SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
TALG tal4j, r. l. m. (G1R 6: 276 (1529) osv.), äv. (numera mindre br.) n. (G1R 14: 184 (1542), Jönsson SkånSomr. 106 (1935)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†) -ar (Murberg FörslSAOB (1793)).
Ordformer
(talg (th-, -ll-, -gg, -gh) 1523 osv. tali- i ssg 1829. talig (-gh) 15251529. talij 1593. talj c. 17101956. talligh 1582)
Etymologi
[fsv. talgher; jfr fd. talgh, talu(g)h (d. talg), fvn. talg, nor. talg, mlt. talch, tallich (lt. talg, tallig), t. talg, mnl. talch, tallich (nl. talg), meng. talgh (eng. tallow); jfr äv. fvn. talk, n., tolg, tolgr, mnl. talc, tallic (nl. talk); sannol. till den rot som äv. föreligger i TÄLJA, skära o. d., o. med ursprunglig bet.: det avskurna; jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)]
hos djur, särsk. nötkreatur l. får l. get o. d.: fett(vävnad) som omger inälvor; äv. o. i sht om mer l. mindre fast fett utvunnet ur sådan vävnad (avsett för l. använt till ngt praktiskt ändamål, särsk. för framställning av ljus l. såpa l. margarin l. ss. smörjmedel); äv. (särsk. ss. förled i ssgr) allmännare: fett; jfr ISTER, sbst.1 G1R 1: 151 (1523). Årliga Rentan på Talg. HH XI. 1: 9 (1530). Man kan .. göra Lius aff Kåda, Wax eller Talg. Risingh LandB 88 (1671). Köttet är .. ordsaken, hwarföre Animalia carnivora .. hafwa ister, men Animalia phytivora, som idisla, hafwa talg. Ty de förras föda är alcalinisk, men de senares är acetosa, hvilket gör, att fetman i djuret stelnar. Linné FörelDjurr. 18 (1748). En dålig slakt har jag gjort, utav 2:ne oxar har jag inte fått mer än 1 š 4 talj. Dahlgren MChDagb. 25 (i handl. fr. 1819). Den här talgen med körtlar i duger bara till fågelmat, den här blir till såpa. Nordström-Bonnier ÅrRunt 128 (1944). Embargot på de tre biprodukterna av brittiskt nötkött, talg, gelatin och tjurspermier. SvD 6 ⁄ 6 1996, s. 17. — jfr FÅR-, KLAR-, LJUS-, LOD-, MASKIN-, NÖT-, OX-, PRESS-, ROT-, RÅ-, RÅDJURS-, SALICYL-TALG. — särsk.
a) i ordspr. och ordspråksliknande uttr. Ingen wet hwad Talg Oxen hafwer förän han blifwer Slagtad. HdlVLBibl. 1768, nr 146. Man skall inte begära mer än tre U talg af en träbock. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i vissa uttr. med adjektivisk bestämning. — särsk.
α) (†) gjuten talg, (smält o.) i form gjuten talg. Från Kongs Oörenn 12: Maij Annamades .. (1 1/2 tunna) gotten Talg. VaruhusR 1539, s. 21 a. SjötågsR 1546.
β) (†) klar talg, renad talg; jfr KLAR-TALG. 2VittAH 8: 118 (i handl. fr. 1557). RA I. 2: 457 (1573).
γ) skirad talg, renad talg; jfr SKIRA, v. 1 c. G1R 3: 234 (1526). Råtalg, Skirad Talg, Hästister och Svinister uppköpes. UNT 12 ⁄ 12 1932, s. 10.
c) i mer l. mindre oeg. l. utvidgad anv. (jfr d), om motsv. fett hos människa. — särsk.
