publicerad: 2001
SÅPA, så3pa2, sbst.1; r. l. f.; best. -an; pl. (om olika slag) -or.
Ordformer
(sapa- 1553 (: sapapannonor, pl.). såpa (sz-, -åå-) 1538 osv. såpe 1557—1581. såpo 1541 (ss. obj.)—1738 (efter prep.))
Etymologi
[fsv. sapa; motsv. fvn. sápa, nor. såpe; jfr feng. sāpe (eng. soap), mlt. sēpe (varav ä. d. sebe, d. sæbe), mnl. sēpe, fht. seif(f)a, mht. o. t. seife; jfr äv. dels det i fin. inlånade saippua (äv. saipo), dels det i lat. inlånade sapo, m.; sannol. ett germ. ord, möjl. samhörigt (med avljud) med sv. dial. sipa, sippra (se SIP); stamvokalen -å- (fsv. -a-) sannol. från feng.]
1) om för tvätt l. rengöring avsedd (urspr. gm sjudning l. kokning av oljor o. fetter i asklut framställd) substans, huvudsakligen bestående av kaliumsalter av högre fettsyror o. kännetecknad av smidig, hal o. halvfast l. flytande konsistens o. vanl. grön l. gulbrun färg (grön- resp. glycerinsåpa); äv. allmännare l. i utvidgad anv., om kemisk förening med samma l. liknande sammansättning utan tanke på tvätt l. rengöring; äv. mer l. mindre bildl. Tvätta kläder med såpa. VarRerV 30 (1538). Och .. (Susanna) sadhe til sina pijghor, Hemter migh Balsam och såpo, och sluter trägården til, på thet iagh må twå migh. Sus. 17 (Bib. 1541). Christi blodh .. allena är then starcka såpan oc luten, som wårt syndiga oc orena blodh .. afftwätta. PErici Musæus 4: 35 a (1582). Skiepparen .. (giver) tilkänna, hwad och huru mycket behöfwes til uptacklingen, såsom .. Såpa och Talg til Blåcken; Kiökenfett, Tiära, Spik (osv.). Sjöregl. 1741, 4: A 1 b. Vid Såp-sjudnings-Verken köpes Aska N. 1, af hvilken Lut göres, med hvilken Såpa kokas på bekant sätt. VetAH 1759, s. 10. Såporna (är) utsatta för uppblandning (”fyllning”) med en hel del extra tillsatser. (Ekenberg o.) Landin 900 (1894). Hammarsten BiokemSnapsh. 81 (1937; i pl., i tarminnehåll). — jfr ARSENIK-, GLAS-, GLYCERIN-, GRÖN-, HARTS-, KÄRN-, MARSEILLE-, METALL-, OLEIN-, SADEL-, TYSK-SÅPA. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Det är ont att kiöpa den Såpan, som man twättar ögon uth med. Celsius Ordspr. 2: 505 (1709). Den som twår hufwudet på en åsna, förderfwar både såpa och luut. UHiärne 2Hskr. 195 (c. 1715).
b) (förr) i uttr. venedisk såpa, om tvål (av sådant slag) som tillverkades i Venedig. Fenediskä såpa 100 pundh för 1/2 marc pundh(eth). TullbSthm 5 ⁄ 5 1548. Fenedisk såpe – 1 dussin. Därs. 18 ⁄ 6 1569. ApotT 1698, s. 69.
2) [jfr SÅPA, sbst.2] skämts. l. nedsättande, i fråga om ngt som kännetecknas av banalitet l. ngt insmickrande med sentimental l. melodramatisk prägel; ss. förled i ssgr.
