SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STUP stɯ4p, adv.3
Etymologi
[sv. dial. stup; utlöst ur sådana ssgr som STUP-RIK, -TRÖTT l. bildat direkt till STUPA, v.1]
(vard., numera bl. mera tillf.) fullständigt l. alldeles l. helt, stört; väldigt l. rasande o. d. Hvad pastorn föreslår är helt enkelt stup omöjligt att sätta i verket. Roos Skugg. 239 (1891).
Spoiler title
Spoiler content