publicerad: 1998
SUNDHET sun3d~he2t, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(sun- (-nn-) 1562—1711 (: sunhetzbevijs). sund- 1528 osv. -het (-ee-) 1528 osv. -hett (-ee-) 1554 (: lijffzsundhett)—1637 (: liffzsundhett))
Etymologi
[fsv. sundhet; motsv. fd. sundhet (d. sundhed), mlt. suntheit, t. gesundheit; avledn. av SUND, adj.]
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) motsv. SUND, adj. 1: hälsa (se HÄLSA, sbst. 4), friskhet; äv. i den tautologiska förb. hälsa och sundhet. Bönen til gudh .. huilken bön krefftog är til lekamlig sundheet och syndernes forlåtilse. OPetri 1: 397 (1528). Allernådigste Keysar, Gudh giffue tigh helsa oc sundheet. Petreius Beskr. 2: 84 (1614). At behålla Fåren wid god sundhet. Bruno Gumm. 165 (1762). Under den första tiden hade .. (Jacob Frese) långa mellanperioder af sundhet, men med året 1724 tilltog (feber)sjukdomen. Schück (o. Warburg) LittH 1: 433 (1896). Vi hoppas, att när Sala stad får sin vattenledning i ordning, skall också här bättre sörjas för den allmänna sundheten i så måtto att ett mera tidsenligt varmbadhus må komma till stånd. Palmborg Westerlund 224 (1939). (Fältskären) påstod sig ha order att undersöka manskapets sundhet. Widding Ryttmäst. 405 (1968). jfr LIVS-SUNDHET.
2) (i fackspr.) egenskapen att vara felfri l. oskadad, friskhet; jfr SUND, adj. 2. På en jordmån af sand eller grus, blandad med gult ler, vexa ekarne långsammare, hinnande sin mognad vid 200 år, hvarefter veden aftager i sundhet. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 153 (1857). Såsom man kunde vänta, voro alla profven mycket fria från blåsor, men denna sundhet hos göten var endast ernådd på bekostnad af segheten eller tänjbarheten. JernkA 1890, s. 11. Vedartade plantskoleväxter — utom skogsplantor — jordgubbsplantor eller månadssmultronplantor får ej yrkesmässigt saluhållas eller försäljas, om ej växterna uppfyller de fordringar i fråga om sundhet och kvalitet som lantbruksstyrelsen föreskriver. SFS 1977, s. 2038.
3) motsv. SUND, adj. 3: egenskapen att vara sund för hälsan. En orts sundhet. Schultze Ordb. 5191 (c. 1755). Luftens, födans sundhet. Weste FörslSAOB (c. 1817). De vigtigaste vilkoren för en bostads sundhet äro: att den har riklig tillgång på ljus, solsken och ren luft samt (osv.). NF 2: 945 (1877). På större arbetsställen bör .. bildas en skyddskommitté .. vilken .. har att verka för säkerhet och sundhet i arbetet. NFMånKr. 1939, s. 57.
4) motsv. SUND, adj. 5 o. 6: egenskapen att vara andligt l. psykiskt l. moraliskt l. intellektuellt sund. Then Andelige Sundheten. Hiärne Suurbr. N 3 b (1680). Många menniskor äro, ty wärr! obekymrade om sin själs sundhet. Hagberg Pred. 3: 156 (1819). En större sundhet i den politiska diskussionen. Forssell Stud. 1: 26 (1875). Sundheten i moralisk värdering. Hallström i 3SAH 24: 421 (1910). Hos .. (Kristusgestalten) fanns sundhet och styrka, allvar och förtröstan, ung visdom, dristig vilja. Ruin SjunknH 205 (1956).
