SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TVÄRS tvär4s, förr äv. TVÄRTS, adv. o. prep.
Ordformer
(tvers (-w-, -ss) 1541 (: twers emoot)1847 (: Twers genom). tverts (-u-, -w-, -tz) 16031766 (: twerts igenom). tvärs (-w-, -z) 1541 osv. tvärts (-w-, -z) 16851782 (: tvärtsframom))
Etymologi
[fsv. þvärs; motsv. ä. d. tvær(t)s, d. tværs, nor. tvers, fvn. þvers, mlt. dwers, lt. dwass, dwars, adj., adv., mht. twërhes, mnl. dwers (nl. dwars), adj., adv., feng. þwēores; eg. gen. av TVÄR, adj.; formen tvärts eg. adverbiell gen. (jfr SLÄTT, adv.). — Jfr TVÄRSAN]
motsv. TVÄR, adj. 2.
I. ss. adv. (numera nästan bl. i vissa förb. l. uttr.): med l. i riktning vinkelrätt (mot ngt) l. rakt över (ngt); på tvären; ngn gg äv.: rakt av. Spegel GW 49 (1685). Hwarföre jag min ansökning här med twärts afslutar och ödmjukast insinuerar. VDAkt. 1749, nr 270. Folio- octav- eller sådana formater, der raderna löpa twers, eller från wenstra till högra handen. Täubel Boktr. 1: 140 (1823). En stor Crocodil .. simmade utför floden hållande en död Negrinna tvers i sitt ofantliga gap. Gosselman Col. 2: 377 (1828). — jfr NED-TVÄRS. — särsk.
a) (ngt vard.) (i substantivisk anv.) i uttr. på tvärs, på tvären (jfr TVÄR, sbst.2); äv. (o. numera i sht) bildl., i fråga om direkt motsatsförhållande, i uttr. o. d. på tvärs mot l. med ngt l. ngn, strida mot ngn l. gå stick i stäv mot l. med ngt. (Klingan) slijpade på twärs medh Karpetungor. Alm BlVap. 67 (cit. fr. c. 1720). (Masken har) Under buken ut med sidan, 2 puncter i hvar led på tvärs. VetAH 1769, s. 317. En åtgärd som går på tvärs mot de reformtankar som den stora skatteberedningen är inne på. DN(A) 20 ⁄ 1 1964, s. 3. Jag förklarade .. att varje form av obligatorium i denna fråga måste avvisas eftersom det går på tvärs med ett konsekvent genomfört parlamentariskt system. SvD 4 ⁄ 1 1977, s. 3. Allt fler kulturarbetare tar saken i egna händer och går på tvärs mot storbolagen som vill styra vår smak. GbgP 26 ⁄ 4 1995, s. 57.
b) i uttr. med bet.: åt olika håll, hit o. dit l. på skilda ställen, här o. var, särsk. härs och tvärs, se HÄRS OCH TVÄRS, kors och tvärs, se KORS 9 a ζ, b α, kryss och tvärs, se KRYSS, sbst.3 3 c; jfr TVÄR, adj. 3 a, TVÄRSAN.
c) i sådana (äv. bildl.) uttr. som längs (förr äv. långs) och tvärs, se LÄNGS I a, förr äv. tvärs och ändalångs (äv. ändes l. ändelångt), på längden o. tvären, i ngts hela längd l. bredd; jfr TVÄR, adj. 3 b. Dragh genom landet, twärs och endalångs. 1Mos. 13: 17 (Bib. 1541). Landzförrädhare .. slijtas sönder twertz och endes medh fyra hästar. Schroderus Comenius 669 (1639). Bonden betygade, at .. (ingen) Stengård på Vålstads ägor i hans Tid varit upkastad .. För at likväl något försöka, anstäldes en Undersökning i denna Hage, först i Dagen tvärs och ändelångt, sedan mera på djupet. Schück VittA 5: 163 (i handl. fr. 1763).