α) (numera mindre br.) i kraftuttr., särsk. av typen hjärta (l. jädrar) i min talg; jfr TALJA, sbst.1 1 b. Diefwulen besitta Skottens Talg, och fanen besitte hans njurar, för det han mig slog. VRP 14 ⁄ 11 1758. Hjerta i min talg, tror jag icke du med flit spillde ut bränvinet bakom bordet! Blanche Tafl. 2: 107 (1845). Holmström Benj. 128 (1932: djädrar).
β) (numera mindre br.) i uttr. ha talg i tummarna, ha styrka i händerna. Granlund Ordspr. (c. 1880). Det var ett karlatag, må ja säja! Sa ja inte, att du hade talg i tummarna och stål i ryggbastet! Moberg Raskens 50 (1927).
γ) om hudfett; särsk. ss. förled i ssgr. Den sneda hårmuskeln .. hjälper till att pressa talgen ut ur (talg)körteln. SvUppslB 27: 387 (1936).
d) i utvidgad anv. (jfr c), om ngt som påminner om l. liknar talg. — särsk.
α) (numera mindre br.) om fett utvunnet ur växt, särsk. i uttr. vegetabilisk talg. Talgbuske kallades här (i Philadelphia) af de Swenska en art af Porsz, af hwilkens bär man får et slags wax eller talg. Kalm Resa 2: 312 (1756). Ifrån Ost-Indien har man .. öfverfört ett Växt-ämne kalladt vegetabilisk talg, som måhända torde vara ett hartz eller gummi-hartz. Wikström ÅrsbVetA 1826, s. 78. IllSvOrdb. (1964). — jfr KAKAO-, KOKOS-TALG.
β) (†) om (produkt av?) ett i naturen förekommande, fett, talgliknande mineral, i uttr. mineralisk talg; jfr ASFALT 1, BITUMEN, JORD-BECK 1. Talg, mineralisk, utgöres af kolväten af fast konsistens. (Ekenberg o.) Landin (1894). — jfr BERG-TALG.
Ssgr: TALG-ALSTRANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) Schulthess (1885). Björkman (1889).
-ANSÄTTNING~020. (numera föga br.) jfr ansättning I 3 b. Genom en .. forcerad utfodring (av gödkreatur) skall man .. kunna frambringa en stark inre talgansättning. SD(L) 1895, nr 266 B, s. 1.
-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Sundevall Zool. 66 (1864).
-BOLL. boll av talg; särsk.
a) (förr) boll av (bl. a. drev o.) talg avsedd att täta skottskada på fartyg med. ExFlott. § 28 (c. 1740). Kanonslupen .. erhöll 3: ne grundskott, hvaraf dock 2: ne hål i hast lagades, men som talgboll och blylapp fattades till det 3: dje hålet, måste (osv.). KrigVAT 1845, s. 597.
b) (i nät o. d. innesluten) boll av talg (o. fågelfrö) avsedd till fågelmat. ICAKurir. 1987, nr 7, s. 12.
-BOTTEN. [jfr t. talgboden] (förr) jfr botten I 1 p. Om Talgbotten smälltes ofwanpå kallt watten och det upeldade Stålarbetet föres därigenom ned uti wattnet, kunna .. bägge förmonerne erhållas, nämligen: säkerhet för Brakor och .. mera hårdhet. Rinman JärnH 986 (1782). WoJ (1891).
(d α) -BUSKE. [ur växtens stenfrukter utvanns i ä. tid ett talgliknande fett] (†) om den nordamerikanska porsväxten Myrica cerifera Lin. Talgbusken har gått ut af det jag ej wettat at han fodrat sandig jordmon och blöt. Linné Bref I. 2: 170 (1751). Talgbuske kallades här (i Philadelphia) af de Swenska en art af Porsz, af hwilkens bär man får et slags wax eller talg. Kalm Resa 2: 312 (1756).
-CISTERN. (numera föga br.) jfr cistern 2. Smith 381 (1918).