Ssgr (i allm. till 1): SUNDHETS-ATTEST. [jfr t. gesundheitsattest] (numera bl. tillf.) intyg om att person är vid full hälsa, friskintyg; jfr -betyg 1, -pass. Disciplarne kommo mehrendeels .. tilsammans medh sundheets Attester från sine kyrckioherdar på Landet der dhe woro ifrån. VDAkt. 1711, nr 110. Björkman (1889). —
-BESIKTNING. (numera bl. om ä. förh.) besiktning av hälsotillstånd; jfr -visitation. Före inmönstringen undergår manskapet sundhetsbesigtning. Gynther Förf. 2: 149 (1852). Staf PolisvSthm 418 (1950; om ä. förh.). —
-BETJÄNING. (†) koll.: tjänstemän utgörande hälsovårdsmyndighet. Hammar FartygOstIndComp. 81 (i handl. fr. 1766; i hamn). —
1) (av hälsovårdsmyndighet utfärdat) intyg att viss person är vid god hälsa (i sht: icke har smittosam sjukdom); jfr -attest, -pass. ÖoL (1852). Cannelin (1939).
2) sundhetspass (se d. o. slutet). Insmygas waror utan Sundhetsbetyg, skall skepp och gods wara under Confiscation förfallit. Flintberg Lagf. 5: 456 (1803). Kungörelse, Angående Böter för de Skeppare, som uraktlåta att hos Swenske Consuln i Helsingör upwisa sina Sundhets-betyg, då de från Orter utom Nordsjön dit ankomma. Kungör. 9⁄12 1819. BonnierKL (1927). —
-BEVIS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sundhetspass. VDAkt. 1711, nr 232. Boskapen bör (efter att boskapssjuka grasserat) .. besiktigas och märkas, och Sundhets bewiset jemwäl uttryckeligen innehålla, at uti samma ort någon Boskaps störtning i Tre Månader icke förnummits wara händ. Förordn. 23⁄3 1750, s. 3 b. 1⁄11 erhöll han resepass och sundhetsbewis för att resa till Stockholm. Cavallin Herdam. 4: 247 (1857). Likaså skall hvarje arbetare hafva sundhetsbevis innan han får i arbete anställas. Palmberg Hels. 38 (1889). Bergstrand SvLäkS 295 (1958; om ä. förh.). särsk. = pass slutet. Detta är ock orsaken, hvarföre man så ogärna tillåter communication med landet för de ankomne skepp, som ej kunna upte något sundhets-bevis. Landell Bligh 27 (1795). (Till de japanska tullmyndigheterna erlägges) för hvarje sundhetsbevis en och en half dollar. SFS 1896, Bih. nr 33, s. 4. 2NF (1918). —
-BREV. [jfr t. gesundheitsbrief] (†) sundhetspass. Lind (1749). Den 20 November, begaf sig Capitainen til Havre de Grace, för at få et Sundhets bref, (Lettre de Santé) samt en Lots om bord. Thunberg Resa 1: 36 (1788). Tholander Ordl. (1872). —
-BRÖD. (†) av sammalet vetemjöl framställt bröd, grahamsbröd. LdVBl. 1885, nr 129, s. 4. IllSvOrdb. (1955). —
-BYRÅ. (numera föga br.) hälsovårdsbyrå. JournLTh. 1812, nr 238, s. 1. IllSvOrdb. (1955; betecknat ss. ålderdomligt). —
(2) -CERTIFIKAT. (i fackspr.) i fråga om import av växter: intyg om friskhet (frihet från skador l. sjukdomar). SFS 1959, s. 573. Därs. 1975, s. 1761. —
-CHOKLAD. [jfr fr. chocolat de santé] (numera föga br.) choklad framställd av prima kakao (o. socker) utan kryddor (o. ansedd ss. hälsobefrämjande). Okryddadt Choklad får .. i allmänhet namn af Sundhets Choklad. Fischerström 4: 367 (c. 1795). Gentz Lindgren 1: 144 (1920). —
-DRYCK.
1) (numera föga br.) hälsodryck. Såsom ett slags sundhetsdryck bruka somlige att gjuta på Linfröskakor eller på hwetekli watten och låta Hästen dricka. Florman Hushållsdj. 17 (1834). Tholander Ordl. (1872).
