publicerad: 2010
TÄPPA täp3a2, v. -er, -te, -t, -t (pr. sg. pass. -es Psalt. 69: 16 (öv. 1536) osv. -s Franzén Skald. 4: 425 (1832) osv.; p. pf. -et G1R 4: 9 (1527: igen täppeth). -t G1R 26: 188 (1556: innetept) osv.); vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(teff- (-f-) före t 1619 (: igenteffte)–1650 (: tilltefft). tepp- (-p-) 1536 (: igen teppes)–1747. täff- (-f-) före t 1588 (: innetäfft)–1900, (i bet. 5) 1883–2006. täpp- (-æ-, -p-) 1527 (: igen täppeth) osv.)
Etymologi
[fsv. täppa; jfr ä. d. tæppe, nor. teppe, fvn. teppa, mht. zepfen; avledn. av TAPP, sbst.1 — Jfr TÄPPA, sbst.2, TÄPPE, sbst.3]
1) (med propp l. lock o. dyl. l. med visst material l. med finger l. hand) stoppa till l. fylla igen l. tillsluta (öppning l. hål l. springa l. fördjupning o. d.); äv. dels med obj. betecknande utrymme l. kärl o. d.: på sådant sätt täta l. försluta, dels med obj. betecknande lock o. d. (se särsk. d), dels utan utsatt obj.; äv. med subj. betecknande propp osv. (se särsk. a, b); äv. i mer l. mindre bildl. anv. Stiernhielm Arch. B 1 b (1644). En halfstopsflaska .. försedd med pip .. hvars öpning med slipad glas-propp på det nogaste kan täppas. VetAH 1775, s. 95. Öfver .. (kläderna) bruka de en hempa .. Den täpper vid halsen och armarne. Troil Isl. 73 (1777). Låt det fina hvita pulvret i täpt flaska sjunka, så (osv.). Scheele Bref 391 (1780). At förändra tonerna, hade flöjten på sidorna flere hål, som med fingrarna täptes eller lemnades öpna. Ödmann MPark 119 (1800). Der någon liten springa fans, var denna på det omsorgsfullaste täppt med fina stenskärfvor. AntT 3: 36 (1870). Det sätt på vilket telebolagen .. täpper hålet i kassakistans botten. Hufvudstadsbl. 17 ⁄ 5 2005, s. 10. — jfr IGEN-, TILL-TÄPPA. — särsk.
a) (utom i de särsk. förb. TÄPPA IGEN, TÄPPA TILL numera föga br.) med saksubj.: på ett oönskat l. skadligt sätt stoppa till l. fylla igen l. indränka (ngt); jfr SÄTTA IGEN I 3. Slaggen .. täpper holen, måste altså stadigt ränsas up. Linné Dal. 374 (1734). Hufwud Styrckjande Balsam .. täpper intet swett-holen. Aken Reseap. 46 (1746). Den gamla rofolja, som varit quar sedan förleden höst .. täpper veken starkt och slocknar, långt innan oljan är förtärd. Berzelius Brev 9: 140 (1816). JernkA 1914, Bih. s. 648.
b) med avs. på mun: (till)sluta; särsk. (o. numera bl.) i uttr. låta maten täppa mun(nen) (se MAT, sbst.2 1 f), täppa ngns mun l. munnen på ngn o. d., tysta ngn (i sht gm att göra honom svarslös) (jfr STOPPA, v. I 1 d). Mun på skrytare bäst en Sannings älskare täpper. Nicander GSann. 111 (1767). Han ville säkert tala .. och alla i förbidan strax munnarna täppte. Jensen Mickiewicz Tad. 28 (1898). Om man med Maigrets .. kommentar trott sig kunna täppa munnarna på ryktesspridarna, så misslyckades man likväl. HT 1939, s. 393.
c) (†) i sådana bildl. uttr. som täppa sitt öra (för ngt), sluta till (se SLUTA TILL I 1 a γ β') sitt öra (för ngt). GFGyllenborg Vitt. 1: 234 (1795). Jag täppte ej för deras böner örat. Hagberg Shaksp. 5: 107 (1848). Jag måtte wäl få lof att tala, herre! .. / Will ni ej höra, kan ni täppa örat. Hagberg Shaksp. 7: 203 (1849). Här står vi och med våra öron täppta / för allt i denna världen utom för / vildgässens rop. Gullberg Terzin. 59 (1958).
