SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TASS tas4, sbst.3, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TASSE tas3e2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Dalin Arg. 2: nr 42, s. 6 (1734) osv.) ((†) -er Hellberg Samtida 6: 206 (1871)).
Ordformer
(tass (-sz) 1734 osv. tasse 17571843)
Etymologi
[liksom d. tasse (möjl. lån från sv.) sannol. till TASSA; jfr dock t. tatze, tass. — Jfr TARS, sbst.2, TASSE, sbst.2, 3]
1) på däggdjur, i sht djur med klor l. gnagare: (mjuk, rundad) fot (se d. o. 1); särsk. i uttr. räcka (äv. ge) vacker tass, särsk. om hund: sträcka fram (höger) framtass (till hälsning), äv. bildl. (jfr a, 2): visa (välartad l. underdånig) foglighet o. d. Serenius Rr 1 b (1734). Kamelerna .. planterar sina stora tassar på marken. Bremer GVerld. 3: 137 (1861). Äro extremiteterna beväpnade med klor och tummen (stortån) icke motsättlig, heta djurets fötter tassar. Thorell Zool. 2: 92 (1861). Han var ej av den sortens folk som jämt räcker vacker tass. Blomberg ViJord. 86 (1940). Det är inte .. lätt att få en hund att .. räcka vacker tass. Zetterström VärldHj. 128 (1942). Det syntes inte till en levande varelse mer än bagarns gråa katt, som satt på trottoarkanten och slickade sin tassar. Lindgren MästBlomkv. 5 (1946). — jfr BAK-, FRAM-, GRÅ-, KATT-, RÄV-TASS m. fl. — särsk.
a) (vard. l. skämts.) i utvidgad anv., om människas hand; stundom äv. om människas fot; äv. bildl. (jfr huvudmom.). At den här lilla vackra tassen som jag så innerligen kramar, kunde en dag tilhöra min hustru! Björn Carol. 4 (1794). Man hugger tassarna af det holsteinska partiet genom att .. insätta hennes kunglig höghet i styrelsen. Topelius Fält. 3: 239 (1858). Langa hit tassen, lilla frun, så skaka vi hand å bli bussens vänner igen! Janson Gast. 81 (1902). (Strumporna) värmer som ett par lamm kring tassarna. Holmström Benj. 193 (1932). — särsk.
α) (numera mindre br.) i uttr. (i sht förr äv. få sig) på tassarna (äv. tassen), (ss. bestraffning) få slag på fingrarna, få aga l. stryk. Topelius Fält. 4: 395 (1864). Dens. Vint. 2: 141 (1897: tassen). (Eleven) fick på tassarne .. alla dagar, men gjorde aldrig en min. Vallgren MatGubb. 19 (1917).
β) i uttr. skaka (i sht i Finl. förr äv. [jfr likbetydande fin. lyödä kättä] slå l. smälla) tass (med ngn), skaka hand (med ngn); jfr SKAKA, v. I 1 n, HAND 2 b ϑ. Bremer GVerld. 1: 5 (1860). Så är det, herr officer, svarade jag, och så smälde vi tass. Arkadius Pakkala 131 (1895). Nu tycker jag att ni två ska skaka tass och låta allt gammalt groll vara glömt. Gustaf-Janson Kiv. 167 (1971).
γ) i sådana uttr. som hålla tassarna borta (från ngt) l. (ss. uppmaning) bort med tassarna o. d., i fråga om att låta bli att (med händerna) vidröra ngt; särsk. bildl., i fråga om att låta bli (att befatta sig med) ngt. Björkman (1889). Stopp där! Bort med tassarna! De enkla ungdomarna .. godtogo .. vad skämt som helst .. Men inte röra vid far och mor! Bergman JoH 99 (1926). Håll tassarna borta från arbetsmarknadens fria förhandlingsrätt. SDS 21 ⁄ 10 1987, s. 41.
b) (förr) om avskuren tass (av hare) använd ss. redskap för att putsa ngt (särsk. smidesarbete) l. torka bort ngt (särsk. griffel- l. kritskrift på tavla). Taszarne (av hare) brukas af Guld-smeder och andre arbetare til silfrets och andra tings glättning och putsande. Orrelius Djurkänn. 303 (1776). Hur man blev en liten del / av Sveriges folk i småbarnsklassen, / där ännu griffeltavlans fel / behändigt strökos ut med tassen. Österling ÅrFl. 157 (1942). — jfr HAR-TASS.