2) (†) om utbringad skål (se skål, sbst.2 3 e) för ngns goda hälsa. Nordforss (1805). Lindfors (1824). —
-FÖRESKRIFT~102, äv. ~200. (numera föga br.) hygienisk föreskrift (se d. o. 3). Sthm 1: 480 (1897). SAOL (1973). —
-FÖRESTÅNDARE. (†) = -inspektör. Wisitation af Sundhetsföreståndaren uti den hamn dit fartyget anländt. Danckwardt SmndrFörf. 368 (1823). —
-FÖRFATTNING. (†) författning (se d. o. 6) rörande hygien. 2VittAH 4: 309 (1795). —
-FÖRHÅLLANDE. (numera bl. tillf.) i pl.: hygieniska förhållanden (se förhållande 4). Hygiea 1859, s. 616. TSvLärov. 1952, s. 599. —
-GUDINNA. [jfr t. gesundheitsgöttin] (†) gudinna som symboliserar hälsan (se hälsa, sbst. 5), hälsogudinna; särsk. om den forngrekiska gudinnan Hygieia; jfr hälso-gud. Björkegren 1518 (1786). Schulthess (1885). —
-HUS. (†) (hus som inrymmer) hälsovårdsmyndighet; äv. om sjukhus. Vederbörande .. lade oss genast under quarantän, hvars längd skulle bestämmas af sundhets-huset i London. Agrell Maroco 2: 103 (1796, 1807). Lindfors (1824; om sjukhus). Tholander Ordl. (1872). —
-INSPEKTION. (numera mindre br.) inspektion (se d. o. 2) företagen för att utröna ngns l. ngts hälsotillstånd; jfr -besiktning, -visitation. Vederbörande fältläkare skall hvart tredje år förrätta sundhetsinspektion vid de inom distriktet förlagda trupper. SFS 1887, nr 16, s. 11. IllSvOrdb. (1955). —
-INSPEKTÖR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) person (i sht läkare) med uppgift att inspektera hälsotillståndet hos ngn l. ngt; särsk. (förr) dels om inspektör som tjänstgjorde vid l. var chef för lokal hälsovårdsmyndighet, hälsovårdsinspektör, dels om inspektör (läkare) med uppgift att motarbeta könssjukdomars utbredning; jfr -föreståndare. Fartyget stannar vid karantänstationen. Sundhetsinspektörerne komma om bord, och emigranterna, kanske tillhopa mycket öfver tusen personer, defilera förbi med blottadt hufvud och med sitt vaccinationsbevis i hand. Beckman Amer. 1: 11 (1883). På hälsovårdens område möter oss först och främst: 1. Hälsopolisen, hvars närmaste chef är sundhetsinspektören, som antages af hälsovårdsnämnden och skall vara en i allmän hälsovård kunnig läkare. Sthm 1: 482 (1897). För tjänstgöring såsom sundhetsinspektör i stad enligt lagen .. angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar äger (osv.). SFS 1932, s. 243. SAOL (1973). —
-KAFFE. (†) om ekollonkaffe (som förr ansågs verksamt mot vissa barnsjukdomar); jfr hälso-kaffe. UB 5: 85 (1873). WoJ (1891). —
-KALENDER. (†) om avdelning i kalender (se kalender, sbst.2 1) innehållande råd för behandling av sjukdomar o. d.; jfr kalender, sbst.2 1 a. Quensel Alm(Sthm) 1724, s. B 2 a. —
-KASSA. (†) kassa (se kassa, sbst.1 7) som insamlar medel o. som utbetalar understöd vid sjukdom, sjukkassa. Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 127. (1801). —
-KATEKES. (†) katekes (se d. o. 2) innehållande elementära regler om hälsovård. Broocman TyUnd. 2: 128 (1808). Bergman VSmSkr. 64 (1825). —
-KOLLEGIUM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) centralt ämbetsverk som utövade tillsyn över hälso- o. sjukvård; i sht om det centrala ämbetsverk för svensk hälso- o. sjukvård som existerade 1813 (varvid det ersatte Collegium medicum)—1877 (då det ersattes av Medicinalstyrelsen). VDAkt. 1722, nr 57. Bergstrand SvLäkS 21 (1958). —
