SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER un4der, prep. o. adv.
Ordformer
(ondher 1564. under (v-, vu-, w-, -nnd-, -dh-, -ee-) 1521 osv. unner (v-) 15511647 (: unnertienstligen). vnde- (w-) i ssgr 1542 (: wndeslagh)1568 (: wndefogetten). vndi (w-, -j) 15331548 (: vndikiortill). vndir (w-, -dh-, -nnd-) 15791591. vnter- i ssg 1746 (: Vnterstöd). wndar (-nn-) c. 1630)
Etymologi
[fsv. undir; motsv. rundan. undiR (fd. undir, d. under), fvn. undir (nor. under), got. undar, fsax. undar (mlt. under), flfrank. under (mnl., nl. onder), ffris. under, onder, fht. untar (mht. under, t. unter), feng., eng. under; urspr. komparativbildning till den rot som föreligger i runsv., fvn. und, under, o. i stammen i sanskr. adháḥ, nere, nedanför, under; ordet har i (väst)germ. formellt sammanfallit med en ieur. prep. med bet.: bland, mellan (så i t. unter samt i lånade anv. i nordiska spr. (se bet. I 4, II 3)), vilken äv. föreligger i det sbst. som bl. a. företrädes av sv. dial. undar(n), mellanmål o. d., o. i osk. anter, mellan, samt (möjl. med annat avljudsstadium) i INTER-. — Jfr HERUNTER, INFERIOR, UND-, UNDAN, UNDERDOG, UNDERDÅN, UNDERGROUND, UNDERHANDLA, UNDERHET, UNDERLAG, UNDERLÅTA, UNDERLÄGSEN, UNDERSKED, UNDERSLEV, UNDERSTATEMENT, UNDERSTUNDOM, UNDERSTÅ, UNDERSÅTE, UNDERSÄTSIG, UNDERSÖKA, UNDERVISA, UNDRE]
Översikt
Översikt av betydelserna.
I. ss. prep. med utsatt styrt led.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv. 1) för att beteckna lägre belägenhet i vertikalled; ofta: nedanför. Härunder bl. a. i fråga om att det som betecknas med det styrda ledet vilar mot den l. det som befinner sig under det (d), t. ex. uttr. som under jorden l. vattnet (d β) o. under plogen l. klubban (d γ), bildl., i fråga om värde på skala l. gradering o. d. (f), o. utvidgat, t. ex. i uttr. som under bilden (g). 2) nedanför o. framför l. invid l. vid foten l. randen l. i skuggan av, t. ex. i uttr. som under berget (b), under land (c). 3) innanför o. (delvis l. potentiellt) täckt l. dold av. Härunder bl. a. utvidgat l. bildl., i fråga om att ngt döljer sig bakom abstr. företeelse, särsk. egenskap l. yttre sken o. d. (b). 4) bland l. mellan.
B. 5) för att beteckna (lägre rang o.) lydnads- l. beroende- l. tillhörighetsförhållande l. ställning ss. styrd l. kontrollerad l. reglerad o. d. Härunder bl. a. i fråga om att ngt ingår ss. del av l. innefattas l. sammanfattas av större l. begreppsligt etiketterande enhet (b δ).
C. i fråga om parallellitet o. d. mellan ett skeende l. förhållande o. ett annat. 6) för att beteckna att handling l. skeende l. tillstånd o. d. kännetecknas av det som anges med det styrda ledet, i sht utgörande vbalsbst. o. d. Härunder bl. a. styrande beteckning för ngt konkret(are) som utgör väsentlig beståndsdel i (o. därmed står mer l. mindre metonymiskt för) handling osv., i uttr. som under tårar (b α β'), o. för förutsättning l. villkor o. d. (b β). 7) för att beteckna samtidighet, i sht i tidsadverbial. a) styrande beteckning för tid inom vars förlopp ngt äger l. ägt rum. Härunder bl. a. uttr. under tiden, vidare med styrt led betecknande handling l. skeende l. tillstånd o. d. som indirekt anger tidsram (a α) o. det konjunktionella uttr. under det att (a γ), äv. adversativt l. kausalt (a γ slutet). b) i prep.-uttr. som anger varaktighet.
II. ss. prep. i absolut anv. l. ss. adv.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv. 1) motsv. I 1. Härunder bl. a. bildl., i uttr. gå under, vidare i fråga om att ge stöd l. hjälp åt ngn l. bidrag l. förstärkning l. näring åt ngt, i uttr. som blåsa under (b), i uttr. som skriva l. stryka under (d) o. allmännare: nedtill (e). 2) motsv. I 3. 3) motsv. I 4.
B. 4) motsv. I 5.
C. 5) motsv. I 6 a.
I. ss. prep. med utsatt styrt led. — jfr DESS-, DÄR-, HÄR-, VAR-UNDER.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv.
1) för att beteckna att ngt l. ngn befinner sig i l. förflyttas l. förflyttar sig (l. synes förflytta sig) till l. har avseende på belägenhet (något) lägre i vertikalled än det som anges med det styrda ledet (o. att detta därvid vänder (hela) sin nedersta mer l. mindre horisontella sida mot det l. den som befinner sig nedanför); motsatt: över; ofta mer l. mindre liktydigt med: nedanför; särsk. i förb. med dels adverbial angivande graden av närhet till det ovanför belägna, särsk. alldeles l. långt, dels (i fråga om förflyttning) riktningsangivande adv., särsk. in; äv. dels i fråga om passage (se d. o. 2) i sådan lägre belägenhet, särsk. i förhållande till bro o. d., dels med inbegrepp av att det ovanför belägna vilar mot det lägre belägna (se d) l. att det lägre belägna också befinner sig förskjutet i sidled i förhållande till det högre belägna (jfr g, 2 a), särsk. i fråga om sluttande landskap, dels med mer l. mindre framträdande tanke på att det ovanför belägna utgör skydd (särsk. tak) l. hölje o. d. (se e) l. på att det döljer ngt (särsk. i de bildl. uttr. betala o. d. under bordet, betala utan insyn (o. avgiftsbeläggning) av myndigheter o. d., sticka under stol(en) (se STOL, sbst.1 IV 1 b α), förr äv. under bordet (se BORD, sbst.1 5 a δ), under bänk(en) (se BÄNK II a ζ)); äv. i bildl. anv. (se särsk. f) l. utvidgad anv. (se g); jfr 2 a, 6 a slutet. Det finns en liten avsats under fönstret. Tavlorna hängde under varandra på väggarna. Solen försvann ner under synranden. Alldeles under ytan. Den passerade långt under oss. Pengarna hade legat gömda under golvbrädorna. Stegen ekar tungt under kyrkvalvet. Hon sprang in under det utskjutande taket. De fick sin betalning under bordet. Under vårt hus låg det flera andra i den långsträckta bergssluttningen. G1R 1: 63 (1523). Hans Gudommelige May:tt .. räddar det Wärldzlige Regementet, så at .. hwar kan för Fiendens antrengiande .. säker vnder sitt Taak och Huus boo och wistas. PlacatBöned. 17/4 1643, s. 2. Floden Arno löper .. igenom (Pisa) under 3 stora broar. SvBrIt. 1: 11 (c. 1700). Och du Christian Samuel Bredström! som ligger under bordet, Gutår! Bellman (BellmS) 1: 2 (c. 1769, 1790). Från träboningshuset förde en trappa ned i en murad gång, som tvärs under gården förenade detta med tegelhuset. Rydberg Vap. 103 (1891). Han håller till i våningen under vår lägenhet. Sjögren TaStjärn. 39 (1957). Radiatorerna placerades under ett fönster. RådRön 1997, nr 8, s. 21. — jfr FRAM-, IN-, NED-, NEDAN-UNDER. — särsk.
a) med styrt led betecknande himmel l. himlakropp o. d.; särsk. i fråga om dels mer l. mindre världsvid giltighet, dels att ngt äger rum ute i det fria o. d. Sova under bar himmel. Iagh skal låta ko(m)ma een watuflodh offuer iordena, til at förderffua alt kött, ther en leffuande ande vthi är vnder himmelen. 1Mos. 6: 17 (Bib. 1541). Intet är vnder Solen beständigt. Grubb 780 (1665). En enstaka lastbil på Lidingövägen, långt borta. Annars tyst under stjärnorna. Stensdotter ArnesKiosk 298 (2004).
