publicerad: 2006
TOLERANS tol1eran4s l. tωl1- l. -raŋ4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 3) -er.
Ordformer
(tolerance (-ll-) 1693–1835. tolerans 1795 osv. tolerants 1797–1811. tolerantze 1635)
Etymologi
[jfr t. toleranz; sannol. av fr. tolérance; av lat. tolerantia, till tolerans (gen. -antis), tålig m. m., eg. p. pr. av tolerare (se TOLERERA). — Jfr INTOLERANS]
1) om handlingen l. förmågan l. viljan att tillåta (o. godta) att ngt (som man ogillar l. är kritisk mot) existerar l. sker l. pågår, fördragsamhet, överseende; särsk. om fördragsam l. överseende inställning till l. respekt för annans beteende l. levnadssätt l. åsikt l. tro; vidsynthet. Visa tolerans mot oliktänkande. Religiös, kulturell tolerans. AOxenstierna 13: 533 (1635). Det ordet Tolerance har blifvit liksom det symbolum, hvarmed vår nya Verld vill utmärka sit uplysta Tänkesätt och inbillade företräde för gamla Verlden. Lanærus Försök 26 (1788). Man (bör) anmärka, at ganska månge Catholske Ledamöter af Riks-Församlingen talat med eftertryck för Tolerancen och til Protestanternes förmon. PT 1791, nr 8, s. 1. För att komma helskinnad fram emellan alla .. principer, och deras principaler, fordrades .. fördragsamhet med hvarann, mildhet, öfverseende m. m.: detta kallades Tolerants, Humanitet. Geijer UpplysnRel. 50 (1811). Tolerans är endast ett negativt begrepp. Det innebär att man uthärdar varandra. Aulén AllmTron 341 (1923). I denna avvaktande hållning (hos Hj. Branting) fanns kanske också en av rötterna till toleransen mot oliktänkande inom partiet. Wigforss Minn. 2: 217 (1951). Jag har inte den minsta tolerans för rattfylleri .. Man sätter inte andras liv på spel. Gustafsson FamF 231 (1975).
2) (i fackspr.) om hos organism förekommande förmåga att fördraga visst näringsämne l. läkemedel l. viss behandling o. dyl. l. (äv. i fråga om naturen) utan menliga följder stå emot ogynnsamma förhållanden l. miljöfaktorer; särsk. (med.) om människas förmåga att tåla fortgående l. ökad verkan av farmakologiskt verksam substans. Låt oss antaga, att .. (socker i urinen visar sig) vid 120 gr. bröd, men icke vid 100 gr. Det ifrågavarande fallets tolerans, d. v. s. förmåga att fördraga kolhydrat, är då = 100 gr. hvetebröd. Pfannenstill Sockersj. 198 (1901). Att toleransen för alkohol är individuellt synnerligen växlande, är allbekant. Wigert PsykSj. 2: 103 (1925). Toleransen för kontaktlinser varierar: I medeltal är den 6–7 timmar dagligen. Bergstrand SvLäkS 485 (1958). Varken de äldre eller nyare antidepressiva medlen är beroendeframkallande, det vill säga man utvecklar inte tolerans mot dem. Det är ingen risk att dosen måste trappas upp hela tiden. GbgP 7 ⁄ 2 1995, s. 39. Genmodifierade växter med ökad tolerans mot bekämpningsmedel är .. svårbedömda. GbgP 17 ⁄ 8 2001, s. 4. — jfr SOCKER-, STRESS-, VÄRME-TOLERANS.
3) tekn. om (enligt fastställd standard) medgiven avvikelse för en storhets angivna storlek l. värde l. ett objekts läge l. riktning l. form; jfr REMEDIUM 4. SFS 1835, nr 45, s. 3. På 1800-talets förra hälft var toleransen för slätborrade svenska infanterigevär av nominellt 18,55 mm kaliber 0,01 decimaltum = 0,3 mm, både uppåt och nedåt. Alm Eldhandv. 1: 96 (1933). (Vid analys av bilkol till gengasdrift) skola följande toleranser gälla: beträffande fuktighetshalt 2 enheter, askhalt 1 enhet och glödgningsförlust 3 enheter. TT 1941, AutMot. s. 37. Toleranser och automatisk reglering vid luftbehandling i textilindustrien. GHT 1944, nr 215, s. 12. Undersökning av toleranser, valskrafter och valsmoment i tre svenska grovplåtsvalsverk. JernkA 1964, s. 687. — jfr PLUS-TOLERANS.