-DANK. (utom i slutet numera bl. om ä. förh.) talgljus av sämre kvalitet; äv. i mer l. mindre bildl. anv., om underordnad l. obetydlig förmåga (se förmåga, sbst. 4); jfr dank, sbst.1, o. -pråsa. Dalin Arg. 1: 146 (1733, 1754; i bild). En kall luftström rusade in i stugan och släckte den nedbrunna talgdanken. Schwartz Pos. 23 (1863). Martinson BakSvenskv. 269 (1944). särsk. (vard. l. skämts.) i det bildl. uttr. det går upp en talgdank (för ngn) o. d., i fråga om att sammanhanget (plötsligt) klarnar (för ngn). Mina kulies, för hvilka en talgdank plötsligen gick upp, sågo öfverlyckliga ut. Grebst Korea 28 (1912). Det har gått upp en talgdank för mig. Hedberg Häx. 349 (1950).
-FOGDE. (†) person med uppgift att övervaka tillvaratagande av talg vid slakt; jfr fogde 4. VaruhusR 1539, s. 21 b. Joan Helbregde ssom öffu(er) th(etta) Slacterij Talgffougte är. Därs. 1541. 2SthmTb. 1: 255 (1547).
-HACKA, sbst.1 (förr) hacka för sönderdelning av talg. BoupptVäxjö 1746. Därs. 1808.
-HACKA, sbst.2 (†) om fågel av familjen Paridae, mesar (vilka gärna äter talg l. annat fett); i pl. äv. om familjen; äv. ss. okvädinsord; jfr hacka, sbst.2, o. -mes, -oxe. Schroderus Dict. 29 (c. 1635). NVedboDomb. Höstt. 1721, § 86 (ss. okvädinsord). (Talgoxen) hänföres til det slägtet som fått namn af Talghackor. Fischerström 2: 205 (1780). ÖoL (1852).
-HATT. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) talgoxe (som har svart hjässa); förr äv. ss. tillnamn. VaruhusR 1539, s. 98 b (ss. tillnamn). Til (ett möte för att utse fåglarnas konung) .. sendes försan / Och någre aff gemeene man: / .. Talghatt, Barkespinck och Hwekestiert. Sigfridi A 4 a (1619). Talgoxe .. Talghatt på grund av fågelns svarta hjässa. Hortling Fågelnamn 47 (1944).
-HINNA. [jfr d. talghinde]
1) (†) hos djur: hinna (se hinna, sbst. 1) som innehåller l. är belagd med talg; särsk. om tarmkäx. Skrafvelsjukan .. kallas en sjukdom (hos nötkreatur), då talghinnan är upfyld med väder och torr. VetAH 1756, s. 236. Nordström Matlagn. 50 (1822).
2) hinna (se hinna, sbst. 2) av talg; särsk. (numera föga br.) till d α. Hwar och en (av fruktens kärnor) är betäckt med en tunn hwit talghinna. Osbeck Resa 246 (1751, 1757).
-HO. (†) ho avsedd för l. använd vid beredning av talg. BoupptSthm 3 ⁄ 3 1655. Han .. snor som en hund i en talgho. Granlund Ordspr. (c. 1880).
-KLIMP. (numera bl. mera tillf.) = -klump. SColumbus Ordesk. 4 (1678; uppl. 1963; i bild).
-KLUMP. Auerbach (1915).
-KOKERI1004 l. 3~002. (om ä. förh.) kokeri (se d. o. b) för utvinnande av talg; jfr -sjuderi. Verd. 1892, s. 278. Martin PampL 76 (1930).
-KONSISTENS. konsistens som liknar talgs. 2NF 14: 811 (1910).
-KOPP. (†) på ångmaskin: smörjkopp för smörjning av rörliga delar (särsk. med smält talg); jfr -kran, -tratt. Frykholm Ångm. 294 (1881). Smith 381 (1918).