b) med styrt led betecknande träd l. buske, med tanke på dess krona l. bladverk. Jtt trää j Paradijs hade större wellust medh sich til at liggia och sittia vnder, än all the palatz .. som j werldenne byggias kunna. OPetri 3: 525 (c. 1535). Offta ligger ormen vnder blomsterbusken. Grubb 607 (1665). Jag ämnade mig ned under kastanierna vid Ananashuset. Almqvist JK 84 (1835).
c) med styrt led betecknande kroppsdel o. d. (med orientering efter kroppen i upprätt ställning); särsk. dels styrande ögon (jfr 2 a slutet), i sht förr äv. ansikte (se ANSIKTE II 8 d), särsk. i fråga om ansiktets utseende, dels i uttr. under lugg (se LUGG, sbst.2 1 b slutet), förr äv. musk(en) (se MUSK, sbst.2 a–c); jfr d α. Hon var alldeles svart under ögonen av smink. 1Mos. 39: 6 (Bib. 1541). Så atth Hans E. skall haffue fåtth aff knytte näffuen vnder öreth. HB 2: 327 (1597). Hon var .. rätt så grann under ögonen som ett solsken. Topelius Vint. I. 2: 9 (1867, 1880). Strumpebanden knöts strax under knäna. GbgP 16/6 1994, s. 36.
d) i fråga om att det som betecknas med det styrda ledet vilar mot (o. belastar) det l. den som befinner sig under det; särsk. med inbegrepp av att det utgör (tyngande l. pressande) börda för ngn (l. ngt), särsk. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 5 b β); styrande personbeteckning äv. med tanke på endast bål o. d. i förhållande till kroppsdel(ar) under denna, särsk. i uttr. (hippol. o. veter.) stå under sig (se STÅ, v. I 1 f) o. i sht förr sätta fötter l. ben under ngn (se SÄTTA, v.3 I 13 a ζ); jfr e. Ängen står under vatten. När tu finner hans åszna .. liggia vnder bördonne, skalt tu icke låta honom liggia, vthan hielpa honom vp. 2Mos. 23: 5 (Bib. 1541). Tå sank Skeppet under them, at the drunknade thär alla. Peringskiöld Hkr. 1: 115 (1697). I, som bedröfwade ären, som swigten under lifwets bördor. Hagberg Pred. 2: 110 (1815). På flera ställen .. begagnas hackadt granris som strömateriel under korna. QLm. 3: 13 (1833). — särsk.
α) styrande beteckning för kroppsdel, i anv. som motsvarar c; särsk. i uttr. under armarna l. armen (se ARM, sbst. I 1 a ι, g α; jfr 3), under fötterna (se FOT 1 c (λ, μ)); jfr γ slutet. Adlerbeth Buc. 61 (1807). Peter utsträckte sin långa lekamen .. med hösäcken under hufvudet. Cfdahlgren 4: 125 (1831). Jag känner metallen och glaset och tangenternas plast under fingrarna. Nilson MessTräb. 36 (1990).
β) styrande beteckning för jord l. vatten, med tanke på dess yta (l. att elementet helt omsluter ngn l. ngt); äv. i anv. som motsvarar e; styrande jord äv. dels i fråga om begravning o. d. (se JORD 4 b α α'), dels i bildl. anv., i sådana uttr. som gå under jorden, (börja) hålla sig gömd (i säkert skydd för den som söker efter l. utgör hot för en). De gömde skatten under jorden. Tu moste .. fara nedher vnder iordena. Hes. 31: 18 (Bib. 1541). Om vanligt mjöl eller rifven potatis knådas under vatten uti ett kärl, så sjunker stärkelsen till kärlets botten. AHB 1: 2 (1859). (Eisenhowers) uppmaning till de utländska arbetarna i Tyskland att .. gå ”under jorden”, som det numera heter enligt detta världskrigs terminologi. GHT 1944, nr 223, s. 15.
γ) styrande beteckning för redskap l. verktyg l. hjälpmedel o. d. (i funktion), vanl. mer l. mindre metonymiskt för verksamhet l. förhållande l. tillstånd vari redskapet osv. är l. har varit (väsentligt) medel; särsk. i uttr. gå under klubban (se KLUBBA, sbst. 1 d); i sht förr särsk. i uttr. under ngns signet, äv. sekret (se SEKRET, sbst.2 1 a), i fråga om brev stadfäst gm att ngn anbragt sitt sigill på det; äv. styrande beteckning för yrkes- l. verksamhetsutövande person, med tanke på dennes händer o. d. (jfr slutet). Schriffuit i Vpsale. die patronorum regni. Anno domini 1521. Vnder mitt Signet. G1R 1: 3 (1521). Att Elias Streng hafwer .. kastadt honom m(edh) ett glaas på .. handen, så att han dhenna tijdhen har legat under barberaren. ConsAcAboP 3: 514 (1671). Den skörd som varit åkrens heder, / Men under slagan blifvit mjuk. Gfgyllenborg Vitt. 1: 242 (1795). Ett annat häfte lägges ofördröjligen under pressen. Svedelius Statsk. 1: III (1868). Jord som ligger under plog täcker väl i stort sett begreppet åker. Ymer 1919, s. 36. — särsk. i anv. som motsvarar α, styrande hand (se särsk. HAND 9 i, äv. (närmande sig l. övergående i) HAND 5 c, 6 b); jfr 3 a, 5 b β β.
e) styrande beteckning för (skyddande l. täckande l. döljande) hölje o. d., särsk. täcke l. matta o. d.; utom styrande hatt (i bildl. uttr., se HATT 1 j ζ) l. skäppa (se SKÄPPA, sbst. 3 b), i sht förr äv. skugga o. d. (se SKUGGA, sbst. 1 c, 21), i sht i anv. som motsvarar d; stundom närmande sig l. övergående i bet. 3, särsk. (med huvudsaklig tanke på döljande o. d.) i de bildl. uttr. sopa ngt under mattan (se SOPA, v. e ϑ), spela, förr äv. ligga, under täcket o. d. (med ngn) (se SPELA, v.1 8 b ε γ, TÄCKE 1 a slutet); jfr d β. Hon sov gott under det svala täcket. Den har åkt in under mattan. Aoxenstierna 4: 122 (1628). Under hwijt Aska ligger offta glödande Kohl. Grubb 839 (1665). Hon slumrar under tufva. Wirsén NDikt. 181 (1880).
f) i bildl. anv., i fråga om kvantitativt l. kvalitativt värde på skala l. måttstock l. gradering o. d.: lägre l. mindre l. ringare än; ofta med mer l. mindre framhävd betoning av prep.; särsk. dels styrande räkneord (i adverbial äv. med utelämnande av adverbialets normala inledande prep.), dels i uttrycklig motsättning till över. Alla under fem år åker gratis. Han sprang milen på under 40 minuter. Man får inte en sådan under hundra kronor. En suart klede Dyna medt semst leder vnder 7 alne long. VgFmT I. 8–9: 87 (1554). Några gambla och tro werdiga quinnor som skulle witna om någon quinna kunne gå så langt öfuer eller wnder tiden. VRP 1642, s. 1013. (Den 5 mars) blefwe alla wåra officerare, som äro under majorer, bortförde ifrån Muskou åth Seberien. KKD 3: 154 (1712). Det som ärlägges öfwer eller under Pari. Zettersten AnmMynt 109 (1771). Det lät underligt när hans raspiga bas låg under Flods gälla stämma i polkettens smattrande tempo. Ekman Dödsklock. 22 (1963). — särsk. med inbegrepp av mer l. mindre framträdande negativ värdering, ofta liktydigt med: sämre än; i sht i fråga om social rangordning l. förväntad l. önskad kvalitet l. standard o. d.; särsk. i uttr. under all kritik (se KRITIK 1 a), äv. beskrivning, förr äv. granskning (se GRANSKA 1 d). Hon hade gift sig under sitt stånd. Det där är långt under min värdighet. Aldrig sitter jag under Fru Sigrid. Dalin Vitt. II. 5: 62 (1738). Men det är wärdt at öfwerwägas .. om icke denna hedern kan anses under den syslan som du nu bekläder. Mennander Brev 241 (1774). Grefven och Capitainen äro .. så mycket under mig, att jag inte bryr mig om dem. Knorring Ståndsp. 2: 9 (1838). Vägen är under all beskrifning. Schwerin IFält 33 (1913).
g) i mer l. mindre utvidgad anv., utan (nämnvärd) tanke på lägre läge i verkligt vertikalled, i fråga om dels att ngt finns längre ned i flöde l. förlopp l. ordningsföljd o. d. med (naturgiven) riktning som går l. föreställs gå uppifrån o. nedåt, särsk. förekomst av text l. bild m. m. på sida o. d., dels läge nedanför given breddgrad o. d. (jfr 2 a). Under bilden fanns en bildtext. Under polcirkeln, ekvatorn, 50:e breddgraden. Tha Tröcker iag mith Singnett Vnner thette .. breff. Rääf Ydre 1: 303 (i handl. fr. 1551). Skrif alla talen under hvarandra så, att alla slutsiffrorna på högra sidan stå rakt under hvarandra. Almqvist Räkn. 1 (1832).