Ssgr (i allm. till 1): A: SÅP-ARTAD, p. adj. som (i sht till konsistensen) liknar l. påminner om såpa. Bergman Jordkl. 1: 361 (1773). —
-BAD. (i sht förr) jfr bad 1. Heinrich (1814). Såpbad .. (dvs.) ett slags bad, då kroppen ingnides med ett skålpund såpa, hvilken sedan aftvättas. Dalin (1854). —
-BILDNING. (i fackspr.) jfr bildning 4 a. Berzelius Kemi 4: 329 (1827). Dens. ÅrsbVetA 1831, s. 252. —
-BLÅSA. (såp- 1761—1829. såpe- 1791—1804) (numera mindre br.) såpbubbla; jfr blåsa, sbst. 7. Såp-blåsorne fröso innom kårt til hårda is-kulor. VetAH 1761, s. 4. ZTopelius d. ä. (1829) hos Vasenius Topelius 1: 343. —
-BRUK. (såp- 1741—1954. såpe- 1738—1812, 1960) (förr) jfr bruk 9 o. -sjuderi. Stiernman Com. 5: 895 (i handl. fr. 1701). Rig 1960, s. 95. —
-BRÄNNVIN. (såp- 1792—1834. såpe- 1809) (†) såpsprit. Florman Abildgaard 80 (1792). Dens. Hushållsdj. 154 (1834). —
-BUBBLA. om skimrande, ytterligt tunn o. lätt bristande bubbla av luft som uppstår när luft passerar genom såpvatten; särsk. om dylik nästan tyngdlös svävande bubbla som åstadkommes gm att man med rör l. dyl. blåser på l. i såpvatten; äv. mer l. mindre bildl. (särsk. ss. beteckning för ngt lättförgängligt l. illusoriskt l. utopiskt o. d.); jfr -blåsa, -bläddra, -kula. Nordforss (1805). Krusenstjerna Pahlen 2: 68 (1930; bildl., om frihet). Vi blåste såpbubblor. Wigforss Minn. 1: 32 (1950). —
-BÄRS-TRÄD. bot. om det tropiska trädet Sapindus saponaria Lin. (vars frukter innehåller ett såpaktigt ämne o. används till tvätt); jfr -träd 1. Kulturväxtlex. 288 (1998). —
(2) -EPOS. (mera tillf.) skämts. o. nedsättande, om litterärt verk med banalt l. insmickrande l. melodramatiskt l. sentimentalt innehåll. DN 21 ⁄ 8 1985, s. 1 (om roman av J. Collins). —
-GRÄS. (såp- 1773—1854. såpe- 1638—1739. såpo- 1611) (†) såpnejlika; äv. i anv. dels ss. tvättmedel, dels ss. läkemedel. Forsius Phys. 215 (1611; ss. tvättmedel). Som thetta icke heller wille gå för sig, begynte någre at tilreda en dryck af .. Såpegräs .. Ehrenprijs och flere. Lindestolpe Frans. 66 (1713). Dalin (1854). —
-KOKARE. (såp- 1741 osv. såpe- 1820) (förr) jfr -sjudare. Serenius (1741). NordYrkesklassif. 274 (1978). —
-KOKERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (förr) jfr -sjuderi. När Hwal-Oljan blifwer .. införd (till Sverige), måste .. Såp-Kokerierne .. tiltaga. Nordencrantz Arc. 326 (1730). Stenhusbyggnad inne på gården inredd till Såpkokeri. LdVBl. 1830, nr 13, s. 4. Lundin o. Strindberg GSthm 63 (1880). —
-KOKNING. (förr) jfr -sjudning. Warg Bih. 121 (1765). För såpkokningen användes gärna talg, men f. ö. allt fettavfall, t. ex. fett från urkokning av ben. Gentz Lindgren 328 (1946). Östergren (1952). —
-KULA. (†) såpbubbla; jfr kula, sbst.3 1. Berzelius Kemi 1: 108 (1808). Dens. ÅrsbVetA 1838, s. 23. —
-LERA. (numera mindre br.) om magnesiumaluminiumsilikat med växlande sammansättning, saponit, steatit; jfr -sten. Serenius (1741). Undergrunden består af ett lager af såplera, som visar stor benägenhet för glidning och under årens lopp upprepade gånger orsakat ras. PT 1903, nr 108 A, s. 2. (Med avs. på byggandet av Bohusbanan) Skärningarna, som ofta bestodo af såplera med sandlager, utskuros och förorsakade släntskred i .. (stor) omfattning. VL 1907, nr 125 A, s. 3. —