-KRAN. (†) på ångmaskin: kran för tillförsel av smörjmedel (särsk. smält talg) till rörliga delar; jfr -kopp. För smörjning af pistonerna och sliderna anbringas på främre cylinder- och slidlocken talgkranar. Hwasser HbLokF 55 (1865). Björkman (1889). jfr Cannelin (1921).
(c γ) -KÖRTEL. om hudkörtel som utsöndrar ett talgliknande fett; äv. om hudkörtel i hörselgång som utsöndrar öronvax. Hartman Naturk. 290 (1836; om körtel i hörselgång). ASScF 5: 246 (1858).
-LAGER. jfr lager, sbst.3 1. Ibland sker .. (fettavlagring) ofvanför svansen, såsom t. ex. hos renarne, där ett tjockt talglager täcker ”ryggslutet”. FoFl. 1910, s. 68.
-LAMPA. (förr) lampa vari ljus alstrades gm förbränning av smält talg; särsk. om sådan lampa använd ss. blåslampa vid tennlödning. HovförtärSthm 1700 A, s. 435. Lödning vid talglampa är helt genomförd på Skansenverkstaden. Fatab. 1941, s. 185.
-LAPP. (förr) tyglapp insmord med talg; särsk. dels i fråga om framladdningsgevär, om sådan tyglapp som omgav gevärskula för att denna skulle sluta tätt till loppet, dels om sådan tyglapp använd i sko l. stövel (för att förhindra l. lindra skoskav); jfr fet-lapp. KrigVAH 1816, s. 29 (i stövel). Den våta lappen går ganska trögt ner (i gevärsloppet) jemförelsevis med talglapparne. KrigVAT 1847, s. 290.
-LJUS. [fsv. talghlius] (förr) ljus (se ljus, sbst. 4 c) av talg; särsk. om sådant ljus ss. enklare l. vardagligare än vaxljus (särsk. bildl.); jfr -dank, -pråsa. Helsingius Hh 4 a (1587). Talgljus .. För Contoir och Arbetsrum .. Til hwar Pulpet .. 2 (lispund) .. För Chefs-Cantzlier och Krigs-Rätter, bestås desutom tio marker gula waxljus. PH 12: 6 (1780). Stöpning af talgljus .. jemte försäljning deraf, må wara ett lämpligt försörjningsmedel, i synnerhet för fattige af qwinnokönet. Danckwardt SmndrFörf. 197 (1823). Minns du .. huru du blef nästan ond, när jag drog mig tillbaka för L. då du ansåg honom för ett rigtigt vaxljus i jemförelse med kyrkans taljljus och dankar? AnderssonBrevväxl. 1: 252 (1857). Bruket av talgljus upphörde omkring 1860, sedan fotogen börjat säljas i Sverige. NE (1995).
Ssgr (förr): talgljus-fabrik. fabrik för tillverkning av talgljus. NDA 24 ⁄ 9 1863, s. 2.
-veke. GripshR 154748.
-LUKT. jfr lukt 2. Pasch ÅrsbVetA 1829, s. 44. Det konstsmör, som först tillverkades, gaf .. vid stekning åt maten en stark lukt af talg, men numera har fabrikationen så mycket förbättrats .. att talglukten icke framträder. Grotenfelt Mejerih. 151 (1886).
-LYMMEL. [jfr t. talglümmel] (†) ss. okvädinsord till överviktig person. Lagerström Molière Gir. 13 (1731). Synecdoche, skall du säga din talg-lymmel, och intet sillnackar. Modée Dår. 82 (1741).
-MAL. (†) fjärilen Aglossa pinguinalis Lin., fettmott (vars larver lever av fett). (Till malarna) höra: bladwecklaren, .. wax-, talg-, pels- .. och fruktmalen. Holmström Ström NatLb. 4: 12 (1852).
-MES. (numera mindre br.) talgoxe. Leijonflycht (1827). 2SvUppslB 19: 934 (1951). jfr SAOL (1998).
