SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TEURGISK te1ur4gisk adj.
Etymologi
[jfr t. teurgisch, fr. théurgique; av mlat. théurgicus, av gr. ϑεουργικος. — Jfr TEO-, TEURG, TEURGI]
Phosph. 1811, s. 571. Det gudomliga, urljuset, hvarigenom vi vinna lugn och salighet och theurgisk förmåga. Boström 2: 58 (1838). Väl förekomma numer (inom den romersk-katolska kyrkan) regelbundna predikogudstjänster, men hufvudsaken är det teurgiska, icke det uppbyggliga syftet. 2NF 23: 778 (1915). (Mystikernas) tankearbete var en på allt verklighetsinnehåll blottad begreppslek, vari gudarna figurera som abstraktioner, deras tankeföremål var magiens abstrusa värld och teurgiska konster. 3SAH LXVIII. 1: 17 (1959).
Spoiler title
Spoiler content