d) (numera föga br.) med avs. på lock, förr äv. dörr l. grind o. d.: tillsluta l. stänga; förr äv. i förb. (med) täppt lock, (med) tättslutande lock. Salé 146 (1664). Lägg täpt låck deruppå och lät bryna med lindrig eld. Warg 60 (1755). Att Solbyggeboarne .. ålades att strax täppa grinden efter sig, när de därigenom sina kreatur hemflyttade från fäbodarna. Gruddbo 89 (1938). Jag .. öppnade dörren till skänkrummet. – Täpp dörren! skreks det genast därinifrån. Nilsson HistFärs 242 (1940).
2) (utom i ssgrna IGEN-, TILL-TÄPPA o. de särsk. förb. TÄPPA FÖR, IGEN numera mindre br.) med avs. på ngts flöde l. passage o. dyl. l. väg l. kanal o. d.: skära l. stänga av l. stämma l. spärra o. d.; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Th(et) skurett .. som han olagliiga vpbygdth hade jn på .. Hindricxs huss och tæptth honom dagen jfrå hans hele hussz. 2SthmTb. 2: 123 (1551). Ty wäg til heder är för dygden aldrig täpter. Spegel SalWijsh. 1 (1711). (Ryssarna) ha .. en cordon utanföre finska Vatten och en lära de ha ikring Bornholm som täpper bägge farvattnen om Gåttland. CAEhrensvärd Brev 1: 179 (1789). Flodens utlopp blef täppt genom jordfall. Möller (1790). Medan Pechlin sålunda täppte en kanal (till kapital) för konungen, öppnade Beylon en annan. Crusenstolpe Mor. 1: 295 (1840). — jfr IGEN-, TILL-TÄPPA.
3) [eg. specialanv. av 2] i fråga om att ngt (i sht slemavsöndring l. svullnad o. d.) orsakar stockning i andningsvägarna; särsk. i sådana uttr. som vara täppt i näsan, näsan är täppt, förr äv. ngt täpper ngn(s andedräkt) o. d., ngt försvårar ngns andningsförmåga; äv. oeg., om röst l. tal o. d.: nästäppt l. nasal. Täppta luftrör, luftvägar. Then ena plågan släpper, Then andra tager mot, som mig min anda täpper. Swedberg Ps. 1694, 391: 6. En liten åderlåtning om Hästen (på grund av kvarka) är förmycket täpt. Brauner Bosk. 47 (1756). Är näsan täppt, så bör hon invändigt smörjas med Unguentum Rosaceum. Hygiea 1842, s. 588. En af dessa täppta och litet tunghörda stämmor, som genast ge intryck af mycket få tankar och mycket liten fröjd af lifvet. Hallström NNov. 147 (1912). Du är ju alldeles täppt i näsan. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 43 (1965).
4) († utom i a) innesluta l. stänga in l. till om (ngt); äv.: täcka över helt. Forsius Phys. 173 (1611). Ingen Hästhaga, el(le)r annor så stor, att man kune Täppa ett kied uthi. VDAkt. 1694, nr 496. Täppa rosten säges .. då den .. inlagde malmen öfverhöljes med kolsork och stybbe, at därmed innehålla och styra hettan. Rinman 2: 1068 (1789). Den täppta elden hetast brinna plär. Hagberg Shaksp. 2: 137 (1847). (Förståndet) var liksom en vätska, tunn och klar, / Som, illa täppt, fördunstar på minuten. Kullberg Ariosto 3: 365 (1868). — jfr FÖR-, IN-TÄPPA m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) inhägna (åker l. hage o. d.); äv. i uttr. täppa (om)kring ngt, sätta upp gärdsgård omkring ngt, inhägna ngt; äv. med objektsväxling, i uttr. täppa gärdsgård o. d., sätta upp gärdsgård; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: inhägnad (se d. o. 2 a). Brahe Oec. 191 (c. 1575; uppl. 1971). Är giffuit bönderna för thet the Täptte kringom hästhagann fougte öll 1 t(un)na. GripshR 1583, s. 147. Då man hölt på, at täppa gjärdslegård emellan denna hagen och en äng .. så (osv.). Hallman Blacksta 38 (1748). Tillsyn .. at wissa plantere hagar innom rigtig täppning hållas. HTSkån. 2: 376 (1759). Hvar och en skall hafva täpt sin del med stengärdsgårdar. Osbeck Lah. 180 (1796). SAOL (1973). — jfr IN-, INNE-TÄPPA.
b) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk.
