publicerad: 2008
TRÅG trå4g, sbst.1, n. (2Mos. 38: 3 (Bib. 1541) osv.), äv. (i Finl.) m. l. r. (Ahlman (1872) osv.); best. -et resp. -en; pl. = (2Mos. 38: 3 (Bib. 1541) osv.) resp. -ar (Castrén Res. 2: 102 (1845) osv.).
Ordformer
(trog (-oo-, -gh) 1538–1833 (: trogapparat). trug (-gh) 1685–1854 (: Trugsjern). tråg (-åå-, -gh) 1556 (: Brygge trågh) osv.)
Etymologi
[fsv. trogh; jfr d. trug, fvn., isl. trog, mlt. troch, fht. troch, trog (t. trog), feng. trog (eng. trough); i avljudsförh. till den stam som föreligger i TRÄ, sbst.1]
1) (urspr. av urholkad trädstam framställt) öppet, fyrkantigt (ofta rektangulärt) kärl, vanl. med uppåt vidgade sidor, av varierande storlek; särsk. dels om sådant i ä. tiders hushåll använt kärl av trä för mat(varor), dels om (större) lådliknande behållare på l. till maskin l. apparat l. vagn o. d.; jfr HO, sbst.1, KAR, sbst.1 2. VarRerV 25 (1538). Stora Trågh, uthi huilka Salta Watnet samblas. Palmquist ObsRyszl. 11 (1674). Degen uparbetas i tråget ganska wäl. Warg 684 (1755). (Mur)bruk hwilket handtlangarena bära i små tråg på hufwudet. Palmstedt Res. 120 (c. 1780). Här och var pumpade drängar vatten i tråget åt hästarna. Hansson SlättbH 233 (c. 1885). Ett tråg eller fat till en kollergång. TT 1900, M. s. 90. Ett par uppskurna biffar indränkta i köttsaft i ett inplastat tråg (kan) aldrig bli bra. SvD 13 ⁄ 3 1997, s. 40. — jfr DEG-, HACK-, SKÅLL-, SLIPSTENS-, SPILL-, STAMP-, SVIN-TRÅG m. fl.
2) oeg., om ngt som mer l. mindre påminner om ett tråg; särsk. dels om dal(gång) (särsk. (numera mindre br.) om synklinal (se d. o. I)), dels (vard., skämts.) om lådliknande l. icke sjövärdig(t) båt l. fartyg. Det där lilla Tråget, som ligger där vid stranden. Envallsson Nybygg. 21 (1783). Om vecket (i ett veckberg) .. bildar en fördjupning, så att lagren på ömse sidor stupa mot hvarandra, så heter det tråg eller synklinal. Hagman FysGeogr. 20 (1903). Vid det enormt höga vattenståndet i Vänern, har sjön .. av sänkan mellan ett par (vallar) .. skapat vattenfyllda tråg. SvNat. 1929, s. 70. Troligen äro .. (sjöns) flacka tråg utgrävda av landisen i den mjuka berggrunden. NFMånKr. 1939, s. 10. — jfr DAL-, JÄTTE-, SKÄR-TRÅG m. fl.
Ssgr (till 1): TRÅG-APPARAT. (förr) galvaniskt batteri med trågformad behållare, bägarapparat. Lyceum 2: 135 (1811). Den s. k. trågapparaten, bestående af ett .. tråg, hvilket, medelst skiljeväggar af sammanlödda zink- och kopparplåtar .. är afdeladt i flera med vätska utfylda rum. Nyström Telegr. 97 (1869). —
-DAL. geol. u-formad dal(gång) (vars ursprungliga v-form förändrats gm påverkan av inlandsisen), u-dal. Hagman FysGeogr. 25 (1903). (En) högt uppe på vardera dalsidan löpande list, som markerar den linje, där den nya glaciala trågdalen skär ned genom den preglaciala dalens sida. SvGeogrÅb. 1927, s. 132. —
-FORMAD. som har samma form som ett tråg(s insida); jfr -formig. EldhandvSkjutsk. 2: 123 (1877). Inom norrlandsterrängen, råder ”norrlandsmyren”, med trågformad yta, S(öder) därom ”högmossen” med konvex yta. SvGeogrÅb. 1948, s. 194. —
-FÖRPACKNING. (vid försäljning använd) förpackning för livsmedel, i form av mindre tråg av plast l. papp. ModStKokb. 26 (1983). —
-KLOSETT. [jfr eng. trough-closet] (†) toalettstol l. klosett med trågformad vattencistern. S. k. trågklosetter .. bestående af en aflång reservoir (tråg) på hvars botten ständigt finnes en viss mängd vatten. Palmberg Hels. 203 (1889). Nilson MarHäls. 62 (1924). —
-KUPA. biodl. trågformad bikupa. Trågkupor. Dessa kallas så, emedan de såsom ett tråg äro öppna upptill och kunna behandlas uppifrån. Lewerén Bisköts. 36 (1900). —
-LIKNANDE. som till formen påminner om ett tråg. Vid den stora träsängen hänger en trågliknande vagga i snören från taket. Bolinder FolkEur. 118 (1928). —
-SKRAPA. (numera bl. tillf.) särsk. om skrapa använd för att avlägsna degrester från tråg (l. annat kärl), degskrapa. VarRerV D 5 a (1579). Trågskrapa .. (dvs.) Skrapa, hvarmed baktråg renskrapas. Dalin (1855).
Avledn.: TRÅGARE, m. ⁄ ⁄ ig. bag. till 1, i fråga om yrkesmässig bakning: person som bereder (bröd)deg. DN(A) 27 ⁄ 6 1918, s. 18. En trågare är den arme man som måste upp först av alla i bageriet; redan klockan 4 börjar han göra deg. DN(A) 1962, nr 41, s. 10. Trågare bereder degar för olika brödsorter samt delar ibland upp färdig deg. NordYrkesklassif. 159 (1978).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content