2) för att beteckna att ngt l. ngn befinner sig i l. förflyttas l. förflyttar sig till l. att ngt har avseende på belägenhet i närheten av o. i höjd med den lägsta delen av den jämförelsevis högresta (l. ur ifrågavarande låga synvinkel ss. sådan upplevda) företeelse som anges med det styrda ledet: nedanför o. framför l. invid l. vid foten l. randen l. i skuggan av. — jfr IN-, NEDAN-UNDER.
a) (numera mindre br.) utan klar avgränsning från 1, med mer l. mindre kvardröjande tanke på (något) lägre belägenhet i förhållande till det som betecknas med det styrda ledet, ofta liktydigt med: framför; förr äv. styrande angivelse av breddgrad o. d. (jfr 1 g): på. Parges sochn, som ähr så till att säga under stufvudören. Aoxenstierna 2: 378 (1620). Han umgås endast med Spinhuus-Dockor, sätter möte med dem under min näsa. Missförståndet 63 (1740). I Stockholm under 60˚ är längsta dagen 18 1/2 timmar lång, vid Torneå under 66˚ är den 22 1/2 timma. Palmblad LbGeogr. 16 (1835). Hunden måste alltjemnt hållas under bössan, d. v. s. icke spana längre från jägaren, än han kan skjuta. Ehrencreutz Hund. 22 (1856). — särsk. styrande (led vars huvudord är) ansikte (se ANSIKTE II 8 c) l. ögon (jfr 1 c), i fråga om befintlighet framför ngns ögon l. i ngns åsyn l. till ngns beskådande; förr äv. i fråga om att (träda fram o.) möta ngns blick l. öppet bemöta ngn (så l. så) o. d. 1Mos. 32: 30 (Bib. 1541). At een Hustru weet gå sin Man vnder ögonen medh Förnufft. Botvidi Brudpr. 7 (1619, 1634). Et ondt Samvete ser icke dristigt sin motståndare under ögonen. Dalin Hist. 2: 772 (1750). Emedlertid äro Dalii arbeten nu mera högst rara, och har intet af dem ännu fallit mig under ögonen. Hammarsköld SvVitt. 1: 139 (1818). (Jag ville) anteckna detta .. företrädesvis här på bladet .. vilket ofta kommer under mina ögon. Wulff Petrarcab. 237 (1905). särsk. [jfr mlt. under ōgen] (†) i utvidgad l. bildl. anv., i sådana uttr. som l. vara ngn under ögonen, i fråga om att förarga l. sätta sig upp emot l. göra motstånd mot ngn o. d. G1R 1: 105 (1523). Vij förnimme, att efftersom han aff förste begynnelsen och altidt seden haffver varit osz emot och under ögen och beviist osz myckin förtreedt och högmodt udi alle handlinger, så gör han (osv.). G1R 29: 473 (1560). Seden dhe .. hade öfwerset beslutt, funno dhe någre ordh hwilke wore dem vnder ögonen. RARP 1: 25 (1627). Stormodiga jutekungar / De djärft under ögonen gått. Snoilsky 5: 12 (1894, 1897).
b) i fråga om belägenhet till lands nedanför o. framför osv. ngt som mer l. mindre påtagligt reser sig i höjden från sin fot, i sht dels naturföreteelse, särsk. (o. numera företrädesvis) berg o. d., i sht förr äv. skog o. d., dels byggnadsverk, särsk. borg l. mur o. d. Jøns abers(on) sagd(es) jn j ena bodh wnd(er) th(et) huss th(e)r han talade paa nog(er) gel (dvs. gäld). Opetri Tb. 98 (1526); möjl. till 5 b α. Vnder Borgenne bygde han itt Spelhws. 2Mack. 4: 12 (Bib. 1541). Wästan till under slåttet och bärget är een herligh Eekeskogh. Bolinus Dagb. 65 (1679). En del af Ryska rytteriet .. stannade .. ett stycke från fästningen under en skog. Fryxell Ber. 2: 72 (1826). Hjälp ner mig, ropade hon till dem, som stodo under muren. Wägner Silv. 242 (1924). — särsk. (†) styrande egennamn på (befäst) stad o. d. The Rysche Cassacker liggia ännu undher Muschou. OxBr. 5: 4 (1612). Hans Maj:t marcherade altså tilbakars och camperade den natten under Lunden (dvs. Lund). HC11H 1: 90 (1670). Roland Minn. 2 (c. 1748).
c) sjöt. i fråga om belägenhet till sjöss (alldeles) invid land l. (annat högre) skepp l. sjömärke o. d. som mer l. mindre påtagligt reser sig från vattenytan; särsk. med tanke på skydd för väder o. vind. Wore skiip som wndher skoniske siidhen bliffwen ære. G1R 1: 200 (1524). (Han) rodde uth till en hålme, ther under thu nederlandiske skeep lågo, som ville gå til segell. HT 1920, s. 103 (1625). Vi under stranden rodde / Uppå den klara våg. Sätherberg Dikt. 1: 261 (1844, 1862). Trots ögonskenlig livsfara stack man ut med storbåten och lyckades i sista stund ta sig upp under briggen på läsidan. Siwertz Varuh. 33 (1926). Han tog ut svängen ordentligt runt märket och skar tätt under läsidan på slätpricken. Hesslind Sista 119 (1974). — särsk. (†) styrande beteckning för (i sht egennamn på) större landmassa, särsk. större ö, ofta ungefär liktydigt med: vid l. (alldeles) utanför kusten av. Thå wij .. som någhast ko(m)ma kunde in moot Guidom för mootwädher skul, segldom wij in vnder Cretam. Apg. 27: 7 (NT 1526). The Stadiske (dvs. nederländska) skepen, som seijes vara tagne under Norrige. RP 8: 210 (1640). Det norska fisket under Island är nu nästan afslutat. GHT 1905, nr 240 B, s. 2.
3) för att beteckna att ngt (l. ngn) befinner sig i l. förflyttas till l. har avseende på belägenhet innanför o. (åtm. delvis l. med möjlighet att bli) täckt l. dolt (resp. dold) av det som anges med det styrda ledet (o. därvid i mer l. mindre omedelbar anslutning till dettas innersida); motsatt: över; ofta liktydigt med: innanför; särsk. dels i fråga om (olika lager av) klädesplagg, dels styrande arm (se särsk. ARM, sbst. I 1 e ε; jfr 1 d α) l. lås (se LÅS 1 b); förr äv. i uttr. under (ngns) kuvert o. d. (se KUVERT 4 b, c), under öppen post (se POST, sbst.3 7 e slutet); jfr 1 (e). Jach wil .. trösta mich vnder tina wingar. Psalt. 61: 5 (öv. 1536). (Man kan) bättre .. Klädninger .. göre vthaf Elgzhuderne .. hwilke och beqwemligere äre at bruke vnder Harnisk j thenne Feigde tijden, än som en hoop med förleget Kläde. Stiernman Com. 1: 504 (1606). En Jungfrw .. som sig en lång tijdh under Mans Kläder fördolt och Konungen för Lieutenant til Häst tient hafwer. OSPT 1687, nr 31, s. 6. Märker man på Boskapen .. knölar under skinnet, förordsakade af den skämda och förgiftiga bloden .. så giöres en öpning uti skinnet. PH 5: 2944 (1750). Med hedendomens mörker i sitt hjerta / Och ingen mensklig kunskap under pannan. Topelius Ljung 48 (1872, 1889). Han .. bar en T-shirt med bröstrem under den urtvättade jeansjackan. Gardell Prärieh. 150 (1987). — jfr IN-UNDER. — särsk.
a) med mer l. mindre kvardröjande bet. av 1 d γ slutet, i uttr. under hand(en) (se HAND 13 i).