-LUT. (såp- c. 1755. såpe- c. 1710) för framställning av såpa ur aska (o. bränd kalk) utdragen lut (se lut, sbst.2 1), asklut l. kalilut; äv. om lut i vilken såpa ingår, särsk.: såplösning. Kolmodin QvSp. 1: 19 (c. 1710, 1732). Såplut .. (dvs.) Lut, som vid såpsjuderier beredes ur aska. Dalin (1854). Langlet Husm. 637 (1884; om såplösning). —
-LÖDDER. (såp- 1650 osv. såpe- c. 1645) koll.: lödder som (vid omröring o. d.) bilda(t)s på såpvatten; förr äv. i icke koll. anv. liktydigt med: (omgång av) löddrande såplösning (vid tvätt); äv. oeg. l. bildl. Twätta vthi heet Såpelöör. IErici Colerus 1: 137 (c. 1645). Warg 713 (1755; om omgång). Landsm. VIII. 3: 209 (1899; om lödder hos hästar). Torka såplöddret av sina händer. Holmström Benj. 316 (1932). —
-MUSSERON. bot. svampen Tricholoma saponaceum (Fr.) Kumm. (som luktar såpa). Några (svampar) med egendomlig stinkande lukt, Såp-Musseronen (Agaricus saponaceus), Svafvelfärgade Musseronen (Agar. sulfureus) och dess förvandter, äro bestämdt skadlige och oanvändbara. Fries Svamp. 11 (1861). Romell Lindblad 38 (1901). —
-MÄSTARE. (såp- 1916. såpe- 1812) (förr) person som förestod l. hade överinseende över såptillverkningen på fabrik. NyttGam. 23 ⁄ 6 1812, s. 3. —
-NEJLIKA. bot. om växt av släktet Saponaria Lin. (som innehåller saponin); särsk. om växten S. officinalis Lin. (i sht förr använd dels ss. tvättmedel, dels ss. läkemedel); i pl. äv. om släktet; jfr -gräs, -ört. Såpneglickor .. kokad til et någorlunda starkt spad .. kan tjena at .. aftwätta swett och fläckar på linne. Retzius FlOec. 652 (1806). Saponaria officinalis (vanlig) såpnejlika. Hylander PrydnV 66 (1948). Såpnejlika har odlats sedan gammalt för sin förgrenade jordstam .. , som på grund av sin halt av saponin dels använts ss. tvättmedel, dels i medicinen. BonnierLex. (1966). SvBotT 1997, s. 285 (i pl., om släktet). —
(2) -OPERA. [liksom d. sæbeopera, nor. såpeopera; av amerik. eng. soap opera] om dramatisk TV-serie i flera avsnitt av sentimental l. melodramatisk karaktär, tvålopera; äv. oeg., om film med liknande innehåll; äv. bildl. En amerikansk tidning skrev att .. (en viss filmskådespelerska) levde sitt privata liv till rytmen av en inre såpopera. SvD 27 ⁄ 3 1976, s. 30. Tårdrypande såpopera. Karen Blixens afrikanska liv har nu gått igenom Hollywoods Gleichschaltungsmaskineri och kommit ut som tårdrypande soap opera. Därs. 22 ⁄ 2 1986, s. 17 (om film). SDS 2 ⁄ 12 1986, s. 1 (om TV-serie). —
-PANNA. (såp- 1954. såpa- 1553) [fsv. sapopanna] (förr) kärl för såptillverkning; jfr panna, sbst.1 Mwromestaren, som mwrade sapapannonor. VadstKlUppbB 68 (1553). Helmfrid Holmen. 222 (1954; om ä. förh.). —
-SJUDARE. (såp- 1730 (: såpsiudar-aska) osv. såpe- 1552) (förr) (mans)person som yrkesmässigt sjöd (se sjuda 5 e) såpa; jfr -kokare. G1R 23: 88 (1552). jfr rysse-såpsjudare.
Ssgr (förr): såpsjudar-, äv. såpsjudare-aska. jfr aska, sbst. 1, o. såp-aska. Celsius Alm. 1730, s. 29.
-SJUDERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (såp- 1693 osv. såpe- 1750—1755) (förr) såpsjudning; äv. (o. i sht) konkret(are), om (industriell) anläggning för framställning av såpa; jfr -bruk, -kokeri. Stiernman Com. 2: 758 (i handl. fr. 1654). Fetman eller Talgen (hos geten) nyttjas ibland annat til Såp-sjuderi. Orrelius Diurr. 54: 8 (1750). SAOL (1973). —
-SJUDERSKA. (såpe- 1583—1603) [jfr -sjudare] (förr) kvinnlig såpsjudare. KlädkamRSthm 1583 C, s. 53 a. —
-SJUDNING. (i sht förr) sjudning (se sjuda 5 e) av såpa. Getgödsel hålles före kunna brukas til såpsiudning. Rothof 133 (1762). Såpsjudningen utföres i pannor af samma slag som de, hvilka användes vid tvålfabrikationen; upphettningen sker merendels med spänd ånga. KommentSvFarm. 996 (1905). —
-SPRIT. (förr ss. läkemedel o. desinfektionsmedel använd) lösning av såpa i sprit (vanligen med tillsats av eteriskt ämne, i sht lavendel- l. kamferolja); jfr -brännvin. För att borttaga mjäll i hufvudet bör man .. ingnida hufvudsvålen rikligt med såpsprit. GHT 1896, nr 129 B, s. 3. Spiritus saponatus cum Camphora. Såpsprit med kamfer. SvFarm. 285 (1901). —
-STEN. (numera bl. i ä. fackspr.) om vattenhaltig, hal form av talkmineral, särsk. om saponit l. steatit; i sht koll.; jfr späck-sten. Såpsten .. en sten, hwilken är utanpå så hal, som twål. Kalm Resa 2: 398 (1756). Såpsten .. Brukas helst kollektift. Weste FörslSAOB (c. 1817). Specksten, Steatit, Såpsten, är ett derbt, af magnesia, kiselsyra och vatten .. bestående mineral. (Ekenberg o.) Landin 815 (1894). BonnierLex. (1966). —
-TRÄD.
1) [jfr t. seifenbaum] (numera mindre br.) såpbärsträd. Möller (1790). Flere arter af Sapindus, t. ex. såpträdet, S. saponarius L., från Vestindien, innehålla ett skarpt, skummande ämne, användbart vid tvättning af kläder. Rebau NatH 2: 127 (1879). Auerbach (1913).
2) (numera mindre br.) om det i Chile inhemska trädet Quillaja saponaria Mol., äv. kallat chilenska såpträdet (vars bark innehåller saponin), kvillaja. Af såpträdet (Quillaja saponaria) fås såpa genom afkok på barken. NF 3: 294 (1878). 2SvUppslB 23: 674 (1952: chilenska).
-TVÄTT. tvätt l. tvättning med såpa; förr äv. om kläder som tvättats med såpa. Lind 1: 1413 (1749). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv. om kläder). Cannelin (1921). —
-TVÄTTA, -ning. tvätta (ngn, äv. sig, l. ngt) med såpa. Bord och bänkar (i köket) skola .. skuras hvarje gång golfvet skuras, såvida de ej äro målade, då de i stället såptvättas. Langlet Husm. 82 (1884). Wägner Sval. 195 (1929; refl.). Såptvättningen .. då det sved både i den irriterade huden och i ögonen. Scholander VisLut. 15 (1933). —
-ÖRT. (såp- 1757 osv. såpe- 1640)
1) [jfr t. seifenkraut] (numera mindre br.) växt av släktet Saponaria Lin.; särsk. om växten S. officinalis Lin., äv. kallad vanlig såpört, såpnejlika; äv. om släktet. Såpeört, twåålört. Linc. Qqq 4 b (1640). Digynia .. Saponária ocymoídes (L.), Rosenröd Såpört, tufvig, utbreddt grenig, stjelken smal .. bladen eggrunda. Lilja FlOdlVext. Suppl. 28 (1840). Dens. SkånFl. 276 (1870: Wanlig). Såpörten, Saponaria officinalis L. .. Roten innehåller, liksom bladen, ett såplikt, med vatten skummande ämne. Rebau NatH 2: 108 (1879). Såpört är .. ett annat namn på såpnejlikan. BraBöckLex. (1980).