2) [eg. utvidgad l. bildl. anv. av 1] om sådan (utskjutande) del på ngt som till funktion l. utseende påminner om en tass (i bet. 1). En .. jernring, försedd med tassar, hvarmed den stödjes mot å marken anbragta underlag. Wetterdal Grufbr. 115 (1878). Min sälg vid diket har redan små tassar. Hallström Sagodr. 17 (1910). — jfr LEJON-TASS. — särsk.
a) om del i nedre ände på takstol.
α) (numera bl. i icke fackmässigt spr.) på takstol närmast ovanför uppbärande vägg, mellan taksparre och stödben (se d. o. 3): sträva; jfr sula, sbst.4 I 6. Rothstein Byggn. 475 (1859). Takfoten måste .. avlastas och förstyvas .. genom anordning av stödben och tassar. HantvB 6: 160 (1938). Vid takfoten har timmerväggens tunnhet medfört att det vid en stenmur normala partiet av tass och högben fått förkrympta former. Fornv. 1969, s. 312.
β) byggn. taksparres nedersta, utanför husväggen utskjutande ände. BonnierLex. 14: 152 (1966).
b) (förr) på plog l. årder: på skaft sittande (trä)med (se MED, sbst.1 2 c) avsedd att stadga gången o. reglera hur djupt billen skar; i sht äv. med inbegrepp av skaftet; jfr TASS-MED. Möller Jordbr. 133 (1881). För att ge plogen mera stadig gång har sedan länge begagnats att understödja plogen med en tass eller fot. LB 4: 206 (1905). Tass tillverkades vanligtvis av en självväxt krok. Ahlholm TermTräplog. 2: 12 (c. 1970).
c) (mjukt, ofta runt l. fyrkantigt) litet (tunt) stycke (av (filt)tyg l. plast) avsett att fäst under (inrednings)föremål, i sht möbel(ben l. -hörn), utgöra skydd mellan föremålet o. dess underlag. SvOrdb. (1986). Nu ska vi förse möblerna med ”tassar” i större utsträckning än förr. RådRön 1989, nr 2, s. 2.
Ssgr: (1) TASS-AVTRYCK~02 l. ~20. jfr avtryck II 1 a. Om det .. är en fälthare eller en skogshare vid spårets slut syns väl dessförinnan på själva tassavtrycken. DN(B) 3 ⁄ 1 1959, Bil. s. 2.
(1) -FOT. fot (se d. o. 4 b) i form av djurtass. Under högempiren .. låg plattan (i bordsunderredet) vanligen närmare golfvet och uppbars af fyra låga, förgyllda tassfötter. Upmark Möbl. 108 (1913).
(1) -HAND.
1) (numera bl. tillf.) framtass ss. motsvarande människas hand. Mullvadarna .. böka .. i mullen med sina tasshänder. Beskow Greta 47 (1901).
2) med. Wernstedt (1935). Tasshand (dvs.) kiromegali, sjuklig förstoring och deformering av händerna. Lindskog o. Zetterberg (1981).
(2 b) -HJUL. (förr) om hjul på årder l. plog med samma funktion som tass. Juhlin-Dannfelt 307 (1886).
(2) -MED l. -MEDE. (-mede) (numera föga br.) tass (i bet. 2 b). Juhlin-Dannfelt 104 (1886).
(2 b) -PLOG. (förr) plog (av enklare slag) försedd med tass, fotplog; jfr dal-plog. Möller Jordbr. 133 (1881). Tassplogen erbjuder den fördelen framför svängplogen .. att den .. är lättare att handtera och kräfver mindre skicklighet hos plogkarlen. LB 4: 206 (1905).
(2 b) -ÅRDER. (förr) jfr -plog. Holmström Naturl. 2: 34 (1889).
Spoiler title
Spoiler content