b) i fråga om att ngt (i viss mån) mer egentligt döljer sig bakom l. i det utåt synliga; äv. (o. numera företrädesvis) i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om o. med styrt led betecknande abstr. företeelse, särsk. egenskap l. yttre sken o. d., äv. dels (närmande sig l. övergående i bet. 6 b) styrande led vars huvudord är sken (se SKEN, sbst.1 3 a αη, ι), dels styrande täckmantel (se TÄCK-MANTEL). Under den vänliga ytan är de i själva verket stenhårda i affärer. Apg. 27: 30 (NT 1526). Ath wij honom ey forgäte, / gaff han oss en spijsz at äte, / vnder brödh lekamen sin. GudlVis. A 7 a (1530). Drakar under Menskio-hamn. Runius (SVS) 2: 24 (1699). Det är några konster under detta. Björn Barb. 32 (1785). I hennes väsen finnes, under all beslutsamhet, mycken öm, ja ödmjuk qvinnlighet. PT 1899, nr 53 A, s. 3. — särsk. styrande beteckning o. d. bakom vilken ngt l. ngn döljer sig, särsk. led vars huvudord är namn (jfr NAMN 1 a δ, d), stundom utan klar avgränsning från 5 b γ l. δ. Fromhet är ju bara osjälvständighet under annat namn. Thes Prester drijffua orett vnder Lagsens nampn. Hes. 22: 26 (Bib. 1541). Widh Ordzens Sammanfogelse kan man .. vtelyckia the Ord, som Meeningen oförkränkt, i från henne mistas kunna, the ther och vnder the andre Orden wäl kunna förståås. Arvidi 118 (1651). Det farliga steget, att .. uppträda under namn av Löjtnant Willmer. Jolin MSmith 42 (1847).
4) [efter motsv. anv. av mlt. under l. t. unter] (†, utom i b, c) bland (se BLAND, prep. 15) l. mellan (se a); särsk. i fråga om att ngt har avseende på l. ngn hänför sig till det kollektiv o. d. som anges med det styrda ledet (jfr BLAND, prep. 2, 3). Sa(m)ma dagh stodh en widh stupene som hade warit vnd(er) fotgongarene. Opetri Tb. 186 (1527). Vm någre finnes partijske vnder almogen som wele komme mytterij åstadh .. med them skole (osv.). LReg. 15 (1563). Så haffue och befähledt under rytter och knechtar tagett sig den rätt, att (osv.). Aoxenstierna 2: 366 (1619). Vnder an(n)at, serdeles therföre, at Hans May:tz Frender .. wore dreffne vthur sitt Land. Lagerfelt Manifest C 3 a (1644). Kortspelande särdeles under the gemene om penningar ware .. förbudit innom Skepz bord. Schmedeman Just. 925 (1685). (Tsaren) har låtit under fångarne utdela 15000 Rubler. HC12H 2: 21 (1709). Rosenstein 3: 210 (c. 1790). — särsk.
a) (†) mellan (se d. o. I 1 a (ε), 4); särsk. dels i uttr. under fyra ögon, mellan fyra ögon, dels i uttr. under sig (själva) l. varannan, sinsemellan. Rysserne haffua samptligen och alldelis under sigh således beslutatt, att (osv.). OxBr. 5: 14 (1612). Förr än vij äre alla eense under oss sjellfve. RP 6: 431 (1636). Thenne Wederwilian vnder Adelen och menige Man förökades vthi thet stoora interregno effter Friderici II. Dödh. Brask Pufendorf Hist. 289 (1680). Bundsförvandterne .. (kan) snart råka i tvist för hvars annans skull och under hvarannan. 2RA 1: 300 (1723). (Fursten) företog sig därnäst att under fyra ögon tämligen bistert läsa lagen för sin dotter. Cederschiöld Riehl 2: 34 (1878).
b) (fullt br., numera bl. med anslutning till 5 b δ) ss. senare led i de sammansatta adv. DÄR-, HÄR-, VAR-UNDER.
c) [efter lat. inter viam, inter vias] styrande väg, särsk. (fullt br.) dels [efter t. unterwegs] i uttr. under vägs (se VÄG), dels närmande sig l. övergående i 7 a α. Tomas Tomassons regemente, som nu ähr under vägen hijt till Stocholm. RP 4: 117 (1634). Hon har sagt det många gånger under vägen. Johnson Nu 19 (1934).
B.
5) [utvecklat ur 1 f] för att beteckna att ngn l. ngt (har lägre rang o. d. än o.) står i (omedelbart) lydnads- l. tjänande- l. beroende- l. tillhörighetsförhållande till l. befinner sig i ställning ss. ledd l. styrd l. kontrollerad l. reglerad (resp. lett osv.) av den l. det som anges med det styrda ledet; motsatt: över; jfr II 4. — jfr IN-, NED-UNDER.
a) med personbetecknande styrt led.
α) i fråga om ngns (omedelbara) lydnads- l. tjänande- l. beroendeförhållande o. d. till ngn annan; äv. styrande beteckning för den överhet man ss. undersåte l. medborgare ytterst är underställd, särsk. regent o. d.; jfr b α, β β. Han står under förmyndare. Du måste foga dig under din chef. Te knecther tw vnder tiig hafwer. G1R 1: 58 (1523). Stoor breff och förplichtilse giordes vppå, at all try riken epter then dagh skulle altijdh bliffua vnder en herra och konung. Opetri Kr. 160 (c. 1540). Ingelbrecht Swensson Vpsala Slotz Befalningzman, som under 7 Konnungar har lefwat och under 5 aff dem tient. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 180 (1679). En under Herr Professor Fick utkommen Disputation. Posten 1769, s. 843. Westrup var min närmaste förman. För mig var det en fröjd att arbeta under honom. Hägglöf MötEur. 61 (1971).
β) (numera bl. mera tillf.) i fråga om att ngn äger l. förfogar över l. kontrollerar ngt; särsk. styrande refl. pron. (jfr II 4), särsk. i förb. med slå (jfr SLÅ, v. I 42 b). Föröker idher, och vpfyller iordena, och haffuer henne vnder idher. 1Mos. 1: 28 (Bib. 1541). Wij .. Giöre witterligit, at .. ondt och obetänckt Folck finnes, hwilka af liderligit Krigz-Folck olagligen .. tilpanta, tilspela eller å hwariehanda annat sätt .. under sig slå åtskilligt af Beklädningz- Gewärs- och Munteringz-Persedler. Schmedeman Just. 1450 (1696).
γ) (†) i fråga om att ngn äger rätt l. makt att handha l. verkställa ngt, särsk. avgörande l. dom o. d., i sht förr särsk. i förb. med sådana verb som vädja. Han wille wedie wnd(er) my(n) h(er)re konw(n)gh(e)n. Opetri Tb. 34 (1524). Måns Jonson och H(ustru) Karin Jons dotter remitterades ifrå Rätten vnder gode mähn till en wenligh förlijkningh. VRP 1662, s. 91. En gruflig Snuf-feber med bifogad Halsfluss .. håller mig fången inom rummet och under Doktorn. Leopold (SVS) II. 4: 178 (1809).
b) med sakbetecknande styrt led.
α) i fråga om att ngn l. ngt tillhör l. ingår i l. hänför sig till (o. har att tjäna l. rätta sig efter l. inrätta sig i l. styras av) organisatorisk enhet l. korporation o. d.; i fråga om person numera bl. med särskild tanke på det därmed förenade tjänandet osv.; äv. i fråga om att egendom ägs av samma ägare som annan (större l. mer primär) egendom (särsk. i förb. med ligga), dels med anslutning till a α (l. γ), styrande led som (närmast) utgör (metonymisk) beteckning l. symbol för överhet(sperson) o. d. Avdelningen sorterar numera under finansdepartementet. Under den nya regimen har många förändringar genomförts. Th(et) stenhuss h(e)r j bÿn .. som olaglige giffuit war wnd(er) s(anc)ti dionisij p(re)bende j west(er)aarss. Opetri Tb. 67 (1525). (Halland har) gådt af och til, stundom vnder Danmarck, och stundom vnder Swerige. Tempeus Messenius 41 (1612). 40 bönder som under hans gårdh varitt hafve. OxBr. 5: 282 (1624). (Jag begär) att hitt måtte förårdnas en dugligh carl till profiantsmestare .. effter under mitt regemente er ingen schrivare att finna, som er der till tienligh. OxBr. 6: 21 (1627). Någon annan under svensk krona hörande stad. Chydenius 65 (1765). Jorden ligger till stor del under herregårdar. Torpson Norden 192 (1887).
