SÄNKA säŋ3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
med. om (prov som ger) mått på de röda blodkropparnas sjunk- l. sänkningshastighet i ett rör med stillastående blod, blodets sänkningsreaktion, blodsänka; särsk. (i icke medicinskt fackspr.) i uttr. ta sänka(n) liktydigt med: medelst spruta ta blodprov i ven i armbågsvecket för sådan mätning. Sänkan har gått ner. Patienten har hög, låg sänka. Detta .. välbekanta prov (”sänkan”, ”blodsänkan”) har redan nu, trots att det ännu ej förflutit många år, sedan vår landsman Robin Fåhraeus först påvisade det, hunnit erövra hela världen. Salén Infekt. 150 (1933). Vid blodvätskans införande i glasröret sjunka de röda blodkropparna från en frisk, ej gravid kvinna, efter en timme c:a 10—12 mm., medan vid ett patologiskt tillstånd sänkan kan uppgå till 50—120 mm. UNT 4 ⁄ 5 1938, s. 5. Ett gammalt magsår hade gått upp. Blodtryck och sänka varslade om undergången. Siwertz Pagoden 69 (1954). Det är .. (sjuksköterskan) som .. tar prover numera, sänkor, penicillininjektioner (osv.). VeckoJ 1959, nr 14, s. 48. Sänkan går upp (sedimentationshastigheten ökar) vid många sjukdomar. NE (1995).
