publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1) UNDER-DEG. (numera mindre br.) jfr deg 3. AHB 26: 12 (1869). Underdeg .. (dvs.) det slam som avsätter sig under silplåten, särskilt i ett kombinerat mäsk- och silkar. TNCPubl. 47: 86 (1971). —
(II 1 e) -DEL. undre del; jfr neder-del. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653). Underdelen av ansiktet med .. den alltför veka hakan svarade icke mot pannans ljuva bredd. Krusenstjerna Fatt. 3: 44 (1937). Skär av lock på semlorna. Skär mandelmassan i 10-12 skivor och lägg en skiva på varje underdel. StKokb. 22 (1940). —
(II 4) -DELA, -ning. underindela (ngt); äv. refl.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are), om var o. en av de därvid uppkomna delarna (jfr -avdelning). Stiernhielm Arch. B 4 b (1644). Som Classerne i hvart Collegio äro 6, som äfven hafva sina Underdelningar. Björnståhl Resa 1: 27 (1769). Åtta fot från roten delar sig stammen i hufvudgrenar, hvilka åter underdela sig i mindre. Samtiden 1874, s. 208. —
(II 1) -DEVONISK. (†) som hänför sig till understa delen av den devoniska lagerföljden; jfr -devon. Svenonius Stenr. 209 (1888). I Nordeuropa uppträder den första någorlunda väl kända landfloran i sötvattensavlagringar av underdevonisk ålder, vilka stundom vila på marin silur. VäxtLiv 5: 98 (1940). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -DIAK. (†) subdiakon; jfr diak 1 o. -diakon. Ingen aff the Romerske Präster, räknandes ifrån en Vnderdiak til en Biskop, är loffgifwit at giffta sigh. Schroderus Os. 1: 196 (1635). Dryselius Monarchsp. 312 (1691). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -DIAKON, äv. -DIAKONUS. (†) subdiakon; jfr diakon b o. -diak. LfF 1854, s. 5. Landsm. V. 6: 145 (1891). —
(II (1 c,) 4) -DIAKONAT. (†) subdiakonat. Mötet (har) förordnat, at slijke oreene Gäster icke skulle til någet Vnderdiaconat blifwa vptagne. Schroderus Os. 1: 326 (1635). —
(II 4) -DIALEKT. (Den doriska dialekten) delade sig i en mängd underdialekter. Palmblad Fornk. 2: 582 (1845). —
(II 1 (a)) -DIKA, -ning. (†) anlägga täckdiken i (mark), dränera (se d. o. I 1); jfr grund-dika. Dalin 2: 772 (1855). Kälen går å den fullständigt underdikade jorden mindre djupt ner och den går om vårarna förr ur. Arrhenius Jordbr. 1: 44 (1859). Cannelin (1939). —
(II 1 c) -DIMENSIONERA, -ing. beräkna l. bestämma för små dimensioner för (ngt); i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ing. HbSkogstekn. 705 (1922). Trafikens tillväxt gjorde 1946 års Tegelbacksförslag inaktuella. Det berodde delvis på att de var underdimensionerade. SErikÅb. 1959, s. 176. —
(II 4 slutet) -DIREKTOR. (†) underdirektör; jfr direktor 2. Fryxell Ber. 7: 32 (1838). FinBiogrHb. 2507 (1905). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -DIREKTÖR. direktör underställd annan direktör (l. ledning (se ledning, sbst.2 1 slutet)); jfr -direktor. HH XXXII. 2: 220 (1783). Prinsen af Wallis och Hertigen af Bedford hafwa åtagit sig Directionen öfwer Operan härstädes och utnämt 5 UnderDirecteurer .. hwilka komma at hafwa den hufwudsakligaste befattningen. SP 1792, nr 250, s. 1. —
(II 4) -DISTRIKT. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 47. För premieringens verkställande bildar varje hushållningssällskaps område ett distrikt, som uppdelas i tre underdistrikt. SFS 1923, s. 341. —
Spoiler title
Spoiler content