d) sjöt. i riktning vinkelrätt mot fartygs o. d. sida l. kurs (jfr TVÄR-SKEPPS); särsk. i fråga om vind- l. vågriktning; äv. i fråga om fartygs position: med vinden rakt från sidan; särsk. dels. (i substantivisk anv., om linje som delar fartygssida) i uttr. akter om tvärs (se AKTER I c slutet slutet) l. för om tvärs (jfr FÖR, adv.2 I slutet), för om den räta linje som från en punkt mitt på fartyg tänkes utdragen vinkelrätt mot längdriktningen, dels i uttr. slå tvärs för sjön (se SLÅ, v. I 2 r ε), dels i förb. med efterföljande adv. (särsk. in l. ut) l. prep. (jfr e). (Kaptenen) låter .. giöra goda peijlingar, så twärs som långs. Siöregl. 1741, 2: E 2 b. Och som fartyget var svårlastadt och låg tvärs i sjön spolade vattnet oupphörligt in. Trolle Sjöoff. 1: 173 (1869). Kommer sjön förifrån eller förom tvärs, har man .. obehaget af vattnet, som spolar öfver minbåten från den ena ändan till den andra. KrigVAH 1886, s. 154. Då fyren är tvärs läses loggen af. Stenfelt Skepp. 109 (1903). (Han) tog in på skoten .. och fick vinden tvärs. Engström 1Bok 13 (1905). Ligger fartyget stilla, intar det vanligen ett läge med sjön tvärs eller nära tvärs. Weinberg Sjömansk. 201 (1954). Tvärs ut .. (dvs.) I 90 graders riktning från långskeppsriktningen. Andersson Knop 44 (2002).
e) i förb. med efterföljande prep. l. adv. (stundom sammanskrivet) (jfr d): rakt; särsk. i förb. tvärs av, rakt l. mitt av, förr äv. bildl.: alldeles, fullkomligt; förr särsk. i förb. tvärs efter, på tvären utmed l. längsefter (ngt). Twerss ifrån Sandstranden hafwer man en banck i Nordost. Månsson Siöb. 18 (1644). Låtit trycka min Disp: Gradualem de Succedaneis Promotore H(er)r Doct: Roberg, som dock för Medellösshet .. kommit twärtz åf at stadna. HdlCollMed. 29 ⁄ 9 1741. H: K: Höghet hade .. det obehageliga tilfället, at .. både Garde de Robes och kökswagnen gingo Sönder och bakaxlarne twärts af. NoraskogArk. VI. 1: 8 (1768). (Järnvägs)Skenorna lågo på trädbjälkar, som voro placerade tvärsefter vägen. Bergman VSmSkr. 191 (1845). Bommarna kunna uppställas såväl efter (gymnastik)salens längd som tvärs ut från salens långväggar. Bergqvist UndPlanRealsk. 180 (1905). — särsk. i (de vanl. sammanskrivna) förb. tvärs emot, för, före, igenom, om, över, se TVÄRS-EMOT osv.
II. ss. prep.: (i sht i fackspr.) vinkelrätt mot, på tvären mot; rakt över, tvärsöver; särsk. i uttr. längs och tvärs, längs med o. tvärsöver. Trafiksäkerheten längs och tvärs vägen skall förbättras. VLitt. 2: 68 (1887). Tvärs eldstaden gick en grov stång. Didring Malm 1: 87 (1914). Manöverutrymmet för bilarna tvärs lastkajerna är minst 25 m. TT 1960, s. 1173. En utlastare med utliggande remtransportörer anordnade tvärs tillförselriktningen. TT 1963, s. 634.
Ssgr (i allm. till I e slutet. Anm. Ssgrna förekommer äv. särskrivna.): TVÄRS-EMOT. (vard.) tvärtemot; i motsats till; förr äv. (o. urspr.) i fråga om läge: mitt emot. The boodde twers emoot theras brödher j Jerusalem. 1Krön. 8 (”9”): 32 (Bib. 1541). Än gäller det att i det avgörande ögonblicket inte följa (lek)ledaren, eller att göra tvärsemot hans befallning. Celander NordJul 1: 303 (1928). (Vi hade lovat) att aldrig .. besvära varandra med våra bekymmer. Tvärs emot vad som brukar sägas är det en ganska solid grund för ett äktenskap. Gustafsson FamF 215 (1975).
-FÖR.
I. ss. prep.: tvärsöver l. mitt för. Hauswolff Nav. 301 (1756). Vid middagstiden d. 4 voro vi tvärs för Helsingborg. Skogman Eug. 1: 8 (1854). Större vridningsvinkel kan blott inträffa vid en urspårning, och då skola kedjorna hindra boggin att ställa sig tvärsför spåret. SJ 3: 143 (1906).
II. ss. adv.: i tvärriktningen (av ngt), tvärsöver, på tvären. I några af .. (rostgroparna) inlägges veden längs efter, i andra tvärsför och i andra åter korssvis. LBÄ 44–50: 338 (1801). Ett tvärsför liggande rör. TT 1878, s. 206. (Ibland) gick det liksom tvärsför, ingenting var där synligt af (Storsjöo)djuret mer än hufvudet. AB 24 ⁄ 12 1898, s. 3 (1893). När bruden med sin diminutiva fot tog första steget på mattan .. kommo gästerna tågande tvärsför, på väg ned till källaren. Taube Bröll. 28 (1925).