-OLJA. [jfr t. talgöl, eng. tallow-oil] (förr) om olja erhållen gm smältning o. därefter pressning av talg (o. använd vid tillverkning av margarin, tvål o. dyl. l. (uppblandad med annan olja) ss. smörjmedel); äv. allmännare, om smält talg. Enander HandgevKänned. 257 (1832; om blandning av talg o. bomolja). AHB 128: 15 (1887: om smält talg). Talgolja erhålles vid utpressning af talg. (Ekenberg o.) Landin (1894).
-OS. jfr -lukt. Lundgren Res. 43 (c. 1865). En vindfläkt blåste in och ljuset på diktarens skrivpulpet släcktes, efterlämnande ett lätt men ändå envist talgos. Lindström Vindsröjn. 105 (1939).
-OXE.
1) zool. mesfågeln Parus major Lin. (som gärna äter talg l. annat fett); förr äv. om mesfågeln Parus caeruleus Lin., blåmes; jfr -hacka, sbst.2, -hatt, -mes. IErici Colerus 1: 9 (c. 1645). Lönnberg Artedi 6 (cit. fr. c. 1727; om blåmes).
2) (numera bl. mera tillf.) ss. nedsättande benämning på (mans)person. Ekmanson Müller Emm. 1: 51 (1798). Står du der, din talgoxe, och gapar i vädret! Topelius Vint. I. 1: 52 (1863, 1880). Jag hade en samtida, som kallades talgoxen, därför att han .. erhöll talgljus från fem à sex olika håll. De Geer Minn. 1: 60 (1892). Sundberg VilseMål 221 (1912).
-PANNA. (förr) panna (se panna, sbst.1 1) använd vid smältning av talg l. avsedd för smält talg. Almroth Kem. 574 (1834). Smith 381 (1918).
-PRESSLING. (numera föga br.) LAHT 1897, s. 89.
-PRÅSA l. -PRÅS l. -PRÅSE. (numera föga br.) talgljus av sämre kvalitet; jfr -dank. Wåhlin LbLandth. 62 (1804). FoF 1921, s. 73.
-RAND. (förr) på kula avsedd för handeldvapen: fördjupning fylld med (en blandning av vax o.) talg (avsedd att minska friktionen). Kulan .. har en äggformad spets, en cylindrisk del med fyra valkar och mellan dem tre st. talgränder. EldhandvSkjutsk. 2: 92 (1877).
-SIL. (förr) sil för silning av talg. BoupptVäxjö 1796.
-SJUDERI1004 l. 3~002. (förr) särsk.: anläggning för (industriell) utvinning av talg; jfr -kokeri, -smälteri. Meurman (1847). Talgsjuderier .. få icke inom stad anläggas eller inrättas annorstädes än å öppen och rymlig plats. SFS 1919, s. 1438.
-SKATT. (förr) skatt l. pålaga avsedd att trygga kronans behov av talg. HovförtärSthm 1593 C, s. 23.
-SKRÄDE. (†) avfallsprodukt (bestående av osmälta hinnor o. d.) erhållen vid smältning och silning av talg; jfr grevar, sbst. pl. EconA 1807, okt. s. 89. Därs.
-SMAK. Kornas mjölk får .. (av lindens löv) en sådan talgsmak, att den blir vidrig att förtära. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 237 (1857).
-SMÄLTERI. (förr) talgsjuderi. Pasch ÅrsbVetA 1829, s. 44.
-SMÄLTNING. Törngren Gunnarsson Barn 177 (1924).
-SMÖRJA. (förr) smörja beredd av (bl. a.) talg. KrigVAH 1825, s. 78.
-STEN. [mineralet har fet yta] (†) om talk l. talkhaltigt mineral, särsk. dels om steatit, späcksten, dels om täljsten. En .. tät, miuk och gråachtig talckstens art, hos osz bekant under namn af Talg- och telg-sten. Bromell Berg. 21 (1730). Halfskinlig Specksten eller Talgsten. Brander NatH 136 (1785). Orrelius 399 (1797: om talk).
