[sv. dial. tvebak; jfr d. tvebak; av mlt. tweback, ssg av tve- (se TVE-) o. en avledn. av backen (se BAKA, v.); jfr äv. t. zwieback o. it. biscotto (se BISKVI)]
(i skildring av ä. förh.) om bröd som baka(t)s två ggr; särsk. dels (koll.) om skorpor (se SKORPA, sbst. 2), dels (i södra Sv.) om kavring (jfr TVE-BAKAD). OxBr. 1: 75(1614). Akterut finnas kompassen, en kutting med tveback (hårdt skeppsbröd), lykta, ljus och tändstickor. UB 3: 578(1873). Dagen började med att herr Börje .. skulle väckas .. och ha té med färska tvebackar. Möller FåvJ 22(1918). Sydsverige får sin egen tradition, sitt mjuka eller halvtorra förrådsbröd. Det är tvebakarna och kavringarna av mörkt grovt mjöl, som först gräddas en gång och sedan sätts in på nytt i ugnen staplade på varandra för att halvtorka. Vi 1949, nr 1–2, s. 10. SAOL(1973). — jfr RÅG-TVEBACK.
SAOB