β) i fråga om att ngn l. ngt är (ofrånkomligen l. ohjälpligt) kontrollerad l. styrd l. påverkad l. omfattad o. d. resp. kontrollerat osv. av l. tvungen (resp. tvunget) att rätta sig efter l. utstå o. d. ngt (abstr.) (stundom med mer l. mindre framträdande anslutning till 6); särsk. dels styrande beteckning för förtryck l. börda o. d. (stundom med kvardröjande bet. av 1 d), förr äv. straff (se särsk. STRAFF 2 b κ) l. böter o. d., dels styrande lydnad (se LYDNAD 2), dels i uttr. slav under ngt (se SLAV, sbst.2 2 a), dels styrande led vars huvudord är synvinkel (se SYN-VINKEL 2), i sht förr äv. synpunkt (se SYN-PUNKT 2 slutet); äv. dels i uttr. ställa under framtiden (se FRAMTID b), dels (möjl. med kvardröjande bet. av 1 (d (γ))) styrande (led vars huvudord är) toffel (se TOFFEL, sbst.2 2). Folket dignade under svårt förtryck, under tyranni, under diktatoriskt tvång. Man levde ännu under all möjlig vidskepelse. Vnder vora konungxlica hembd oc vrede. G1R 1: 169 (1523). (För sin förseelse) bleff han förfallenn wndher – 40 mark. TbLödöse 15 (1587). Emedan ingendeera är carnaliter conjungeratt tÿ effterlätz honom äga hwilkendeera han will under samma penningeplicht. HärnösDP 1663, s. 60. Ni hörs inte under ed. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 72 (1965). — särsk.
α') styrande beteckning för lag l. rätt(ighet) l. regel o. dyl. l. av lag osv. reglerad företeelse. Wnder Evangelio i Nya Testamente bödh Christus .. igenom .. apostelen Paulum, att ålderstigne och gudfruchtige enckior skulle sättias till förestånderskor i hospitalen. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 124 (1624). Effter Prästegield icke liggia under någon arfzrätt, uthan fridt kohr och waal. KOF II. 2: 196 (c. 1655). Den offentliga makten utövas under lagarna. SFS 1976, s. 1875.
β') med styrt led innehållande personbetecknande gen.-attribut o. huvudord betecknande överhöghet l. makt l. välde o. d.; särsk. i uttr. under ngns dom l. hand (jfr 1 d γ slutet); jfr a α. Under vems befäl står truppen? The læn wij sielffue haffue vnder wår fatebur. G1R 4: 322 (1527). Thetta ställer och kastar man under Gudz dom. KOF II. 1: 172 (1659). Det är en swår konst .. att .. förstå .. den heliga pligten att ödmjuka sig under Herrans hand. Rogberg Pred. 2: 69 (1822).
γ) i fråga om att gm namns uttryckliga nämnande tillskriva ngn ngt l. åberopa ngn, i uttr. under ngns namn (se NAMN 1 d; jfr δ, 3 b slutet).
δ) i fråga om att ngt innehållsligt ingår ss. del av l. innefattas l. sammanfattas av större l. begreppsligt etiketterande enhet; äv. styrande led vars huvudord är namn (jfr γ, 3 b slutet o. NAMN 1 a δ); jfr 4 b. Recensioner hittade man oftast under avdelningen ”Kulturnytt”. Leta under bokstaven S. Under vilken rubrik står det? RA I. 1: 357 (1544). Vnder thetta Capitlet kan man ock handla om Hånningh. Palmchron SundhSp. 101 (1642). Åtskilliga personer, hvilka under namn af Svenska Tungomåls-gillet ärna .. upodla svenska språket. Höpken 1: 387 (1740). Ur rättslagen härleder han .. människans rättigheter, under hvilka han förstår alla de fria yttre handlingar, som (osv.). Nyblæus Forskn. I. 2: 284 (1875). Vad förf. under denna punkt säger om Scheler, kunde .. väcka vissa misstankar att (osv.). SvTeolKv. 1933, s. 91.
C. i fråga om parallellitet o. d. mellan skeende l. förhållande o. annat i det av prep. styrda ledet angivet skeende l. förhållande.
6) för att beteckna att handling l. skeende l. tillstånd o. d. (till sitt väsen) kännetecknas av det som anges med det styrda ledet; ofta styrande (led vars huvudord är) vbalsbst. o. d. i sht i obestämd artikellös form; jfr 5 b β.
a) i prep.-uttr. som utgör nödvändig bestämning, i sht adverbial till sådana verb utan i sammanhanget särskilt framträdande egen bet. som ha, ligga o. vara l. sådana verb som i sammanhanget huvudsakligen anger inträdande l. igångsättande o. d. ss. komma, sätta o. ta, med styrt led som i stället för det överordnade mindre betydelsetunga verbet anger det för utsagan väsentliga pågående l. inträdande skeendet l. förhållandet; förr särsk. i uttr. under beslag (se BESLAG II 1 a α), under kunskap (se KUNSKAP 1 c β β, d β), sitta under måltid (se MÅLTID 2 f), draga l. sätta under spörsmål (se SPÖRSMÅL 5); äv. i uttr. komma under fund, vanl. sammanskrivet underfund, med ngt (se FUND, sbst.1 2); förr äv. i uttr. under pränt (se PRÄNT 1 a). De hade läget under kontroll. Hon är, har kommit under behandling nu. Jag tog den under närmare besiktning. Sätta problem under debatt. Huset var redan under uppförande. Mark under arbete. Han måste hållas under ständig uppsikt. Konung Göttstaff .. (har) hollet oss vnder förswar och beskydd frå all oret. Svart G1 146 (1561). Præceptorer som taga eens barn under information. Thyselius Bidr. 79 (1640). (Fastigheterna) ligga under gemensamt bruk och äro försedda med åbyggnader. PT 1892, nr 142, s. 4. Tyvärr var jag .. under stark medicinering inför min förestående ögonoperation. Anderson Brev. 519 (2004). — särsk. styrande beteckning för ngt konkret som utgör väsentlig beståndsdel i (o. därmed står mer l. mindre metonymiskt för) skeende l. förhållande; särsk. (o. numera företrädesvis, i sht i fackspr.) dels (med kvardröjande bet. av 1) i uttr. under segel (se SEGEL, sbst.1 1 f), dels i uttr. under gevär (se GEVÄR 1 c) l. vapen, dels styrande vind (i sht förr äv. väder, förr särsk. i det bildl. uttr. komma under väder l. vädret med l. om ngt (se VÄDER)); jfr b α β. Rääf Ydre 3: 393 (cit. fr. 1594). (Räven kommer) säkrast .. inom håll om jägaren ställer sig under vind. Hahr HbJäg. 266 (1866). Befälhafvare för truppförband under vapen. TjReglArm. 1889, s. 73.
b) i prep.-uttr. som utgör fristående (i sht adverbiell) bestämning; jfr 3 b.
α) med styrt led betecknande handling l. skeende l. tillstånd o. d. som åtföljer (o. kännetecknar l. präglar) det i sammanhanget beskrivna skeendet l. förhållandet, i sht i sättsadverbial; särsk. i det mer l. mindre konjunktionella uttr. under det (att) (jfr 7 a γ); förr äv. dels i uttr. under korrektion (se KORREKTION I 1 a), dels styrande specificerad (på)följd (äv. angiven av inf.-förb.) av försummelse att utföra handling o. d. Barnen rusar in under skratt och rop. Hon följde med under ivriga protester. De vägrade att svara under åberopande av anonymitetsskyddet. Han gick sakta hemåt under det (att) han ideligen såg sig om. Item förbiudom Wij .. allom androm vnderfougthom och embetzmannom .. vnder huars thera godz at mista .. att nogor there dörfues eij emoth göra thessom Wårom wilia. G1R 2: 150 (1525). När man ligger för Ankar när wed en Fästning under skått af Stycken och Musquetterij. Rosenfeldt Tourville 103 (1698). Sedan vi kommit in, reglade jag dörrarna, under ett småleende af Elvira, hvars betydelse jag först efteråt förstod. Palmblad Nov. 1: 96 (1840). Gift .. m. företrädarens enka .. hwilken han .. under sitt kalls förtappelse förbundit sig att äkta. Cavallin Herdam. 2: 79 (1855). Han .. blev under allmän sorg och stort deltagande begraven. Lagerlöf Top. 53 (1920). — särsk.
α') styrande (led vars huvudord är) adj.-avlett sbst. De troppade av under viss surmulenhet. Sådan andans fattigdom kan wäl bestå under stor rikedom. Borg Luther 2: 144 (1753); möjl. till 5 b β. Jag måste nu .. plocka ihop dockor, hästar och trumpeter m. m. .. allt under många passagerares högljudda munterhet. De Geer Minn. 1: 26 (1892).