(c γ) -SVULST. (numera mindre br.) steatom. Wernstedt 463 (1943). Lindskog o. Zetterberg 529 (1981).
-SYRA. (†) stearinsyra. VetAH 1788, s. 31. SAOL (1923).
-SÅPA. (†) såpa framställd av fettsyror från talg; jfr -tvål. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 108. (Stearinsyra) ger med baser stearinsyrade salter, hvaraf de med kali och natron ingå uti s. k. tvål och talgsåpa. Almström KemTekn. 2: 57 (1845).
-TITA. (numera föga br.) om fågel av familjen Paridae, mesar (vilka gärna äter talg l. annat fett); särsk. om Parus palustris Lin., entita; jfr -hacka, sbst.2, -oxe 1. Hofsten Barnh. 2: 10 (1885). Ericson Fågelkås. 2: 27 (1907: om entita). Randel Fynd 167 (1927).
-TRATT. (†) på ångmaskin: trattliknande smörjkopp för smörjning av rörliga delar (särsk. med smält talg); jfr -kopp. Wikforss 724 (1804). Ramsten 54 (1866).
(d α) -TRÄD. (numera föga br.) om träd ur vars frukter ett talgliknande fett utvinns; särsk. om Sapium sebiferum Roxb., kinesiskt talgträd. Osbeck Resa 135 (1751, 1757). Talgträdet, i China, har bär, som, kokade, gifwa Talg till ljus och andra behof. Hartman Naturk. 125 (1836). 2SvUppslB (1954).
-TVÅL. (förr) tvål framställd av fettsyror från talg; jfr -såpa. Mandeltvål, gjord af en del oljetvål och en del talgtvål .. upplösta i 1 d(el) mandelmjölk. Berzelius Kemi 4: 369 (1827). Gentz Lindgren 329 (1946).
-ÖGD, adj. som har (om talg påminnande) glanslösa l. grumliga l. simmiga ögon; jfr talgig, slutet. Möller (1790).
Avledn.: TALGA, v., -ning. (förr) smörja in l. bestryka (ngt) med talg (l. ngt talgliknande) (för att ge det ett skyddande fettlager l. göra det blankt (o. styvt) l. minska friktionen o. d.). SkeppsgR 1546. (Talg) Strykes utanpå fartyg, hwilket kallas at talja fartyg, som deraf bewaras för röta och bringas at gå lättare. Rothof 540 (1762). Här syns märken efter ett par talgade mustacher som sutit ofvanför en älskvärd mun som slickat igen brefvet. Strindberg Utop. 121 (1885). FoFl. 1932, s. 182 (med avs. på slädmedar).
TALGAKTIG, adj. (numera bl. mera tillf.) som liknar l. påminner om talg. Denna talgaktige materien är .. Til färgen hel hvit, ock til anseende som talg gemenl. plägar vara. VetAH 1743, s. 3. WoH (1904).
TALGIG, adj. (-ig (-gh) 1640 osv. -og c. 16451747. -ot (-tt) c. 16351741. -ug 1696) som är (l. tycks vara) insmord l. nedfläckad med talg; äv.: som liknar talg (till smak l. lukt l. konsistens o. d.). Schroderus Dict. 180 (c. 1635). Talgigt smör kallas ett sådant smör, som efter någon tids förvaring antager en smak och ett utseende, snarlik den af vanlig talg. Grotenfelt Mejerih. 148 (1886). De taljiga ljushållarna, som luktade av många års jul. Hasselblad BergslVärml. 41 (1929). särsk. i överförd anv., om ögon: som är glanslösa l. grumliga l. simmiga; jfr talg-ögd. Weste (1807). Karlar .. med stela ansikten och ögon talgiga av sprit. Trenter Spring. 8 (1958).
Avledn.: talgighet, r. Klint (1906).
Spoiler title
Spoiler content