-KOMMISSION. kommission (se d. o. 5) med uppgift att vidta åtgärder i en l. flera frågor rörande hälso- l. sjukvård; särsk. dels om en år 1737—1767 i Sv. verksam kommission med uppgift att förekomma o. hejda farsoter, dels (om förh. i Norge) om (år 1860 inrättat) kommunalt organ för hälsovård (numera kallat: helseråd). Kongl. Sundhets Commissionens Underrättelse, Huruledes hwarjehanda denna tidens gångbare hetzige Siukdomar kunna förekommas, och .. botas. UnderrSundhCommiss. 5⁄4 1740, s. 1 a. BtRiksdP 1904, Saml. 1. I. 2: nr 45, s. 31 (om förh. i Norge). Till värn mot pesten inrättades 1348 en sundhetskommission i Venedig. Wirgin Häls. 3: 10 (1933). —
-KOMMITTÉ. (numera bl. om ä. förh.) jfr -kommission o. hälsovårds-kommitté. Hygiea 1849, s. 56. Sundhetskomitén, som är öfverstyrelse för sundhetsväsendet i Turkiet. BtRiksdP 1891, 3 Hufvudtit. s. 17. Staf PolisvSthm 377 (1950; om ä. förh.). —
-KONTROLL. särsk. (i fackspr.) kontroll (se d. o. 2) av att växt l. matvara o. d. icke är behäftad med sjukdom(ar). DN(B) 29⁄1 1961, s. 3. —
-KONVENTION. (numera mindre br.) konvention (se d. o. 2 a) angående hälso- l. sjukvård (i sht angående åtgärder mot spridning av smittosamma sjukdomar). SFS 1893, nr 100, s. 64. BtRiksdP 1899, Saml. 1. I. 3: BerRikStyr. s. 2. —
-KORDONG. (numera knappast br.) kordong (se d. o. 3 b) med uppgift att hindra spridning av farsot; äv. bildl. SPF 5: 502 (1829). Ehuru denna minoritet bestående dels af fromt skuggrädda bibelvänner dels af hufvudlösa bilderstormare .. icke alldeles öfvergifvit tanken på en sundhetskordong emot allt vetande. Thomander 2: 45 (1831). Cannelin (1921). —
-LAG. (numera knappast br.) lag (se lag, sbst.1 1) angående hälsovård. Hygiea 1860, s. 690. Cannelin (1939). —
-LIV. (förr) liv (se d. o. II 5 a α) som ansågs befrämja hälsan. SDS 25⁄2 1895, s. 1. Sundhetslif i ylle och bomull. GHT 1895, nr 205 A, s. 1. SDS 4⁄5 1919, s. 4. —
-LÄRA. [jfr t. gesundheitslehre] (numera i sht i skildring av ä. förh.) hälsolära, hygien- l. hälsovårdslära; äv. om lärobok i hälsolära. Sprinchorn PedUtsk. 11 (i handl. fr. 1804). Practices Professorn bör äfwen wissa tider underwisa i Sundhetsläran, (Hygieine), wisa huru en Rekrut bör wara bildad. JournLTh. 1810, Bih. nr 15—18, s. 8. Vår äldsta egentliga sundhetslära, utgiven 1642 av drottning Kristinas och Karl X Gustavs livmedikus Andreas Sparrman. Fatab. 1957, s. 23. —
-MEDEL. (numera bl. tillf.) hälsomedel; medicin. Soldatens afgående med döden, i mangel af tidig skiötsel och sundhetsmedel. Hjelt Medicinalv. 3: 174 (i handl. fr. c. 1690). Sundhets- och skönhetsmedel. M. Zadigs prisbelönta äkta Balsamiska Aseptin-Tvål. LdVBl. 1888, nr 85, s. 1. —
-MYNDIGHET~102, äv. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.) hälsovårdsmyndighet. TT 1871, s. 383. SFS 1893, nr 100, s. 15. —
-MÖNSTRING. (†) sjukmönstring, sjukvisitation. KrigVAH 1817, s. 30 (i fråga om krigsskepp). Sedan truppen intagit sina qvarter och innan manskapet ingått i arbete, skall sundhets-mönstring af läkare förrättas. TjReglArm. 1858, 2: 353. Cannelin (1939). —