β') styrande beteckning för ngt konkret(are) som utgör väsentlig beståndsdel i (o. därmed står mer l. mindre metonymiskt för) handling l. skeende l. tillstånd o. d.; jfr a slutet. Under tårar berättade hon vad som hänt. Såå tryckier han thet clarliga vth j thet nyia testamentit som hembliga vnder figurer sagdt war j thet gambla. Opetri 1: 536 (1528); möjl. till 3 b (jfr 7 a α). Skepper Jacob Hermansson .. protesterede emot Hans Magnus, medan han vnder hans hyra och godz hijtkommet är. BtÅboH I. 6: 205 (1634). Nu hölt han på, under ett glas win, at öfwertala en Frantzösk Capitein benämd Pertruit. Nordberg C12 1: 692 (1740). Härolder .. begifva sig till alla Stadens torg och större platser, för att, under pukor och trumpeter, antyda samtelige Storfurstendömets Ständer att anmäla sig. UrFinlH 8 (1809). Anders stod på pass under vind .. och älgarna gingo efter beräkning rätt på hållet och den lurande skytten. Knöppel SvRidd. 157 (1912).
γ') styrande beteckning för angivande av (ursäktande) förklaring l. skäl o. dyl. l. avgivande av utfästelse o. d., ofta närmande sig l. övergående i bet. β. Lockar någor möö till lägersmål under echtenskaps löfte .. tå schal han (osv.). KOF II. 2: 138 (c. 1655). Min första impuls hade varit att skicka i väg honom under en eller annan förevändning. Delblanc Gunn. 156 (1978).
β) med styrt led betecknande ((förhandenvarande) omständighet som utgör) förutsättning l. villkor o. d. för (i sht förr äv. skäl för l. avsikt o. d. med) det i sammanhanget beskrivna skeendet l. förhållandet; förr äv. styrande närmare specifikation av sådan förutsättning osv. (jfr slutet), särsk. skäl o. dyl. o. ungefär liktydigt med: på grund av; ngn gg äv. i fråga om otillräckligt hinder, ungefär liktydigt med: trots; jfr α γ. Han är inte beredd att göra det under vilka förutsättningar som helst. Det blir under alla förhållanden bäst så här. (Man kan) förmärcke, ath sådanth icke under någen godh grund heller mening sketh ähr. G1R 28: 244 (1558). (Hon) fortalte .. migh .. at iag har måst blifwit tokåt vnder sådant buler och lefwerne, som iag war vti. Horn Beskr. 45 (c. 1657). Under denna Intention ära desse Persohner tillsamman wid En qwarn här i Försambl(inge)n. VDAkt. 1701, nr 163. Du jordens ädla verk, Naturens mästerstycke! / Som under all din brist, dock tecknat något stort. VittArbSamhSthm 2: 151 (1762). Under andra omständigheter kunde hon kanske till och med ha blivit intresserad. Ingemarsson SmåCitr. 80 (2004). — särsk. styrande led med attributiv att-sats, i sht förr äv. inf.-förb., som närmare specificerar förutsättningen osv. Du får den under förutsättning att du själv hämtar den. Sådan hierta, som för dödhen sigh intet fruchta, vthan giffua sigh .. ther til, vnder then förhopning, at the skola bekomma thet ewiga liffuet. Lpetri 1Post. G 4 b (1555). När någon under afsigt att begå ett bestämdt mindre brott, dock i sjelfva verket utfört ett annat bestämdt större. Biberg 3: 107 (c. 1823).
7) för att beteckna samtidighet med det i tiden avgränsade skede som anges med det styrda ledet, i prep.-uttr. som utgör tidsangivande bestämning, i sht tidsadverbial.
a) med styrt led (i sht i best. form) betecknande tidsskede l. tidsperiod inom vars hela l. del av vars förlopp det i sammanhanget beskrivna skeendet l. förhållandet äger l. ägt rum; särsk. i det adverbiella l. konjunktionella (jfr γ) uttr. under tiden (se TID, sbst. 1 g; förr äv. i bet.: ibland (se TID, sbst. 1 g α)), förr äv. under varande tid (se TID, sbst. 1 f) o. [jfr ä. t. unterdes] under dess, under (den) tiden (jfr DEN II 2 g β). Under deras livstid förändrades samhället i grunden (jfr b). Sverige var katolskt under medeltiden. Under stormaktstiden blev Skåneland svenskt. Hon hade sovit dåligt under natten. Syr. 10: 4 (öv. 1536). Jeppe Oloffsson i Getha, herres höffdinge wnder samma oor som fföre skriffuad stoor. BtFinlH 2: 3 (1537). D(omin)no Johanne Wretino, hwilcken .. vthj Stregnäs Gymnasio sine studier ÿrckt och drifwit haf(fue)r .. och vnder dess .. mine sönner trooligen och wähl informerat. VDAkt. 1677, nr 208. (Det åligger läraren) Att, på Lördagen återhemta .. hwad, under de föregående dagarna i weckan, blifwit lärdt. Lindblom Cat. 5 (1811). Det är intet tomt påstående .. att just under pubertetsskedet och evolutionstiden en lastbar läsning ödelagt lofvande existenser. Wirsén Krit. 301 (1886, 1901). Han säger att det under deras tid tillsammans knappt gick en dag utan att hon satt på hans knä. Combüchen Byron 222 (1988). — jfr IN-UNDER. — särsk.
α) styrande beteckning för handling l. skeende l. tillstånd o. d. som gm sin tidsliga avgränsning indirekt anger tidsram för ngt; jfr 4 c. Under min utlandsvistelse. Han höll tal under middagen. Under kriget rådde ransonering. Hon reste sig plötsligt under sammanträdet. Han .. (lät) föra vth warpor, achtandes trådza sigh in till en holma, then ther lågh högt vnder wädret. Svart G1 63 (1561); möjl. till 6 b α β. Seden vnder discurserne sende Presterskapet budh att dhe wele (osv.). RARP 3: 190 (1642). (Översten) tillsporde .. oss, huru det kommer sig, att under wåra wachter några fångar undankomit. KKD 1: 242 (c. 1710). Ingen får tala under spelet. HbiblSällsk. 1: 322 (1839). (Man) kunde .. på långt håll höra dem sjunga under tvättningen. Kulturen 1994, s. 212.
β) (†) styrande datumangivelse (för skrivelse l. urkund o. d.). Landscrona stads fullmacht för Handelsmännen uti Carlshamn Herr Peter Lindahl och Herr Arnold von der Hagen under d. 4 november sidstledne war richtig och godkjändes. 2BorgP 7: 8 (1740). Sedan Wi under den 5 April 1821, i Nåder frikallat Arrendatorer af de i Finland warande Compagnie-Officerare Boställen .. ifrån skyldigheten att uppbygga Caracters hus .. hafwe Wi (osv.). SPF 1829, s. 475. Björkman (1889).
γ) i det konjunktionella uttr. under det (att) (jfr 6 b α, ävensom MITT, adv. 2 d), förr äv. under allt det l. ensamt under, medan (se d. o. II 1 a, b), under tiden som (se TID, sbst. 1 g γ); äv. med adversativ, i sht förr äv. kausal, bet. (se slutet). Kom, käre Hercules, stig up och hielp honom under det jag skaffar flere. Dalin Arg. 2: 180 (1754). Under detta arbetet förehades, skulle Hindrick Mårtensson .. stått utanför väggen. KyrkohÅ 1905, s. 224 (1780). Och under allt det jag höll .. (hennes händer), predikade jag för mig själf däremot. Ekmanson Sterne 2: 88 (1791). Under det desze äro borta, kommo Andgrims söner till deras skepp. Fryxell Ber. 1: 20 (1823). Vrider sig trumman .. 1/8 varv, under det att ljuset går sträckan .. fram och tillbaka, ser ögat en serie ljusblixtar. Bergholm Fys. 4: 11 (1957). — särsk. övergående i adversativ (l. koncessiv) bet., i fråga om motsatta sakförhållanden (jfr MEDAN II 2); i efterställd bisats särsk. med konjunktionellt adverb som förstärker l. gör motsättningen entydig, särsk. däremot; i sht förr äv. ngn gg närmande sig l. övergående i kausal bet.: eftersom, då (jfr MEDAN II 3). Men medgifvom ock, at .. (sederna) ej äro i tiltagande; under det at .. Anständigheten, dag ifrån dag alt strängare yrkas. Kellgren (SVS) 5: 245 (1790). Att den manliga upfostran hos oss har sina rötter i klassisk grund, under det att den kvinliga deremot står på modern och fransk botten. Ydun 1870, s. 69. De flesta hafva ju måst syssla med många andra saker än läsning, under det att de arbetat för sitt uppehälle. Schück o. Lundahl Lb. 1: 29 (1901). Under det att GHE började skriva sent i sitt liv hade MK tidigt upphört med att skriva. Lo-Johansson Förf. 31 (1957).
b) med styrt led (i sht i obest. form) betecknande tidsmängd, i prep.-uttr. som anger varaktighet för det i sammanhanget beskrivna skeendet l. förhållandet; i sht förr äv. i utvidgad anv., i fråga om utbredning av endast indirekt tidsligt slag, särsk. i skriftlig framställning. Under en hel livstid har de drömt om samhällsförändringar (jfr a). Under tio års tid. Skrifter, spridde efterhand, under en lång följd af år. Kellgren (SVS) 5: 244 (1790). (I verket är det) en af de sednare årens undervisningsministrar som .. beskrifves från topp till tå .. i alla sina personliga och familjeförhållanden under femhundra sidor. SDS 1882, nr 220, s. 2. Han skulle vara ledig från sin tjänst under ytterligare två månader. Anderson Brev. 125 (2004).
