publicerad: 2004
TENTERA tänte4ra, v. -ade (RP 2: 27 (1630: tenterat, sup.) osv.) ((†) pr. sg. -er AOxenstierna 7: 15 (1632); ipf. (i Finl.) -te Topelius Dagb. 1: 40 (1833), Bergroth FinlSv. 76 (1916); sup. -ed OxBr. 9: 416 (1629), Därs. 417; -et AOxenstierna 15: 443 (1636)). vbalsbst. -ANDE, -ING (numera bl. tillf., Frey 1846, s. 234 (: tenteringsbestyr), Östergren 4: 1135 (1933: omtentering)).
Ordformer
(ten- 1617 osv. tän- 1645)
Etymologi
[jfr t. tentieren, fr. tenter, pröva, försöka; av lat. tentare, känna på, (vid)röra, pröva, försöka, fresta, angripa m. m.; fungerande som biform till likabetydande temptare, samhörigt med tempus (se TEMPUS), men sannol. eg. intensivbildning till tendere, spänna, sträcka (se TENDERA). — Jfr ATTENTAT, TENTA, v., TENTAKEL, TENTAMEN, TENTAMENT, TENTAND, TENTANT, TENTAT, TENTATION, TENTATIV, TENTATOR, TENTERATION]
1) (†) (med viss risk l. med illvillig l. krigisk avsikt) försöka (genomföra l. åstadkomma) l. undersöka (möjligheten av) (ngt), pröva (hållbarheten i) l. göra en ansats till l. inlåta sig på (utförandet av) (ngt). AOxenstierna 4: 60 (1628). Borgemästarne lofvade tentera alla möijeliga medell. RP 2: 13 (1630). Oss synes, att när sådane uthlagur bewillias (man mehnar .. Spannmåls och Rikzdalershiälpen), att Adelsmannen tenterar med sine bönder en förlijkningh. RARP V. 2: 133 (1655). Dagen efter Konungens död drogs en Cordon af troupper .. framför sjelfva Hufvud Fästningen, att hindra om en oförmodlig surprise genom utfall skulle tenteras. HSH 2: 138 (1775). Så finne wi ej, at inbrott med framgång kan tenteras, hwilket icke heller i mannaminne skedt. VDAkt. 1790, nr 524. jfr Ekbohrn (1904). — särsk.
a) i förb. med obj. bestående av obest. l. frågande pron., särsk. i fråga om försök till (genomförande av) fientlig handling. OxBr. 6: 17 (1627). Tager .. (biskop Vallius) sig sådana dristighet före strax i begynnelsen, hvad skal han icke tentera framdeles? OxBr. 12: 64 (1638). Så at i fall det gamla Partiet will tentera något med wåld, så komma de ej långt. Tilas Ant. 1: 63 (1765). — särsk. i uttr. tentera ngt (e)mot l. på (ngn l. ngt): göra anslag mot l. förbereda (o. genomföra) angrepp på. Hvad Spinola vedhkomer, så hafver han een stor krigzhäär tillsamans, och efter såsom man förmener, så vill han något tentere anten emoth de Guleske landskaper .. eller och emot de Hildesheimer. OxBr. 10: 199 (1617). Hoos oss ähr altt vedh sitt gamble lag, och ligger så fiendhen som vij i våre vinterquarter, icke konendes någett synnerligtt tentera på hvarandhre för dette meenföre skuldh. AOxenstierna 4: 299 (1628). KKD 6: 138 (1708).
b) med inf.: söka l. sträva efter l. göra ett försök (att). Effternu H(ustru) Lisbet således tenterat molestera Sin Styffadher. BoupptSthm 29 ⁄ 8 1658. Polhem ESkr. 3: 366 (c. 1720).
c) i förb. med indirekt frågesats: (genom erfarenhet l. handling) försöka utröna, undersöka. Stiernman Com. 2: 676 (1651). Diskurswijs tentera, om .. (konungen av Danmark) wore sinnad, at ingå med Kongl. Mayst. en serdeles Alliance. Widekindi G2A 239 (c. 1676). UUKonsP 19: 208 (1689).