Ssgr (i allm. till 1): TOLERANS-AKT(EN). särsk. (kyrkohist.) om en år 1689 i Engl. utfärdad akt varigm dissenter gavs rätt till egen kult o. församlingsstyrelse. Toleransacten .. hämmade .. quäkarnes förföljande. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 3: 482 (1837). KyrkohÅ 1959, s. 269. —
-EDIKT. kyrkohist. edikt innehållande bestämmelser rörande religionsutövning för anhängare av annan religion än statsreligionen. GT 1788, nr 34, s. 1. Det Nantesiska tolerans-ediktet. Geijer I. 1: 264 (1845). Gustaf III utfärdar ett toleransedikt, som medger främmande trosbekännare en begränsad religionsfrihet i riket. TurÅ 1943, s. 61. —
-GRAD.
1) till 2; jfr grad, sbst.1 2. Då den individuella toleransen mot alkohol är så väsentligt olika .. då det för individen oftast är svårt, kanske omöjligt att taxera sin toleransgrad .. så anser jag den absoluta nykterheten under bilföringen vara den enda hållbara ståndpunkten. Motorför. 1928, nr 3, s. 8.
2) tekn. till 3; jfr grad, sbst.1 3. HbVerkstTekn. 1: 505 (1944). Man har standardiserat storleken av toleransområdena i noggrannhetsgraderna eller toleransgraderna 1–16. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 121 (1953). —
-GRÄNS.
1) till 1: gräns (se d. o. 2) för (ngns) tolerans (med ngn l. ngt); jfr -tröskel. Den toleransgräns vi har i avseende på att med lånemedel finansiera statsutgifterna. LD 8 ⁄ 6 1959, s. 16.
2) (i sht i fackspr.) till 2, om den största mängd l. högsta dos av ngt som en organism kan utsättas för utan oönskad l. skadlig verkan. Pfannenstill Sockersj. 202 (1901).
-IDÉ. (numera bl. tillf.) idé (se d. o. 4) om att tolerans bör tillämpas l. råda. 2NF 32: 78 (1921). —
-KRAV.
-MARGINAL. om (tänkt) återstående utrymme för tolerans (innan den övergår i intolerans); jfr marginal, sbst. 2. Toleransmarginalerna gentemot oppositionella krymper för varje år. DN 5 ⁄ 6 1974, s. 4. —
(3) -MÅTT. tekn. mått på tolerans; äv. konkret, om instrument l. verktyg. 2NF 19: 228 (1913; om instrument). Vidare är att märka, att när toleransmåtten angivas med siffror, dessa gälla arbetsstyckets mått. HbVerkstTekn. 1: 560 (1944). —
(1, 2) -NIVÅ. jfr nivå 3. SvD 2 ⁄ 11 1976, s. 8. Kvicksilverhalten i fiskköttet ligger .. över den toleransnivå som i vårt land anges för människoföda. TurÅ 1978, s. 191. —
(2, 3) -OMRÅDE~020. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) jfr område 3. HbVerkstTekn. 1: 493 (1944). Gentemot t ex marktemperaturen visar arten ett toleransområde, begränsat av minimum- resp maximitemperaturen .. Inom detta kan arten överleva, vara aktiv osv. Nihlgård o. Rundgren NatDynam. 89 (1978). —
(2) -PROV. med. om prov avsett att utröna graden av tolerans för visst näringsämne l. läkemedel o. d. Santesson Läkem. 20 (1924). —
-SYSTEM.
1) (numera bl. tillf.) till 1: system som grundar sig på tolerans (i ett samhälle l. inom en samhällsgrupp), förr i sht i fråga om tryck- l. yttrandefrihet. Liljecrona RiksdKul. 127 (1840). Eftersom USA:s toleranssystem fokuseras på individuella val av livsstilar snarare än på gemensamma livsformer skapar det inga starka och uthålliga sammanslutningar. DN 13 ⁄ 10 1998, s. B2.
2) tekn. till 3: (tabellformigt) system omfattande bestämmelser o. uppgifter om toleranser. Herlin FysVard. 23 (1925). —
(3) -TOLK. tekn. tvåledad tolk (se tolk, sbst.3) med mätvärden för övre o. undre toleransgräns, i sht avsedd för kontroll av diameter. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 206. —
Spoiler title
Spoiler content