II. ss. prep. i absolut anv. l. ss. adv.; i sht ss. partikel i förb. med verb; äv. ss. förled i ssgr.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv.
1) motsv. I 1; särsk. dels (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. varningsrop före nedkastande av ngt från fartygs rigg: akt för slag (se AKT, sbst.3 4 b), dels ss. förled i ssgr betecknande den undre av två (l. flera) samhöriga, med efterleden betecknande företeelser (o. motsatta ssg med samma efterled o. över ss. förled), dels ss. partikel i förb. med verb, särsk. dyka, hänga, ligga, rida, skrida, skära, slå, ställa, sätta samt (c), förr äv. kasta o. (utan klar avgränsning från I 1 d) pissa, skita (se särsk. förb. under resp. verb); äv. med huvudsaklig tanke på döljande o. d., närmande sig l. övergående i bet. 2, förr särsk. i förb. med spela, sticka (se särsk. förb. under resp. verb); äv. allmännare (se e). Opetri Tb. 327 (1527). Att een hoop med båtar legges på Dünen, hvilke kunne vara flata under. RP 7: 530 (1639). Af godt trestämplat tenn beställtes byxe-knappar / Som under syddes fast på starka bockskins lappar. Livin Kyrk. 14 (1781). Ett .. svart skrifbord med låda under. Stenhammar Riksd. 1: 6 (1834). Under! (dvs.) varnings-utrop af någon till väders varande person, innan han nedkastar någon ting. Ekbohrn NautOrdb. (1840). (Delfinens) glatta, kort spolformiga, ofvan svarta, grönt glänsande, under hvita kropp når en längd af till två meter. Sjöstedt Västafr. 26 (1904). Högtalaren musicerade i våningen under. Bolander HerrKr. 10 (1946). — jfr FRAM-, IN-, NED-, NEDAN-UNDER. — särsk.
a) i fråga om inflyttande l. tillskapande av ngt under ngt annat ss. stöd (jfr b) l. underlag l. grund o. d., särsk. i förb. med bygga, bädda, hålla, kila, mura, palla, skjuta, slå, i sht förr äv. stödja, förr äv. skrapa, stylta (se särsk. förb. under resp. verb).
b) i bildl. använda verbförb. l. därmed samhöriga ssgr, i fråga om att ge stöd (jfr a) l. hjälp o. d. åt ngn l. ngt l. bidrag l. förstärkning l. näring o. d. åt ngt, särsk. i förb. med blåsa, elda, äv. (o. numera nästan bl. ss. förled i motsv. ssgr) lätta, stödja, i sht förr äv. fyra, förr äv. hjälpa, späda, styrka (se särsk. förb. under resp. verb).
c) motsv. I 1 f; särsk. dels i uttrycklig motsättning till över, dels i förb. med bjuda, , äv. (o. numera bl. ss. förled i motsv. ssg) stiga, förr äv. bedas, löpa, stämma, sälja (se särsk. förb. under resp. verb). Och befinnes ey annarlunda, än the hafva fått theris redelig betalningh, öfver och icke [undher]. RA I. 1: 194 (1533). Copierna äro ordh ifrån ordh lydande so(m) sielfwa originalet och icke een prick eller bookstaff öf(fver) eller wnder. VDAkt. 1661, nr 402. I dag .. var i solgongen Thermometern 16 1/2 grad under, och nu kl. X om afton 10˚. Caehrensvärd Brev 2: 131 (1796). Gregor Paulsson, som gick i klassen under. MinnHbgSkola 21: 14 (1954). Vit är två bönder under. SDS 15/11 1988, s. 14. — särsk. ss. förled i ssgr (utgörande titel o.) betecknande befattningshavare som har lägre tjänstegrad än sådan befattningshavare som betecknas med enbart efterleden (l. med denna o. över ss. förled) l. som verkar ss. sådan befattningshavare i lägre l. underordnad befattning; jfr 4 slutet.
d) i utvidgad anv. l. motsv. I 1 g, i sht i förb. med verb, särsk. rita, skriva, strecka, stryka, äv. (o. numera nästan bl. ss. förled i motsv. ssg) teckna, förr äv. komma, slå (se särsk. förb. under resp. verb). RA I. 2: 8 (1561). Hwar och een slächt .. hafwer sitt besynnerliga Offerbergh, och finnes i Luleå lapmarck desse Vnder Specificerade orter, ther the giöra sina Offer. Landsm. XVII. 1: 40 (1671).
e) (utom ss. förled i ssgr numera mindre br.) övergående i allmännare anv., med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på bet.: nedtill l. ner(e); särsk. dels i förb. med hålla, ligga, störta (se särsk. förb. under resp. verb), dels ss. förled i ssgr betecknande nedre del av det som betecknas med efterleden, särsk. kropp(sdel). Lpetri 1Post. d 6 b (1555). De 2 främste Tänderna under och öfwer i Munnen. Rålamb 13: 119 (1690). Då tages all öfwertäckelsen bort af karet, och röres wäl om, så at det ej är hett under och kallt ofwanpå. Warg 647 (1755). Hierta-Retzius ArbStug. 219 (i handl. fr. 1895).
f) i fråga om döljande l. skyddande o. d. (jfr I 1 e), ss. förled i ssgr, övergående i bet.: undan-, und-.
2) motsv. I 3; särsk. motsv. I 3 b i utvidgad l. bildl. anv., särsk. ss. partikel i förb. med ligga, äv. (o. numera bl. ss. förled i motsv. ssg) förstå, förr äv. komma, spela, stå (se särsk. förb. under resp. verb); jfr 1. G1R 7: 451 (1531). Hur är det med din rock och andra garderobsaffärer; litet fin bör du vara både under och öfver. Vasenius Top. 2: 465 (i handl. fr. 1843). En blick med lågor under, / En panna utaf snö. CVAStrandberg 1: 98 (1848). När man .. kommer ihåg, att det är dikt man läser, må vara med något verkligt under. PT 1913, nr 241 A, s. 3. (Han) måste fråga om flickorna inte hade något under nu för tiden. Fogelström FörvStad 24 (1966). — jfr IN-, INNAN-UNDER.
3) [efter motsv. anv. av mlt. under l. t. unter] motsv. I 4 (a), särsk. dels förr ss. partikel i förb. med låta o. taga (se särsk. förb. under resp. verb), dels (o. numera bl.) ss. förled i (inlånade) ssgr, särsk. UNDER-BLANDAD, -HANDLA, -HÅLLA, -KUNNIG, -KUNNIGA, -LÅTA, -LÖPA, -RIKTA, -RÄTTA, -SKED, -VISA. RP 7: 68 (1637). HärnösDP 1663, s. 41.
B.
4) motsv. I 5, i sht ss. partikel i förb. med verb, särsk. dels i förb. med stå, äv. (o. numera bl. ss. förled i motsv. ssgr) kasta sig, kuva, förr äv. bringa, duka, , giva sig, , lossa, lägga, ställa sig, syna (se särsk. förb. under resp. verb), dels (utan klar avgränsning från I 5 a (β)) i sådan verbförb. som har refl. pron. ss. indirekt obj. o. direkt obj. betecknande det som den som anges med subj. tillägnar sig (makt l. kontroll över) (särsk. i förb. med bringa, lägga, slå, förr äv. föra, komma, kräkta, snika, taga (se särsk. förb. under resp. verb)). (Biskoparna har) taladh mett almoghen giffuandis .. enfollegth folk för radh ath the skula ingeledis gå vnder then ewangeliske lærdom. G1R 4: 111 (1527); möjl. till I 5 b β. På thet wij måghe få the fattigha vnder oss för penningar. Am. 8: 6 (Bib. 1541). Eller och at the tilsee at kunna bringa them (dvs. föräldralösa barn) under i Barnhuusen, eller hooss annat godt folck uti Städerne. KOF II. 1: 485 (1659). Det är nu vordet .. (grekernas) vinning nog .. att de fått lägga Latinerne under .. och nu förhäfva sig öfver dem. Eneman Resa 1: 95 (1712). — särsk. ss. förled i ssgr (utgörande titel för o.) betecknande verksamhetsutövare l. befattningshavare som är underställd annan (sådan med efterleden betecknad verksamhetsutövare osv.); jfr 1 c slutet.