α) om plats l. ort o. d. med tanke på dess belägenhet: instängd (se INSTÄNGA 4 slutet). En Trägårdh måste .. intet anläggias där som någon täpt Ort är af Skogh eller Berg, att han alldeles är i lugnet. Rålamb 14: 26 (1690). (Medevi Brunn) synes väl ligga något täppt och lågt. CFDahlgren 4: 219 (1831).
β) om rum o. d.: stängd l. tillsluten o. därmed i avsaknad av luftväxling; kvav, kvalmig; äv. om luft o. d.: instängd (se INSTÄNGA 1 a). Humblen inläggies i ett Täpt och warmpt rum. Rising LandB 57 (1671). Laga så att luften ej blir för täppt. Swederus Jagt 285 (1831). Svettande af värman hastade badgästerna från de täppta badrummen till sina boningar. Carlén Skjutsg. 210 (1841). WoH (1904). — jfr FÖR-TÄPPA.
5) (täf(f)-) [eg. bildl. anv. av 1, 2] (†) i uttr. det l. ngt är täfft, det l. ngt är slut l. färdigt l. stört omöjligt l. hopplöst l. ”kört” l. ”klippt”. Stenkolsborrningen .. är nu så komplett ”täfft”, att bolaget endast har att täppa till borrhålet. SöndN 1883, s. 196. Bara det inte blef något .. barn, för då var det täfft. Öberg Son. 195 (1905). Vidare kom han .. till .. Herun. Men där blef det täfft, ingen möjlighet att komma vidare. NDA 1912, nr 338, s. 5. Jag rent av försökte flirta lite med honom, men det var täft. Stram och stel satt han där. Martinson BakSvenskv. 60 (1944). SAOL (2006).
1) till 1: (till)sluta (öppning l. hål o. d.); jfr täppa igen 1, täppa till 1. VetAH 1780, s. 86. Observera att jag täppt för den vanliga ingången till .. kupan. Widding Ryttmäst. 294 (1968).
2) till 1, 2, 4: täppa till för (ngt; se täppa till 4). (Tallriset) brukas mäst ofwan på Milan .. ty där kan man trampa det til med fötterne, så at det ligger jämnt, och täpper för stybbet. Wallner Kol. 24 (1746). Att hanen skall vara nedfälld på cylindern och täppa för krutet. Swederus Jagt 41 (1831). —
1) till 1 (d): (till)sluta l. stänga (lock l. lucka o. d.); äv.: tillsluta (öppning l. hål o. d.); äv. bildl.; jfr täppa för, täppa till 1, 3. (De) lata .. ögonen vp, och teppa them sedhan hastigdt igen. BOlavi 6 b (1578). Täppa igen dören eller porten. Lind (1749). Sedan täppes hålet wäl igen med waxet. Warg 577 (1755). Genom förtydligande i miljöskyddslagen ska den här luckan i bestämmelserna täppas igen. DN 7 ⁄ 2 1988, s. 9.
