SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SVAGDRICKA sva3g~drik2a, r. l. f. (Möller (1790) osv.) l. n. (VetAH 1746, s. 168, osv.); best. -an resp. -at.
Ordformer
(förr äv. sw-, -gh-)
Etymologi
[av SVAG, adj. (i bet. 15 a), o. DRICKA, sbst.]
(främst) ss. måltidsdryck använd svag maltdryck, särsk. om sådan maltdryck av låg maltstyrka, i senare tid låg alkoholhalt (2,2 volymprocent) o. låg maltstyrka; förr äv. allmännare, om måltidsdryck med svag alkoholhalt. 1⁄2 T(un)n(a) Swagh Dricka. BoupptSthm 1668, s. 796, Bil. (1667). Drick Fader Berg och spotta; / Tvi Svagdricka gör mig sjuk. Bellman (BellmS) 1: 20 (c. 1768, 1790). Swagdricka af Socker. Man uppkokar 24 kannor watten, och tillsätter, när det kommit i kokning, 4 skålp(und) socker. Det hälles sedan i en så att swalna, och då det sjunkit till lagom jäsningstemperatur, ilägges halftannat qwarter jäst, hwarpå det öfwertäckes. SvKock. 213 (1837). Vid kalas skulle det vara en tunna malt till en tunna öl; andra avrinningen blev svagdricka. Hedén Ringmur. 123 (1945). — jfr FAT-SVAGDRICKA. — särsk. i jämförelser l. bildl. (särsk. med tanke på drycken (upplevd) ss. fadd l. tarvlig l. i surnat tillstånd); särsk. (i sht förr) i uttr. skylla på svagdricka, eg.: skylla på berusning av svagdricka, dvs.: komma med en klen l. orimlig ursäkt (i sht negerat). När den poetiska champagnen tryter, slår .. (C. F. Dahlgren) i swagdricka; båda mussera (ty dufwet är det icke), och båda ha ungefär samma färg. Anden är wäl ej densamma; men wärden ger hellre hwad han i brådskan har tillhands, än låter gästerne wänta. SvLittFT 1833, sp. 13. Så sur till lynnet, som åldrigt och erfaret swagdricka. Almqvist Lad. 25 (1840). Skyll på svagdricka! SöndN 1882, s. 127. Skulle vi, sedan vi kommit till en annan mening, i väntan på lyckliga händelser hålla till godo med den allmänna likgiltighetens svagdricka och icke snarare önska att vi kunde ropa från fjället med trolls och jättars och änglars stämma! Heidenstam Tank. 137 (1899).
Anm. I sht i ä. slangspr. används svagis i bet.: svagdricka; jfr champis, se CHAMPAGNE anm. WoJ (1891). En svagis å sjutton rena glas, här ska festas. Fyris 1897, nr 50, s. 2. På Phoenix serverades en helbutelj ”svagis” för 10 öre. Söderström Upps. 63 (1937). jfr (med ordlekande anslutning till svag-is): Den lärorika sentensen: ”varning för svagis!” SöndN 1879, s. 91.
Ssgr: SVAGDRICKS-ANKARE. (förr) jfr ankare, sbst.1 1. Strindberg Hems. 75 (1887).
-BRYGD. Lindberg Svagdr. 19 (1892).
-BRYGGARE. Lindberg Svagdr. 18 (1892).
-BRYGGERI. Lindberg Svagdr. 19 (1892).
-BRYGGNING. Lindberg Svagdr. 30 (1892).
-FLASKA. (större) flaska med l. för svagdricka. SAOL (1950). 5 liters s. k. svagdricksflaskor med träkorgar. SDS 29⁄9 1953, s. 2.
-FÖRSÄLJNING. PT 1904, nr 75 A, s. 2.
-KAGGE. (förr) jfr kagge, sbst.2 Han tar sig kanske till tröst en djup klunk ur svagdrickskaggen. Carlsson HelaSthm 99 (1911).
-KUSK. (förr) svagdricksutkörare. IdrBl. 1935, Julnr s. 35.
-PROVARE. om ett vid bryggeri förr använt instrument för mätning av maltstyrkan hos svagdricka; jfr provare I 3. Den vanliga svagdricksprofvaren efter Beaumé eger ej någon termometer. Lindberg Svagdr. 98 (1892).
-SLATT. Sjöberg Kris. 81 (1926).
-SOPPA. (†) ölsupa (på svagdricka); jfr drick-soppa, svagöls-soppa. Svagdrickssoppa .. 4 liter syrlig svagdricka och 2 liter vatten hällas i en kastrull och sättas på elden. Friberg Kokb. 31 (1893).
-STÅNKA. (förr) stånka för svagdricka. Selander LevLandsk. 398 (1955).
-UTKÖRARE~0200. (förr) person som (med häst) körde ut svagdricka till butiker o. andra kunder. PT 1911, nr 282 A, s. 4.
-VÖRT. Sedan första vörten och en del lakvört tagits till öl, utlakas mäsken derpå ytterligare. Denna sista pålakning användes till svagdricksvört. Lindberg Svagdr. 59 (1892). En svagdricksvört af 8 % med en utjäsningsgrad af 65 % ger en alkoholhalt i svagdrickat af 2,60 vigtsprocent. (Ekenberg o.) Landin 609 (1893).
Spoiler title
Spoiler content