C.
5) († utom ss. förled i ssgr) motsv. I 6 a, ss. partikel i förb. med verb, särsk. (se GÅ UNDER 3, 6). G1R 1: 111 (1523). Jönss Bengtson i Åhlaryd för dhet han inthet var under Confessionens upläsande på en söndag .. 8 (öre). VDAkt. 1694, nr 671. Onekligt är .. att .. (teologins) historiska förutsättningar ligga under för en kritik, som .. numera tillvunnit sig ovederläggliga resultat. Nyblæus RelUpps. 55 (1868, 1872).
Sammansättningar.
Anm. De verbala ssgr med under ss. förled som uppvisar samma bet. som hos en levande särsk. förb. vari under utgör verbpartikel till det verb som utgör ssgns efterled har vanl. en mycket formellare stilprägel än denna särsk. förb. I p. pr. o. p. pf., liksom i avledn., är visserligen (i huvudsak) endast ssg möjlig, men i övr. anv. utgör numera den särsk. förb. det stilistiskt neutrala alternativet också i skriftspråk. Jfr bort, fram, genom ssgr anm. i resp. artikel.
(II 4 slutet) UNDER-AGENT. underställd agent; jfr -agentur. Öfver-aflats-kommissarie var i Tyskland kurfursten Albrecht af Mainz, som också skulle hafva sin vinst deraf, liksom hans underagenter. Geijer I. 1: 293 (1845).
(II 4) -AGENTUR. jfr -agent. EngSvOrdb. 1018 (1874).
(II 4) -ALTERNATIV. jfr alternativ, sbst. b. Vi kunna till prövning framlägga två underalternativ. Fornv. 1921, s. 43.
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -AMIRAL. (förr) amiral underställd annan amiral (med högre rang). HSH 9: 50 (1562). Några nya organisationsförslag uppgjordes .. under Johan III:s tid .. (För) vården om vapenförrådet och artilleriet en ”öfverste tygmästare”, för flottan en ”underamiral”. SvH 4: 299 (1904).
(II 1 e) -ANSIKTE~020. (numera bl. tillf.) om nedre delen av ansikte. Levertin Diktare 90 (1891, 1898). Hela underansiktet drunknade i ett yfvigt, gråsprängdt skägg. Lundegård Prom. 1: 17 (1893).
(II 1 a, b) -ARBETA~020. utföra underarbete (se d. o. 1) på (ngt); jfr -bereda. 1BorgP 135 (1675). (Jag är ålagd) att vnderarbeta det store Historiske wärcket, som wår historiografus .. nu förtijden under händer hafwer att elaborera. VDAkt. 1691, nr 268. Sitsen, som är klädd med rött skinn med hörnornament målade i guld, är mycket fint underarbetad. Kulturen 1968, s. 38.
-ARBETE~020.
1) till II 1 a, b: förberedande arbete (se d. o. 5) (som ligger till grund för annat arbete). Rothstein Byggn. 563 (1859). Personligen tycker jag att det värsta är underarbetet, dvs. att tvätta träfasaden, ta bort eventuellt mögel och skrapa bort löst sittande färg. ICAKurir. 1994, nr 18, s. 18.
2) till II 2, konkret; jfr arbete 10. InbjHRealLärovSthm 1891, s. 33. Be oss lossa fodret i pälsarna så ni kan se underarbetet. SvD 18/10 1971, s. 10.
(II 1 e) -ARM. hos människor o. vissa djur, om undre delen av arm. Florman Anat. 1: 392 (1823). Han lade handflatorna och underarmarna framför sig på bordet och tog stöd med armbågarna när han skulle resa sig. Johnson DrömRosEld 295 (1949).
Ssgr: underarms-, äv. underarm-ben. anat. Nilsson Fauna 1: 449 (1847).
-böjning. (numera bl. tillf.) jfr böjning 1 a α (α'). Stående underarmsböjning och sträckning. Dessa rörelser kunna utföras med båda armarna samtidigt. Hartelius Sjukgymn. 49 (1870).
(II 4 (slutet)) -ARRENDATOR. arrendator som arrenderar ngt i andra hand. Björkman (1889). Under förutsättning att arrendatorn .. icke till underarrendator öfverlåter eller delar arrendeföremålet. EkonS 2: 129 (1895).
(II 1 c) -ARSIS. (†) svagare taktdel; jfr arsis 1 (, 2). Vid uppläsning av rytmiska schemata nyttjas lämpligen tam för stark arsis, ta för underarsis äller hel tesis. Wulff Värsb. 19 (1896).
(II 4) -ART. art betraktad ss. underordnad annan art (se d. o. 8); särsk. (bot. o. zool.) motsv. art 8 a α (jfr -familj); jfr -slag, sbst.2 Lindfors (1824). Underarter af synförnimmelser äro de olika färgförnimmelserna. Larsson Psyk. 10 (1896). På tångbandet och öfra strandsläntan finner man .. Triticum acutum (kvickvete), en underart till den på torra ställen växande Triticum repens. SvNat. 1915, s. 36. Färgrika papegojor, tillhörande några av de mer än 130 arter och underarter, som finns på Nya Guinea av denna familj, skymtar i grönskan. FoFl. 1951, s. 225.
(II 1 d) -ATTESTERA. (†) attestera l. skriva under (ngt). Till Mesterkockarna .. effter deras Vnder attesteradhe Verificationer. HovförtärSthm 1688 A, s. 857. VRP 7/5 1733.
(II 4) -AVDELA~020. [jfr -avdelning] (i verkligheten l. i tanken) dela upp l. dela in (ngt tidigare delat); i sht i pass.; jfr avdela II. SC 1: 174 (1820). Emedan .. då delarna kunna i oändlighet underafdelas, uppenbarelsen alldrig skulle bli hel. Runeberg (SVS) VIII. 2: 206 (1832).
(II 4) -AVDELNING~020. [jfr -avdela] om handlingen l. förhållandet att underavdela ngt; äv. konkret(are), om var o. en av de därvid uppkomna delarna. Möller 2: 1194 (1785). Göra en under-afdelning. Jungberg (1873). Ju flera underafdelningarna inom en truppenhet äro, dess mera försvåras ledningen. Tingsten AnvTakt. 3 (1887).
(II 1 e) -BACKE. sport. i fråga om backhoppning, om nedre delen av backen där hopparen tar mark efter hoppet. SD(L) 18/2 1904, s. 5. Skidornas lutning skall vara sådan, att de äro i det närmaste parallella med underbackens lutning. IdrIMar. 1935, s. 252.
(II 1 c) -BALANS. brist på balans (se d. o. 3 c) l. jämvikt; särsk. (ekon.) om förhållandet att utgifterna överstiger inkomsterna l. att skulderna överstiger behållningen. 2BorgP 3: 337 (1727). (Ur tabellerna kan) slutas .. at alla städer hafwa underbalance både i giftermål och afwelsamhet emot landsbygden. Fennia XVI. 3: 88 (1761). Kännetecknande för konkursen är .. att underbalans i gäldenärens ekonomiska ställning föreligger. Hernberg Rättsh. 551 (1922).
(II 1 c) -BALANSERA, -ing. ekon. skapa (budget) med underbalans; ofta i p. pf. Underbalanserad budget, (dvs.) statsbudget, där inkomsterna ej förslå att täcka utgifterna. SvBanklex. (1942). Det är .. möjligt att underbalansera budgeten hur mycket som helst. RiksdP 1948, 2K nr 3, s. 40.
(II 1) -BAND. särsk. (†): undre band (se band, sbst.1 32) i tryckpress. NordBoktrK 1904, s. 382. Underbanden .. hava till uppgift att fasthålla pappersarket mot tryckcylindern innan detta når formen samt att efter tryckningen leda arket på väg till utläggningen. HantvB I. 5: 426 (1937). GrafUppslB (1951).
Spoiler title
Spoiler content