[jfr eng. tremulate; av ä. t. tremulieren (t. vanl. tremolieren), av mlat. tremulare, dallra, avledn. av lat. tremulus, dallrande, till tremere, darra, motsv. gr. τρέμω, darrar, samhörigt med lit. trìmti, darra, tokhar. B tremi, pl. darrning(ar). — Jfr TRAMBOLERA, TREMOLO, TREMOR, TREMULANDO, TREMULANT, TREMULATION]
mus. frambringa tremolo(n); äv. med sakligt subj. betecknande röst l. instrument l. sång o. d.; äv. oeg., utan särskild tanke på ljud: darra, dallra, skälva; jfr DARRA, v.1 6. (Eng.) To shake in Musick .. (sv.) tremulera i musiken. Serenius Ddd 2 a(1734). Han kunde icke hålla fast en enda ton, utan skälfde, vibrerade och tremolerade ständigt. Norman MusUpps. 95(1883). (Det) berättas, hurusom en av fåglarna, när han .. farit snabbt omkring i vida ringar .. med nedsträckta, tremulerande vingar, åstadkommit ett buller. Rosenius SvFågl. 4: 237(1933). Ackompanjemanget av knäppande kastanjetter och tremulerande stränginstrument. Ruin Gyckl. 38(1934). (Tjechovs) pjäser, vars .. försiktigt romantiska småborgare under den tillsynes händelsefattiga vardagsytan tremulerar likt asplöv inför minsta lilla förändring i tillvaron. KvällsP 13 ⁄ 12 2001, s. 2.