2) (†) med avs. på person: pröva l. ansätta.
a) (försöka) förleda l. fresta l. locka (ngn). Roland Minn. 67 (c. 1748). I Amsterdam war ett magnifikt Snäcke-Cabinett till salu .. det tenterade mig .. icke. Linné Bref I. 5: 341 (1755). Carolina var .. flat nog, att .. instämma i hans begäran, att, när han skulle till Carlberg, få göra denna resa tillsammans med sin informator som .. ämnade uppehålla sig en 6 veckor hos sin slägt i Östergyllen, hvilket oändligen tenterade Axel. Knorring Cous. 1: 15 (1834). Ekbohrn (1885).
b) i p. pf.: prövad l. plågad l. ansatt. Rudbeck D. ä. Bref 103 (1675). Samma afton war jag tenterad af en feber el. frosza. SvBrIt. 1: 12 (c. 1700).
3) i fråga om gm förhör verkställd prövning av (gm studier förvärvade) kunskaper l. insikter. — jfr OM-, SLUT-TENTERA.
a) med personobj.: undersöka kunskaper l. kvalifikationer o. d. hos (ngn), underkasta (ngn) förhör; särsk. (o. numera utom i Finl. nästan bl.) i fråga om förhållanden vid universitet l. högskola l. akademi l. gymnasieskola: förrätta (enskild) tentamen med, examinera (se d. o. 3); äv. abs. Sedan jag hela vickan .. sutit och tenterat och examinerat .. kan jag (osv.). Tegnér Brev 8: 160 (1837). Han tenterar vid olika tillfällen först Mathilda .. senare Emelie om deras tänkesätt. Vasenius Top. 2: 208 (1914). Enär jag under sommaren före mitt inträde i Katarina berömda läroverk ytterligare kompletterat mitt vetande och läst en del tyska, prövade jag till 2:a klass .. Rektor Björling själv tenterade mig. ÅbSvUndH LIX. 1: 91 (1940). Vi tenterar kandidaterna i Mårtensdals skola. Hufvudstadsbl. 8 ⁄ 10 1988, s. 8. DN 11 ⁄ 9 1996, s. A4.
b) intr. l. med sakobj. l. av prep. i inledd bestämning med huvudord angivande ämne för förhör, dels i fråga om förhållanden vid universitet l. högskola l. akademi: (efter (vetenskapliga) studier) undergå prövning (i ((del av) visst ämne)), dels i fråga om förhållanden vid läroverk l. gymnasieskola: (efter (kompletterande) studier) undergå förhör (i (visst ämne)) (inför flyttning till högre årskurs); äv. med av prep. på inledd bestämning med huvudord angivande ålagt pensum (särsk. kurslitteratur) ss. föremål för förhör. Tentera för professor NN. Fyratio till femtio jurister .. ha redan i veckor belägrat min borg för att få tentera. Geijer I. 8: 455 (1821). August Piskator, som nu tenterar till Medlersta Cirkeln (av gymnasiet). ÅbSvUndH 34: 82 (i handl. fr. 1846). Peter Snagg anmälde sig slutligen såsom hafvande tenterat hebreiska till prestexamen. Strindberg SvÖ 3: 12 (1884). Jag ska tentera civilrätt om fjorton dar. Lindqvist Stud. 75 (1906). Arvid .. hade en gång i tiden tenterat i astronomi i Upsala och fått halft öfverbetyg. Söderberg AllvLek. 277 (1912). Om professor Lucas’ elever verkligen kunna tentera på hans stora verk, äro de mera hemmastadda i kulturhistoriska ting än sina svenska kamrater. HT 1954, s. 447. Den som får IG i sitt slutbetyg erbjuds nu att gå i ferieskola i sommar. Möjligheten finns sedan att tentera till hösten. SvD 5 ⁄ 6 1997, s. 12.
Särsk. förb.(till 3 b): TENTERA AV010 4. i sht med avs. på var särskild i utbildning(sprogram) l. kurs o. d. ingående (enskild) delkurs o. d.: (vid särskilt ordnad tentamen) tentera med godkänt resultat. GbgP 12 ⁄ 6 1997, s. 4. —
TENTERA UPP010 4. tentera för att nå högre betyg (i ngt) l. för att höja (betyg); förr äv. i fråga om uppflyttning till högre klass. SD(L) 1900, nr 327, s. 2. Det är upp till varje skola eller kommun att bestämma om eleverna ska få tentera upp sina betyg. GbgP 4 ⁄ 6 1997, s. 6.
Ssg (till 3 a): TENTERINGS-BESTYR. (numera föga br.) bestyr l. göromål i samband med tentering. Frey 1846, s. 234.
Spoiler title
Spoiler content