publicerad: 2007
TRAVA tra3va2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. -f-, -fv-, -fw-)
Etymologi
[till TRAVE]
1) (numera bl. tillf., i vissa trakter) motsv. TRAVE 1: sätta upp (säd(eskärvar) o. d.) i travar, sätta i trave; anträffat bl. ss. vbalsbst. o. i p. pf.; jfr SKYLA, v.1 Vid sädens trafwande, bör man wara försedd med långa tränålar, som sättas genom toppneckerne och ner i trafwen, för blåswäder skul. SamlRönLandtbr. 2: 175 (1777). Att bönderna tryggt läto sin säd stå trafvad på åkern. Wetterbergh Sign. 262 (1843). Trafningen (är) mycket ofullkomlig. Starkare regn tränger lätt in i de alldeles oskyddade kärfvarne. LAHT 1913, s. 395.
2) motsv. TRAVE 2: lägga l. placera (flera föremål l. en mängd av ngt) så att en trave l. travar bildas; äv. allmännare, med tanken väsentligen riktad på att ngt samlas i stor mängd l. i en stor hög o. d.; särsk. i sådana uttr. som trava (föremål) på varandra, lägga osv. (föremål) ovanpå andra föremål (så att en trave l. travar bildas), trava ngt i en hög l. i högar, lägga osv. ngt så att en hög resp. högar o. d. bildas, trava ngt på hög, lägga osv. ngt så att en hög o. d. bildas; äv. refl.: samlas l. komma tillsammans (i mängd) så att en trave l. travar o. d. bildas; jfr STAPLA, v.1 1. Serenius (1741). Trafwa .. torr kastwed, såsom en pelare, mitt uppå (kol)botnen. Wallner Kol. 15 (1746). Ifrån .. torkskjul(en) föres .. (teglet) till en större hufvudlada, der det trafvas tätare. Gundberg Tegel 12 (1860). Kaffebröd var trafvadt i fönstren. Strindberg Hems. 143 (1887). Bärarnes liflösa kroppar, hvilka trafvats i högar. Janson Faran 54 (1909). I mitt arbetsrum .. travar sig klipphögarna från förra veckan. Expressen 1 ⁄ 10 1998, s. 34. Hade jag blivit avlönad med enkronor och travat dem i en hög på varann så hade stapeln blivit en halv kilometer hög. GT 30 ⁄ 4 2001, s. 20. När veden är upphuggen, travad på hög och vedboden fylld känner jag mig alltid så rik. Expressen 14 ⁄ 2 2004, s. 2. — jfr KASTVEDS-TRAVNING. — särsk.
a) skogsv. i p. pf. i uttr. travat mått, mått (se MÅTT, sbst.4 1 b γ) avseende volym av virke o. d. beräknad efter yttermått av trave o. d. utan avdrag för uppkomna mellanrum. SFS 1924, s. 169. För brännved skiljer man alltefter uppläggningssättet mellan stjälpt mått .. och travat mått. TNCPubl. 23: 14 (1954).
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i fråga om att det ena läggs till l. på det andra l. att ngt samlas l. finns ngnstädes i stor mängd. Strindberg Hafsb. 121 (1890). Det trafvas lögn på lögn och det måste ramla en dag! Strindberg Fagerv. 148 (1902). Skrivarna tar man bara och travar på en kärra och kör dom till kardinalens nya stad. Johnson DrömRosEld 233 (1949). Informationen .. ska travas i (data)maskinens celler tills alla .. fakta har samlats in. Beckman DamRödHatt 25 (1966). De insparade minuterna travas på hög för varenda pendlare och resenär. KvällsP 10 ⁄ 1 2002, s. 15.
Särsk. förb. (till 2): TRAVA IN10 4. (numera bl. mera tillf.) lägga o. d. in (ngt) i trave o. d. Att trafva in .. (bränslet) i vrån vid spiseln. FrSkog. 81 (1892). jfr intrava, v.2 —
TRAVA UPP10 4. lägga o. d. upp (ngt) i en trave l. travar; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr trava, v.2 2 b). Lind (1749). Efter slaget .. trafvade man upp äfven ganska svårt sårade om och på hvarandra på klumpiga ofjädrade åkdon. KrigVAH 1898, s. 174. Han bar .. över veden .. och travade upp den. Johnson Nu 194 (1934). jfr upptrava.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content