publicerad: 2004
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
1) (†) till II 13 b α: se l. åse (ngt); äv. dels med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av på, dels abs., dels refl., i de bildl. uttr. tillse sig om ngt, se sig om efter ngt, tillse sig av ngt, emotse ngt, övergående (med anslutning till till II 13 a) i bet.: förlita sig på ngt (jfr -förlita); jfr 2 o. -skåda 2. Jes. 21: 6 (Bib. 1541; abs.). Effter the chrisne .. hafve så försumeligen .. slick grufvelighet tillset och intidt ther till giort. RA I. 1: 446 (1545). Christoph(er) Hanssonn stadzskriffuer (tillsade) the gode me(n) i stadenn at tilsse sig i tiid om en anne(n) stadzschriiffuere. VadstÄTb. 72 (1583). Petreius Beskr. 2: 153 (1614: på). Jag tillser mig dock af herr archiaterns vanliga grace. Hjelt Medicinalv. 3: 587 (i handl. fr. 1759). Björkman (1889). B. till II 13 b β.
2) (†) ge akt på l. lägga märke till l. beakta (ngt) (jfr -akta); äv. dels närmande sig bet.: fästa avseende vid l. ta hänsyn till, dels övergående i bet.: ha överseende med (särsk. i negerad sats); stundom svårt att skilja från 1. Haff icke nijtt offuer tina dande hustru, Ty sådant nogha tilseende kommer intit gott åstadh. Syr. 9: 1 (öv. 1536). Gudh .. hafver .. nu icke längre kunnet tilse kongh Erichs oförståndh. RA I. 2: 254 (1568). Bådo så samptlige Ridd Landt M: hann wille tillsee hans Vngdom och honom dett förlåta. RARP 3: 220 (1642). Beder menige Almogen det Kongl. May:t i nåder täcktes tilsee den store Skada och Affsaknad, de taga uti deras Nähring därigenom, at de måste betala Saltet så dyrt. Stiernman Riksd. 2090 (1693). Adlerbeth HorOd. 10 (1817). jfr: Klint (1906).
3) (†) se efter l. undersöka l. utröna (ngt, i sht angivet med indirekt frågesats); äv. intr.: se efter. At han skulle til-se om han ku(n)de ko(m)ma th(e)r m(edh) och køpa Olaff michelsons h(us). OPetri Tb. 197 (1528). Tå iagh nu .. nogha tilseer, förmärcker iagh wäl, at (osv.). Phrygius HimLif. A 3 a (1615). I det följande komma vi att tillse, i hvad mån Almqvist kan sägas vara brottslig. Lysander Almqvist 41 (1878). Cannelin (1939).
4) se till (se se till 5) (ngt l. ngn); numera företrädesvis i a; förr äv. dels med avs. på ngns rätt l. rättighet o. d., dels med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av med l. om; jfr -akta. Fordom när grannare wardt medh slika saker (dvs. laster) tilseedt. LPetri KO 30 (1571). Hvad som kan feelas, moste vij tillse att hielpat. RP 8: 228 (1640). HSH 9: 131 (c. 1800: om). Bort jag måste och tillse hären. Ling Styrbj. 40 (1824). Enkans rätt tillsågs af tjenstgörande Brandt mästaren. BoupptVäxjö (1850). Jumbos sår blevo tillsedda. Fitinghoff Tattarh. 47 (1925). särsk.
a) med obj. bestående av att-sats. SvTr. 4: 188 (1539). Severin Kihl .. skulle rida wid gränsen och noga tilse, at ingen hemlig stämpling mot riket förehades. Dalin Hist. III. 1: 336 (1761). Det finns bara en Cuprinol (tillse att Ni får originalvara!). SvD(A) 18 ⁄ 8 1951, s. 1.
b) (numera bl. tillf.) ss. vbalsbst. -ende: tillsyn, överinseende. CivInstr. 20 (1594). Att .. äga tillseende öfver den till Veterinaire wetenskapens odlande wid Academien nu bewiljade anstalt. Fürst Florman 14 (i handl. fr. 1791). SAOL (1986).
Ssg (till -se 4): tillsies-man. [jfr fsv. tilseu man] (†) tillsyningsman. Schroderus Os. III. 1: 66 (”65”) (1635). —
-SEARE l. -SIARE. (-se- 1561–1619 (: liberijdtz tilseere). -si- (-ii-, -ij-, -iy-) 1526–1800) [fsv. tilseare; till -se] (†)
1) till II 13 b α l. β, motsv. -se 1 (l. 2): åskådare, betraktare; jfr tillskådare. Att wij .. (när vi dör) af Commediens mästare som är Gudh i Himmelen, måge bekomma ährones krona, och af wåra tillsiare som äro alla Gudz Englar .. thet roos, att wij redeligen lefwat hafwom. Gustaf II Adolf 92 (1620). Schultze Ordb. 4059 (c. 1755).
2) till II 13 b β, motsv. -se 4: tillsyningsman; övervakare. Såå heta thå presterna ey allenast åldersmän vtan och tillsiyare / ther här kallas biscopar. GlApg. 20: 28 (NT 1526). At Föräldrar .. icke tillåtes så tidigt .. at lämna sina Barn utan särskilta lefwernes Ledare och Tilsiare. Eklund Upf. 354 (1746). Wulf Köppen 2: 754 (1800). jfr liberits-tillseare (se livré, ssgr) o. husgeråds-tillsiare.
Spoiler title
Spoiler content