-NÄMND. (numera bl. i skildring av ä. förh.) hälsovårdsnämnd. Svedenfors Gränsb. 1: 323 (cit. fr. 1831). Hufwudstadens allmänna sundhetsnämnd. ÖgCorr. 13⁄9 1854, s. 2. Enär enligt sundhetsnämndens beslut ifrån och med den dagen, inga fyrbenta swin få finnas inom staden. UrKorrCronholm 294 (1865). Genom 1862 års kommunalförordning infördes sundhetsnämnden. Sthm 1: 213 (1897). —
-PASS. [jfr t. gesundheitspass] (numera bl. om ä. förh.) (av myndighet utfärdat, o. t. ex. i pesttider för inresa nödvändigt) intyg om frihet från smittosam sjukdom; jfr -attest, -betyg 1, -bevis, -brev. VRP 1710, s. 319. Sjukdomen sprides genom kringvandrande personer, hvilka trots påbud ej hafva sundhetspass. Welander VenerSj. 94 (i handl. fr. 1820). Torgils sundhetspass, sirligt utfärdat av (socknens kyrkoherde) herr Jens, granskades noga. Salje NattBröd. 292 (1968). särsk.: intyg att fartygs avgångsort o. fartyg, last samt besättning är fria från smittosam sjukdom. Rent (förr äv. gott) sundhetspass, oklanderligt sundhetspass (jfr ren, adj. 13, 13 d); jfr -betyg 2, -bevis slutet, -brev, -patent. Men berättar Skiepparen, samt kan til Lottsen öfwergifwa behörigt Bewis och Sundhets Pasz, ifrån den Orten han kommer, att derstädes ingen smittosam siukdom wid des afseglande warit, så (osv.). Förordn. 13⁄8 1733, s. 3. Landning af folk eller varor (skall) icke tillåtas, förrän varornas sundhetspass och Quarantaines-beviset blifvit Skepparen affordrade. SPF 6: 222 (1831). Fartyg från misstänkta orter med godt sundhetspass .. befrias från all karantän. Skogman PVetA 1832, s. 16. Hafva rent sundhetspass. Konow (1887). —
-PATENT. (†) sundhetspass (se d. o. slutet); anträffat bl. i uttr. rent sundhetspatent, rent sundhetspass. SC 1: 15 (1820). —
-POLIS. [jfr t. gesundheitspolizei] (numera bl. i skildring av ä. förh.)
1) = hälso-polis 1; jfr -politi. Ibland de många önskningar för förbättringen af den s. k. sundhets-polisen i Stockholms stad .. kan man räkna (osv.). AB 10⁄12 1830, s. 3; möjl. till 2. SvLittFT 1833, sp. 253. IllSvOrdb. (1955; angivet ss. ålderdomligt).
2) = hälsovårds-polis. Huru många helsovidriga inflytelser skulle icke .. kunna aflägsnas genom .. inrättandet af en rätt nitisk sundhetspolis. Hygiea 1840, s. 546. I Sveriges städer är sundhetspolisen den lämpligaste att utföra bostadsdesinfektioner. Almquist Häls. 52 (1894). särsk. (numera bl. tillf.) i mer l. mindre bildl. anv., om rovdjur. Rovdjuren tjänstgöra .. i stor utsträckning som sundhetspoliser och renhållningsfunktionärer i naturen. TurHb. 3: 227 (1944). —
-REGEL. [jfr t. gesundheitsregel] (numera bl. mera tillf.) regel (se regel, sbst.1 II 1 b) angivande hur man bör handla för att bibehålla l. befordra sin hälsa, hälsoregel. Tammelin Alm. 1721, s. 5. Födoämnenas mångfald och omvexling är således en vigtig sundhetsregel. Thorell Zool. 1: 35 (1860). Duktig ungdom, som noga följde sundhetsreglerna och förde ett härdande liv. Johnson Slutsp. 324 (1937). SAOL (1950). —
-REGLEMENTE. (numera mindre br.) reglemente rörande hälsovård l. hygien, hälsovårdsreglemente. SvT 15⁄9 1852, s. 1. SAOL (1950). —
-RÅD. [jfr t. gesundheitsrat]
1) (numera bl. tillf.) råd (se råd, sbst.3 19) rörande hälsovård, hygienråd. Arméns sundhets-råd i afseende på militär-sjukhusens underhåll. KrigVAT 1849, s. 527. Schulthess (1885).