2) bot. växt av släktet Gypsophila Lin., slöjor; särsk. om växten G. fastigiata Lin. (vars jordstam o. rot innehåller saponiner); förr äv. om släktet. Gosselman BlekFl. 75 (1865; om släktet). En hel del örter uppträda (på alvar-heden) .. såpört (Gysophila fastigiata), bergknopp .. sandviol .. stenkrasse .. och tulkört. SvNat. 1924, s. 18. Såpört, Gypsophila fastigiata, art i familjen nejlikväxter. NE (1995). jfr mur-såpört.
Ssgr: såpörts-, äv. såpört-rot. 1) (numera föga br.) till -ört 1: rot av växten Saponaria officinalis Lin. (med i ä. tid medicinell anv.). Ingen tjenligare dryck än den på Såpörtsroten tillagade .. (kan) rekommenderas (mot gikt). SvBot. nr 338 (1807). Krook Handköpsben. 140 (1951). 2) (†) till -ört 2 i uttr. egyptisk såpörtsrot, om (roten av) växten Gypsophila struthium Löfling. Anilinviolett. De nya lösningsmedel .. som lättare och fullkomligare lösa anilinfärgerna, äro ett afkok af Panama-bark (Quillaia saponaria) eller ett afkok å Egyptisk såpörtsrot. AHB 1871, nr 56, s. 21.
-släkte(t). (†) till -ört 2: växtsläktet Gypsophila Lin., slöjor. Såpörtsläktet (Gypsophila L.). ArkBot. II. 1: 60 (1904). Nathorst SvVäxtn. 61 (1905).
B: SÅPA-PANNA, se A.
C: SÅPE-BLÅSA, -BRUK, -BRÄNNVIN, -GRÄS, -KOKARE, -LUT, -LÖDDER, -MÄSTARE, -SJUDARE, -SJUDERI, -SJUDERSKA, -ÖRT, se A.
D: SÅPO-GRÄS, se A.
Avledn. (i allm. till 1): SÅPA, -ning.
1) anbringa såpa på l. i (ngt); särsk.: bestryka l. smörja (in) (ngt) med såpa (i syfte att göra ytan hal); ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (äv. bildl.). Lind (1738). (Snipan) gled som en såpad ål genom vattnet. Cederschiöld Artist. 109 (1915). Kapplöpning, klättring på såpad stång och bretonska brottningar. Appelberg HSchjerfbeck 63 (1949). LO har satt sig på såpad stång. GbgP 20 ⁄ 12 1998, s. 2. särsk.
b) (i fackspr., vard.) bestryka l. dränka in (yta) med såpa (l. tvål) l. såplösning för att förbättra dess egenskaper för visst ändamål (t. ex. målning). Bruno Gumm. 208 (1762; vid blekning av lärft). Om grunden skulle bestå av puts preparerar man med såpning. Thurell VårdTrähus 167 (1975).
2) (numera bl. mera tillf.) refl.; om fett: försåpa, förtvåla. Fett bör .. såpa sig i vatten, men det gör icke mineralfett. TT 1893, Allm. nr 15, s. 4.
Särsk. förb.: såpa in10 4. till 1: bestryka l. smörja in med såpa; särsk. i det refl. uttr. såpa in sig, tvåla l. smörja in sig med såpa. Björkman (1889). Hellström Malmros 230 (1931; refl., i samband med tvättning). —
SÅPAKTIG, adj. som liknar l. påminner om såpa; äv. i överförd anv.: som kännetecknar ngt som liknar osv. såpa. Salberg PVetA 1745, s. 22. Läkedomar af en såpaktig natur. Möller 1: 17 (1755). —
SÅPIG, adj. såpaktig; äv.: som innehåller l. är bemängd (l. insmord l. nedkletad o. d.) med såpa; stundom äv. närmande sig bet.: såphal. Lind (1749). Marias ursprungligen blåa mantel (i Leonardo da Vincis konstverk S. Anna metterza) har nu en såpig grå ton. Sirén DaVinci 269 (1911). Akta så du inte tappar vasen, du är ju såpig om händerna! Östergren (1952). Slemmigt böljande, såpigt sjögräs. Jersild 50Fräls. 26 (1984).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content