III. ss. adj.: (vard.) som är motvalls l. omedgörlig l. tjurig o. d. Du blir mer och mer omöjlig och tvärsför, sade han, men du menar inte något med det. Hultenberg Hamsun MarkGröd. 2: 29 (1918). Teaterskribenten Wahlund, sirlig, frän och tvärsför recensent i Svenska Dagbladet. Idun 1957, nr 7, s. 4.
-FÖRE. (†) vinkelrätt mot l. på tvären l. från l. på sidan. Jag sade, at när Stångjärnet skal smidas ut under Knip-hammaren til gröfre och smalare tenar, måste det ingalunda ske ändlångs efter, utan twärsföre. Polhem Test. 53 (c. 1745). I synnerhet händer .. (att folk blir omkullkörda) då långa slädor .. hastigt wändas in på en annan gata, då de taga en så stark swängning .. att de hela stycket gå nästan twärsföre och draga häst och kusk med sig. AJourn. 1814, nr 17, s. 3. En vall mot muren (uppfördes) sålunda, att man af trävirke, lagdt både tvärsföre och längsefter, byggde liksom väggar. 2VittAH 20: 54 (1849, 1852). Schulthess 1545 (1885).
-GENOM, se -igenom.
(I) -GÅENDE. tvärgående. Retzius Djurr. 204 (1772).
-IGENOM, äv. -GENOM. rakt (fram) igenom; äv. oeg. l. bildl.
I. ss. prep. En ränna tvertsigenom Ugnen. SvSaml. 6: 339 (1766). En annan dag körde vi flyttlass tvärsgenom byn. TurÅ 1910, s. 254. Tvärs genom all sjaskighet och ynkedom rör sig .. den okuvliga Zahra. DN 21 ⁄ 12 1988, s. 4.
II. ss. adv. Dalin 584 (1855). (Grottans tak) hvilar på en .. sned och tvärsigenom remnad, fristående stenpelare. Bergman GotlSkildr. 334 (1882). En kuslig, svart och tvärsigenom spansk general. GHT 1948, nr 7, s. 7. Du tror att du känner mig tvärsigenom. Wästberg Luftb. 196 (1969).
-OM. (numera ngt vard.) tvärtom. HSH 7: 258 (c. 1800). Vid landet byter vinden i det heta luftstrecket så besynnerligen om, att den om dagen, när hettan ökas, blåser ifrån sjön till landet för att afsvala luften, och om natten tvärsom ifrån landet till sjön. Hartman Geogr. 50 (1806). Ingen visshet blev honom given, tvärsom blevo tvivlen svårare med var dag som gick. Wägner ÅsaH 181 (1918).
-ÖVER. [fsv. thvärs ivir]
I. ss. prep.: rakt över; mitt emot (på andra sidan). Vi bor tvärsöver vägen. De red tvärsöver fältet. Skriv tvärsöver sidan. Tidningen låg uppslagen tvärsöver bordet. 1Mos. 23: 17 (Bib. 1541). Den stora vattenväg, som tvärs öfver Europa bildas af Rhen och Donau. Svensén Jord. 309 (1886). Snabbt tassade hon tvärsöver rummet. Mazetti GrabbGrav. 145 (2000).
II. ss. adv.: (vard.) rakt över (på mitten); äv.: mitt emot, på andra sidan; jfr tvär, adj. 3 c ζ. Dela kakan tvärsöver. (Hagar) kastade .. pilten vnder en buska, och gick bort och satte sigh twärs offuer longt jfrå. 1Mos. 21: 16 (Bib. 1541). När .. linet bultas, krossas sprinten och sönderdelas längsefter, hvarefter bråkningen bryter den tvärs öfver. QLm. 3: 27 (1833). Plattans storlek i medeltal omkring 0,5 m. tvärsöfver. SvFmT 11: 115 (1900). Nu växer de fort, astrakanerna. En vacker mårron ligger där en i gräset, mogen, med en spricka tvärsöver. Eklundh Folk 114 (1918).
Avledn.: TVÄRSA, v. [med anslutning till korsa] (vard.) gå l. färdas o. d. över (land l. vattendrag o. d.), korsa (se d. o. 6 a), tvära (se TVÄRA, v.1); särsk. i uttr. tvärsa över ngt. Efter att ha traskat över myrar och tvärsat vårstrida vattenflöden var vi alla genomvåta och frusna. Lindström LeendGud. 133 (1951). (De) gjorde på trevligt, amerikanskt sätt en intervju med den där svenske baptistpastorn, som under tre månader korsat och tvärsat deras väldiga land från kust till kust. LD 1959, nr 133, s. 4. Jag tvärsar över Drottningtorget. GbgP 27 ⁄ 6 2003, s. 45.
Spoiler title
Spoiler content