv. o. mus. tecken som utmärker längd hos språkljud l. ton. Richert Lyudlag. 350 (1866). —
(1) -TILLVÄXT~02. tillväxt på längden. Wikström ÅrsbVetA 1843—44, s. 548. Sköldkörteln äger .. en mäktig andel i längdtillväxten. Sjövall Sjukd. 147 (1924). —
-TRÄ. TT 1872, s. 281. Bilderna (i träsnittskonst) utföras på skifvor af hårda och täta träslag, .. skurna längdledes (”längdträ”), eller ock på plattor, sammanfogade .. af buxbom eller päronträ, skuret i tvärriktningen (”ändträ”). 2NF 30: 187 (1919). —
-UTSTRÄCKNING~020. Den största af .. öarna har .. en längdutsträckning af 10´. Nordenskiöld Vega 2: 406 (1881). —
Ssg: längdutvidgnings-koefficient. fys. Med en fast kropps längdutvidgningskoefficient menas förhållandet mellan längdutvidgningen för 1 grads temperaturförhöjning och längden vid 0°. Moll Fys. 2: 9 (1898). —
-VIS, sbst. (längd- 1637. längde- 1576) (†) i uttr. (ut)i längdvis, i längd(er) (se längd 8)?; möjl.: utförligt (jfr längd 4 a). Han (har) .. all Vtföring hedan iffrå Suerighe och til the fre[m]mandhe gra[n]neligha vptechnat vdhi lengdeuijs, til at göra K: M: ther om och beskedh. TullbSthm 1576. I längdwis Paulus tecknar, / Them som han wille tee. Bureus Nym. 9: 3 (1637). —
B (†): LÄNGDE-GRAD, -MÅL, -MÅTT, -MÄTNING, -NERV, -PROFIL, -SKALA, -SKILLNAD, -SKRIVNING, -VIS, se A.
Avledn.: LÄNGDA, v. till 1: göra (ngt) längre, förlänga; i sht (särsk. i fackspr.) med avs. på klädesplagg o. d. VL 1905, nr 240, s. 4. Plymer, som blifvit längdade på bredden genom tillskarfning af fanet. 2NF 21: 1107 (1914). Vi få väl längda din vita klänning med en remsa. Kuylenstierna-Wenster 9Kamr. 49 (1920).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content