publicerad: 2010
TÄPPA täp3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (G1R 6: 285 (1529) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till täppe, sbst.2) G1R 27: 189 (1557), VDAkt. 1655, nr 231 (: intäpper)); förr äv. TÄPPE, sbst.2, r. l. f.; pl. -er (se ovan).
Ordformer
(teppa (th-) 1538–1747. teppe 1552–1555. täppa 1529 osv. täppe 1760 (: intäppe). täppo, oblik form, 1615 (: brysttäppo))
Etymologi
1) inhägnat jordstycke l. avgränsad (mindre) jordlott; förr äv. del av ngt (särsk. jordegendom) som styckats eller uppdelats, närmande sig bet.: teg; äv. trädgård l. trädgårdsland; jfr LYCKA, sbst.2 Skäninges closters landboor, äghor täppor och huad thet helst är. G1R 6: 285 (1529). The vthstedes borgere, prester eller andre, som ther i .. (Uppsala) icke boendes äre och hafwe någre tompther, wrether, tepper och annen legenheet ther i stadhenn. PrivSvStäd. 4: 177 (1597). Theppa och Tompt är på Swenska en instängd ort och stad. Rudbeck D. Ä. Atl. 1: 717 (1679). (Dräktiga tackor) bör man icke låta gå med de andra i bet, utan hålla dem för sig sielfwa i någon täppa när in wid husen. Serenius EngÅkerm. 274 (1727). Item bör jag veta, i hvad idee Syrenerne uti den lilla täppan skola handteras? Porthan BrCalonius 432 (1797). Att Rådstufvu Rätten i Torshälla .. förklarat hvilande gjord ansökning om lagfart å täppan N:r 190B på Torshälla stads östra område .. varder härmed kungjordt. PT 1897, nr 48 B, s. 1. Stugan omgavs av en täppa med doftande reseda, penséer och andra gammaldags blomster. FrSkånStäd. 224 (1932). — jfr AND-, BETES-, BLOMSTER-, IN-, KRYDD-, POTATIS-, ROV-, TRÄDGÅRDS-, ÅKER-TÄPPA m. fl. — särsk. [jfr eng. king of the hill] i uttr. herre på täppan, dels ss. benämning på lek (jfr SKANS, sbst.1 1 c), dels oeg. l. allmännare, om person l. organisation o. d. som i givet sammanhang har ledande l. dominerande ställning, ungefär liktydigt med: den som bestämmer. Almqvist Lad. 33 (1840; ordlekande). TIdr. 1884, s. 67 (om lek). Många företag är tämligen ensamma herrar på täppan och kan själva bestämma vilken försäljningspolitik de vill föra. FinT 1955, s. 394. (Finansborgarrådet) vill (genom skattesänkningen) visa vem som är herre på täppan i koalitionen. DN 28 ⁄ 4 2001, s. A12.
2) om ngt som (helt l. delvis) täpper l. tillsluter ngt; i sht ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för dessa ssgr. särsk.
a) om (gm sjukligt tillstånd uppkommen) svullnad l. täppthet i luftvägarna som gör det svårt att andas; numera i sht elliptiskt för NÄS-TÄPPA; äv. mer l. mindre bildl. Nässprej kan få täppan att släppa. Schroderus Lex. 18 (1637). (Medevivatten) Gör lufften lätt, befrijar af täppa och swår andedrächt. UHiärne Suurbr. 23 (1680). (Barnet) Fick tillika en täppa i hufvudet, så at det icke behöfde näsduk, eller kunde andas igenom näsan. VetAH 1753, s. 148. Snörlif orsaken är til täppa i lungor och anda. Nicander GSann. 136 (1767). Godt skratt, detta bästa af alla slags fräspulver mot lifvets täppa. Bremer Brev 2: 265 (1842). — jfr AND-, BRÖST-, HALS-, NÄS-TÄPPA.
b) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) spjäll (se SPJÄLL, sbst.2 2 a) på skorsten(söppning). I sjelfwa (brygghus)Skorstenen äro Stenhyllor .. at inhängja Kjött och Fläsk at röka, då på Pipan lägges en täppa, at röken blifwer innehållen. Strålenhielm Ymp. 45 (1751). — jfr UGNS-TÄPPA.
c) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om fisknät o. d. avsett att användas för tillslutning l. inhägnad av vik l. sund o. d. G1R 23: 57 (1552). Täppor äro nät af vanlig beskaffenhet. De användas för afstängning af vikar eller trängre vatten, hvarefter fisken skrämmes i näten med tillhjälp af forkar. Fatab. 1914, s. 44. På åsen (i en sjöbod finnas): 1 skottnät, 1 täppa (m. m.). Landsm. B 15: 83 (1916).
Ssgr (i allm. till 1): A: TÄPP-LAND. (numera bl. tillf.) jfr land 1 a α, e. Soldathus med tillhörande täppland och inhägnad. Upsala 29 ⁄ 4 1921, s. 2. Nu låg .. (den ditflyttade jorden) som blandjord i olika skalor och vittnade om gamla täppland. Martinson VägUt 88 (1936). —
-PENGAR, se B. —
(2 a) -SNUVA. (numera mindre br.) snuva som orsakar nästäppa. Tholander Ordl. (1872). 3NF 18: 1286 (1933).
B: TÄPPE-JORD. (†) om jord (se d. o. 5) avsedd för jordbruks- l. trädgårdsodling. Det är af räkningarna bekant, att domkyrkan ägt många tomter i .. (Skara) samt åkrar eller giärden af den nu så kallade stads- eller ägo- och täppe-jorden. Hof Siälvbiogr. 126 (1769). Jämte liten täppejord wid husen till kål lin etc. VDAkt. 1780, nr 423. —
-PENGAR, förr äv. -PENNINGAR, pl. (täpp- 1760–1783. täppe- c. 1786–1924) (förr) om för (ägande- l. besittningsrätt till) täppa utgående skatt l. avgift; jfr penning I 5 n. Stadens inkomster äro åkerskatt el. Täpp-pengar, Mulbetspengar, Tomtören. BtVLand 2: 47 (1760). Allehanda avgifter med växlande namn, motsvarande tomtörena inom det bebyggda området: ägopengar .. täppepengar (m. fl.). Herlitz Stadsförv. 1830 206 (1924).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content