2) till 2: täppa till (ngt; se täppa till 2); i sht med avs. på vattendrag. Att the olagha tvertepper och fiske verckar, som en partt aff edher .. haffve hafftt för sedvane i byggie och ther medt täppe åen och konungzåderen igen, motte upriffves. G1R 22: 154 (1551). Transfetterna riskerar att täppa igen blodkärlen. DN 30 ⁄ 9 2006, s. A10. —
TÄPPA IN. [fsv. täppa in] (†) till 4 a: inhägna (ngt). Ath the hade tept siig någre lyckior jn opå then fämarck .. som (osv.). G1R 12: 11 (1538). Serenius (1741). jfr intäppa. —
1) till 1: (till)sluta l. stänga (lucka o. d.); äv.: tillsluta (öppning l. hål o. d.) (jfr täppa för, täppa igen 1); äv. bildl.; särsk. till 1 b, i uttr. täppa till ngns mun o. d. 1Mack. 2: 36 (Bib. 1541; med avs. på klyfta). Flaskan (skall) teppas myckit wäl til .. och bindas öfwer medh ett stycke Perma. Salé 53 (1664). Den tillförlitligaste metoden är att lägga in äggen i en vätska, som Täpper till skalporerna. Bolin VFöda 202 (1933). Hans förmåga att täppa till munnen på den skrytsamme. Palmborg Westerlund 178 (1939). Nu ska luckan i skattelagen täppas till. GbgP 8 ⁄ 9 1994, s. 40.
2) till 2, 3: avskära l. stänga av o. d. (ngts flöde l. passage l. väg l. kanal o. d.); jfr täppa igen 2. Straxt vpswall hans kropp, och täffte til hans strupa. Achrelius Dan. E 1 b (c. 1690). Tills ett nytt jättekomplex .. täpper till den fria utsikten. SvD(A) 1931, nr 37, s. 4. Täppa till vattenflödet i kulverten. TT 1941, V. s. 64.
3) till 4: innesluta l. sluta l. stänga till om (ngt). Sylta .. (sparrisen) in i een Potto .. Tepp them wäl til. Salé 95 (1664). Göteborgspolisen ska sätta skräck i bilister som kör spritpåverkade .. Minst 50 poliser ska täppa till stan. GbgP 2 ⁄ 9 1989, s. 1.
4) i uttr. täppa till för ngt, gm att täppa till (i bet. 1–3) spärra l. hindra vägen l. passagen för ngt l. ngn l. innestänga l. utestänga ngt; jfr täppa för 2. Holm AlltFläck. 68 (1946). Kanalen, där en båt nerlastad med kålhuvuden täppte till för en .. privatgondol med Vatikanens vapen. Jersild 50Fräls. 55 (1984).
Ssgr: A (†; till 1, 2, 4): TÄPP-SKRUV. (†) om skruvpropp o. d. använd att täppa till för l. innesluta o. d. ngt; särsk. i fråga om att täppa till påfyllningshål. Billmanson Vap. 62 (1882). Muffen fylles med isoleringsmassa, hvilken ingjutes genom ett .. litet hål, sedan täppskrufven borttagits. 2UB 3: 223 (1897). Nerén BilB 2: 220 (1931).
B: (2) TÄPPE-ROCKA. [jfr d. tæpperokke] växt hörande till släktet Equisetum Lin., särsk. dels E. fluviatile Lin., sjöfräken, dels E. arvense Lin., åkerfräken, som använts i syfte att stoppa blödning från tarm o. d.; jfr rocka, sbst.2, o. pugge-rocka, räv-rumpa 2 c α. Linné Fl. nr 930 (1755). Bolin Åkerogräs. 84 (1926). —
(2) -ROT. (numera föga br.) om växten Heracleum sphondylium Lin., björnloka, som förr användes som botemedel mot diarré; jfr -röv. Rothof 38 (1762). Dalin (1855). —
(2) -RÖV. (†) täpperot. Heracleum .. har här et fult namn hos Bönderna, och kallas Täpperöf, ty hon brukas af dem allmänt emot Dysenterie. Linné Sk. 266 (1751).
C (†; till 1, 2, 4): TÄPPNINGS-MEDEL. (†) särsk. till 4: medel att innesluta ngt med. 8 tunnor vaskmalm såsom täppningsmedel (har) befunnits lämplig för glödgningens nedtvingande. JernkA 1852, s. 153. SAOL (1950).
Avledn.: TÄPPTHET, r. l. f. särsk. till 3, om nästäppa l. andtäppa. Hygiea 1839, s. 440 (om nästäppa). En känsla af tyngd, tryckning och täppthet i bröstet. Hygiea 1892, s. 510. jfr näs-täppthet.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content