2) (numera bl. om ä. förh.) råd (se råd, sbst.3 22) med hälsovårdande uppgifter, sundhetskollegium l. dyl. Nordforss (1805). Det egyptiska sundhets-, sjöfarts- och Karantänsrådets sammansättning, befogenhet och verksamhet. SFS 1893, nr 100, s. 21.
3) (numera bl. om ä. förh.) om (l. ss. titel för) person som tillhörde sundhetsråd (i bet. 2) l. hade rådgivande funktion i hälsovårdsfrågor; jfr råd, sbst.3 23 b. WFPalmblad i PoetK 1814, 2: 81. —
-SALT. (†) om ett ss. hälsomedel använt salt (se salt, sbst. 3). FörhLäkS 1872, s. 322. Jag tror jag måste ta sundhetssalt — det påstås ju hjälpa för allting. Strindberg TjqvS 4: 95 (1876). Ett verksamt medel mot magsjukdomar. Helso- och Sundhetssalt. Malmbgt 1894, nr 55, s. 4. Sundhetssalt är ett dietetiskt preparat, som består av surt natriumkarbonat och salt. Kjellin (1927). Krook Handköpsben. 138 (1951). —
-STYRELSE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om central myndighet för hälsovård, hälsovårdsstyrelse. Hygiea 1860, s. 156. —
-SULA. (numera bl. om ä. förh.) skosula som gm sammansättning l. beskaffenhet ansågs nyttig för foten. AB 26⁄11 1841, s. 4. IndUtstMalmö 1896, s. 84. —
-TE. (numera föga br.) hälsote. (Fr.) Thé .. (sv.) sundhets-té, medicinskt té: infusion på medicinska örter. Dalin FrSvLex. 2: 526 (1843). Lindgren Läkem. (1902). —
(1, 4) -TECKEN. hälsotecken; numera företrädesvis bildl. Nordforss (1805). Att debatten i dag så markerat handlar om .. (Sthms) egna miljöproblem är ett sundhetstecken. TurÅ 1973, s. 81. —
(1, 2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. [jfr t. gesundheitszustand] (numera mindre br.) hälsotillstånd (se d. o. 2); jfr -stånd. Sundhetstillståndet på orten dit skeppet anlupit. Danckwardt SmndrFörf. 823 (1823). Sonesson BöndB 405 (1955; hos utsäde). SAOL (1973). —
-VISITATION. (numera föga br.) vid militärt förband: visitation för kontroll av hälsotillståndet; jfr -besiktning o. sjuk-visitation. Vid kommenderings uppbrott eller återkomst förrättar .. (bataljonsläkaren), på befallning, sundhets-visitation med manskapet och rapporterar förloppet deraf till tjenstgörande majoren. TjReglArm. 1858, 1: 87. Bauer SvArmHäls. 81 (1924). —
-VÅDLIG. [jfr t. gesundheitsschädlich] (numera föga br.) hälsovådlig. Almquist Häls. 449 (1896; om hussvamp). Auerbach (1913). —
-VÅRD. [jfr t. gesundheitspflege] (numera föga br.) hälsovård. (Berzelius o.) Palmstedt Brevväxl. 2: 204 (1834). SAOL (1950). —
-VÄSEN(DE). [jfr t. gesundheitswesen] (numera föga br.) hälsovårdsväsende; sjukvårdsväsende. SFS 1873, nr 100, s. 1. Åtgärder .. vidtogos i Sverige liksom i andra länder till förbättring af sundhetsväsendet och läkarevården. Odhner G3 1: 329 (1885). IllSvOrdb. (1955). —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. (numera mindre br.) särsk.: åtgärd som syftar att befrämja l. vidmakthålla hälsan (för t. ex. grupp av människor l. ett helt samhälle). SvT 15⁄9 1852, s. 1. Cannelin (1939). —
-ÖL. (förr) om ett maltextrakt bestående av ölvört med flera tillsatser (ansett ss. hälsobringande). SDS 17⁄11 1894, s. 3. Tunnflytande maltextrakt, ofta benämnt sundhetsöl. VaruhbTulltaxa 1: 80 (1931).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content